Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsättningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen på den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och några medarbetares syn på en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstå det styrsystem de agerade i. Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar från år 2002 till och med år 2008. Studien föregicks också av en dokumentanalys av frågeformulär till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lärare ansåg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling. Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehåller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvärdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhållande till nationella mål sattes också i centrum på ett tydligare sätt i slutet av den undersökta perioden. Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehåll inte användes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men även att det är upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet på skolan ska utföras. Studien visade tydligt att rektorn hade ringa stöd från huvudmannen när det gällde arbetet med kvalitetsfrågor. Rektorns ledarskap hade avgörande betydelse för på vilket sätt skolutvecklingen skedde. I detta visade sig kommunikationen runt kvalitetsarbetet vara central. Dialogen där det kända möter det okända behöver rektorn fortsättningsvis utveckla. Studien visade också att strukturen och förutsättningarna för dessa möten var viktiga i form av kontinuitet och alla lärares delaktighet. För att processen runt kvalitetsarbetet ska utvecklas behöver förutsättningar, struktur och innehåll för dessa möten ses över.

No description available.

No description available.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd. Stor arbetsbörda och tidsbrist inom slutenvården utgjorde de största hindren för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. För att sjuksköterskan inom slutenvård ska arbeta med hälsofrämjande insatser krävs mer tid, stöttning från ledning och kollegor, vidareutbildning inom området samt tydligare riktlinjer om olika praktiska strategier.

Solen är grunden till allt liv på jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel från vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mål för utbyggnad av solceller i Sverige. Tyskland försöker minska sitt beroende av fossil energi och har tagit beslut om att avveckla all kärnkraft. Tyskland har tydliga och ambitiösa mål för förnybar energi och solceller. Idag finns det 33 GW installerad solcellseffekt vilket motsvarar ungefär fem procent av Tysklands totala elproduktion. Den här studiens forskningsfråga är Vilka förutsättningar påverkar solcellsinvesteringar i Sverige i förhållande till Tyskland? Syftet med den här studien är att försöka få en förståelse av den svenska marknadens förutsättningar i förhållande till Tyskland inom begreppet solcellsinvesteringar. Syftet är att försöka beskriva varför solcellsinvesteringar inte har fått en större genomslagskraft i Sverige och vilka förutsättningar som kan vara avgörande i framtiden. Det här är en kvalitativ studie som innefattar två empiriska block. Vi har varit i Tyskland för att samla in empiri till det första blocket som består av respondenter på den tyska marknaden. Det andra blocket av empirin består av respondenter på den svenska marknaden. I Sverige är elpriset lågt i förhållande till Tyskland. I Tyskland finns ett stöd för solceller i form av inmatningstariffer. Det innebär att den som investerar erhåller en viss ersättning per inmatad kilowattimme el i 20 år. Det har varit ett effektivt sätt att introducera solceller på marknaden. I Sverige finns ett investeringsstöd där 35 procent av grundinvesteringen erhålls. I den här studien sätts fyra olika investeringar i relation till varandra. För bedömning används återbetalningsmetoden och känslighetsanalys. Bedömningen fokuserar på osäkerheten i olika antaganden och vilka förutsättningar som påverkar investeringar. Sverige har en blygsam utveckling av solceller. Tyskland har haft en stark utveckling och påverkat marknaden för solceller. Det är olika förutsättningarna som påverkar en investering. Genom att beskriva dess känslighet har en slutsats blivit att elpris och stödsystem är viktiga förutsättningar för investeringar i solceller. I framtiden väntas ett beslut om nettodebitering i Sverige vilket antas gynna solcellsutvecklingen.

This study aim to investigate the conditions framing the professional development situation for physical education teachers (PE) in a small municipality in the south of Sweden. The Swedish National Agency for Education declare that "focus must be directed towards strengthening the teachers' profession", and that "schools need well-trained teachers and good teaching to help students achieve good results". The study focuses both the schools’ contribution and the way in which the teachers take own initiative and are motivated to develop their professional skills. The investigation is all based on teachers' perspectives. In order to contribute and acquire knowledge of PE teacher’s professional development situation, we have used a survey of a quantitative nature with some qualitative elements which is analysed with the help of framefactor theory and motivation theories. Results show that factors like money and time have great influence on the situation. The schools’ contribution is crucial, since many teachers are not involved in individual planning of aims and skills development and forms for their professional development. The result also shows that PE teachers' motivation and attitude are factors to consider.  In what way they take initiative to develop their skills and how they want to achieve professional development is also crucial for the entire professional development situation.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning. Respondenterna menade därför överlag att för att en likvärdig utbildning ska bli möjlig krävs både i förskolan och skolan mindre barngrupper och mer fortbildning för personalen. Den ena slutsatsen i studien var att deltagarna uttryckte att det var skillnad i hur de ville arbeta och hur de faktiskt arbetade, mot en likvärdig utbildning. Den andra slutsatsen var att flera av respondenterna upplevde att en del barn i deras verksamhet inte fick det stöd de behöver

In conjunction with today’s increasing competition within the construction sector, more pressure is being placed on building contractors. Efficiency and improvements are necessary but without impairment to an ergonomic and safe construction site. This in is in order to reduce the construction costs and time but to retain the ability to deliver a high-quality contract. Various methods and prefabrication degrees are used, depending on the project's requirements and conditions. This analysis sets out to investigate and exhibit what qualifications are important when choosing a construction method for curtain walls. Advantages and disadvantages with each method have been analyzed and recommendations have been given to show when different methods are best suited. This diploma work is limited to the study of site-built, semi-prefabricated and fully-prefabricated curtain walls. The study was conducted in collaboration with Peab Bostad AB Uppsala, Sweden, who utilizes the studied methods within their company. Relevant information was obtained throughout a comprehensive study of literature, on-site examinations and interviews with people working with the different methods of constructing curtain walls. The study shows that half-prefabricated curtain walls are the best method in today´s current circumstances. This method makes the building phase shorter, reduces stress- and strain-related injuries compared to on-site built methods and allows estimators to make a more accurate project budget. On-site built curtain walls are to be used in renovation and restoration projects or if special conditions occur, for example to keep company labors busy during a low conjunction. The method is slower and makes staffing charts irregular. The use of fully prefabricated curtain wall is fast, but it is also the method containing the greatest risks, mainly problems with moisture. The method will become more common in the future as safer designs and more precise handling will be possible. / I samband med dagens ökade konkurrens i byggbranschen sätts det press på byggentreprenörer. Effektiviseringar, material- och metodval blir allt mer viktiga för att kunna minska byggtid, reducera kostnader men även leverera en entreprenad med hög kvalitet samt med ergonomiska- och säkra utföranden. Idag används olika metoder och prefabriceringsgrader beroende på projekts olika förutsättningar. Detta examensarbete syftar till att redovisa vilka förutsättningar som är av vikt vid val av utfackningsmetod. Studien behandlar även för- och nackdelar med olika metodval samt när dessa bör användas eller undvikas. Rapporten är avgränsad till studier av platsbyggda, halvprefabricerade och helprefabricerade utfackningsväggar. Studien har gjorts i sammarbete med PEAB Bostad AB Uppsala, som tillämpar de här studerade metoderna inom företaget. Metoder för att få fram relevant och intressant information har främst gjorts i form av litteraturstudier, arbetsplatsbesök och intervjuer med nyckelpersoner i produktionen. Studien redovisar att halvprefabricerade utfackningsväggar är det bästa alternativet i dagsläget, för att kunna uppnå god kvalitet, minska kostnader och reducera byggtider. Metoden är snabb och minskar belastnings- och förslitningsskador jämfört med platsbyggnation samt att de ekonomiska riskerna är små vilket gör att en pricksäker budget kan göras före byggstart. Vid renoverings- och tilläggsarbeten samt vid mindre projekt kan platsbyggnation vara lönsamt men bör undvikas i allmänhet då arbetsmiljön och ergonomin försämras. Metoden tar även längre tid och bemanningskurvan blir ojämnare. Helprefabricerade utfackningsväggar är den snabbaste metoden men innefattar även de största riskerna. Metoden kommer att bli vanligare i framtiden i takt med säkrare utföranden och noggrannare hantering. I dagsläget är denna metod problematisk då eventuella problem kan vara omfattande.

<p> </p><p>Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.</p>

Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.