Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut för att gynna andraspråkselevers individuella språkutveckling. Detta undersöks genom en enkätundersökning, observationer, lärarintervjuer samt elevintervjuer. Resultaten visar att det är svårt för SVA-lärare att komma åt elevers olika förutsättningar och behov. Att individanpassa undervisningen är enklare i teorin än i praktiken menar lärarna. Studien visar att SVA-ämnet saknar resurser i form av pedagoger och tekniska hjälpmedel och har en svaghetsstämpel bland andra ämnen. Slutsatserna som dras är att det behövs mer resurser för att individanpassa undervisningen för att gynna andraspråkselevers språkutveckling.

<p>Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde?</p><p>Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna. De stora återförsäljarna samarbetar med samma leverantörer, vilket leder till att de mer eller mindre har samma sortiment och priser som sina konkurrenter. Därför handlar konkurrensen idag om vad man kan erbjuda kunden för extra värde utöver själva tjänsten eller produkten.</p><p>För att kunna erbjuda kunderna extra värde måste återförsäljarna först klara av att identifiera deras behov. Kundbehoven har blivit allt mer komplexa p.g.a. den teknologiska utvecklingen. I takt med den nya teknologi som kontinuerligt läggs in i produkterna uppstår också nya behov hos konsumenterna. Detta ställer i sin tur höga krav på kompetensen hos personalen i butikerna. Säljarnas uppgift är att identifiera kundernas olika behov och skräddarsy optimala lösningar för att på bästa sätt tillgodose dessa. För att lyckas kräver det vissa interna förutsättningar inom företaget som vi senare ska undersöka och analysera.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera återförsäljarnas interna förutsättningar för att skapa mervärde.</p><p>Undersökningen genomfördes genom att studera de två största återförsäljarna på den svenska telekommarknaden. Djupintervjuer gjordes med marknadscheferna på de båda företagen för att få en så överblickande bild som möjligt av deras tankegångar kring värdeskapande. Båda företagen redogjorde för hur de arbetar internt med värdeskapande strategier i syfte att skapa mervärde för kunden.</p><p>Slutsatsen antyder att de faktorer som är viktiga för att ha rätt förutsättningar till att skapa mervärde är; god samverkan med leverantörer och kund, kontinuerlig kompetensutveckling, motivationsstimulerande åtgärder och en hög arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer är i sin tur väsentliga för att kunna identifiera kundens behov, vilket är avgörande för att överleva på en kundorienterad marknad.</p>

Denna studie erbjuder en fördjupad kunskap om lärares syn på elevers förutsättningar till att vara delaktiga i undervisningen. Studien lyfter delaktighetsbegreppets komplexitet och försöker genom att undersöka lärares syn på delaktighet få fördjupad kunskap om elevers möjligheter och hinder att nå delaktighet i undervisningen. Studien tar avstamp i en delaktighetsmodell, grundad på Ulf Jansons forskning kring sex aspekter av delaktighet (Janson, 2005), för att, utifrån studiens resultat, förstå elevernas möjlighet till delaktighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med nio speciallärare som är verksamma inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan. Resultatet indikerar att förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan att nå högre aspekter av delaktighet inte är så goda, men att de når full delaktighet vad gällande tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande utifrån sina förutsättningar och behov. Eleverna är beroende av att personalen skapar förutsättningar för att eleverna skall vara och känna sig delaktig i sin lärmiljö. En viktig del är att eleverna skall få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapa relationer och att personalen har en stor uppgift att möjliggöra delaktighet men att de samtidigt skall ta ett steg tillbaka så att eleverna kan utvecklas och skapa sin egen identitet.

Uppdraget för förskolan utifrån läroplanen (Skolverket, 2016) är att systematiskt arbeta med utvärdering och uppföljning av barns lärprocesser. Med anledning av att pedagogisk dokumentation inte är tydligt förklarat i läroplanen ville vi undersöka om det fanns olika sätt att tolka begreppet. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på två olika tolkningar av begreppet pedagogisk dokumentation, att det kan ses som antingen ett arbetssätt som genomsyrar vardagen eller som ett verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten. Resultatet visar även vilka förutsättningar som krävs för förskollärare att skapa en gemensam förståelse. Slutsatsen är att tid och kompetensutveckling är två viktiga förutsättningar för att skapa ett gemensamt arbetssätt kring pedagogisk dokumentation.

Under industrins framväxt under 1700-talet och framåt skedde en förändring av hälsorisker förknippade med arbetet, arbetsmiljöarbetet handlade till en början om att stävja olycksfall med dödlig utgång till att idag även inkludera främjande strategier. Ledarskap har stor betydelse i hälsofrämjande arbete, där första linjens chef är närmast medarbetarna. Chefer har en fragmenterad arbetssituation där de förväntas hantera krav från många olika intressenter. I denna kvantitativa studie deltog 88 första linjens chefer, syftet var att undersöka deras förutsättningar i arbetet utifrån organisatoriska förhållanden i relation till egen hållbarhet samt möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Första linjens chef rapporterades ha relativt goda förutsättningar att uppfylla de åtaganden som traditionellt ingår i ledningsuppdrag och deras hälsa ansågs som god. Första linjens chef uppgav att arbetsbelastning samt ansvarsområden har utökats under senaste året. Slutsats att förhållandet mellan belastningar och resurser var tillfredställande. Överbelastning bedömdes ha störst påverkan på första linjens chefs hållbarhet och hälsofrämjande arbete.

Syftet med studien var att ta reda på hur idrottslärares ledarskap påverkade inkluderingsmöjlighet-erna för elever i grundsärskolan och grundskolan. Det är lärarnas perspektiv på ledarskap som är av betydelse för undersökningen. Studien lyfter även fram hur förutsättningar för lärarna skiljer sig i grundsärskolan och grundskolan. Det gjordes genom att intervjua sju stycken idrottslärare som hade erfarenhet från både grundskolan och grundsärskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer vil-ket gör att studien är uppbyggd på olika karaktärer, upplevelser och specifika egenskaper som lyfts fram i svaren. Studien är en innehållsanalys som strävar efter att urskilja skillnader och likheter i analysen. Resultatet visar hur lärare ser på begreppen inkludering och förutsättningar hos idrottslä-rare. Det visar även att idrottslärares syn på ledarskap skiljer sig beroende på vilken skolform lärar-na undervisar i. Slutsatsen i studien var att förutsättningarna lärarna hade påverkade ledarskapet vilket i sin tur avgjorde om det skulle bli en lyckad inkludering i undervisningen.

This study investigates how six Swedish teachers in upper secondary school apply terms and assessment of written school assignments produced in the course Swedish 1. In addition, the participants’ arguments as to why they are working as they do are highlighted. The study takes on the perspective of phenomenography and an interview study is implemented. The data is analysed according to phenomenography, striving to identify and describe variation. The results show that there are three different ways of working with writing among the participants: 1) texts that are to be graded are only produced in school, 2) texts that are to be graded are mainly produced in school and 3) texts that are to be graded are produced both in and out of school. Four arguments are used as explanations. Reliability and the importance of pupil attendance are used by all participants; equivalence and lack of course time are only used by some. Based on the results, possible advantages and disadvantages of different ways of working with writing are discussed.

Studiens syfte är att söka kunskap om lärares förhållningssätt vid bemötande av nyanlända elever i skolan och hur elevernas bakgrund tillvaratas i undervisningen. Nyanlända elever slussas in i den svenska skolan på olika sätt idag, via förberedelseklass eller direktintegrering. En kartläggning ska genomföras för att kunna årskursplacera och anpassa undervisningen, om detta inte görs riskeras elevernas fortsatta lärande. Utgångspunkten i denna studie är ett demokratiskt perspektiv med elevernas individuella behov i fokus. Som underlag till studien har åtta lärare med varierade erfarenheter från olika kommuner och län intervjuats för att erhålla ökad bredd. Resultatet visar att nyanlända elever som kommer till skolan inte alltid är kartlagda vilket bryter mot Skolverkets riktlinjer gällande obligatorisk kartläggning. Detta leder till att lärarna får svårigheter att individanpassa undervisningen för nyanlända elever och slutsatsen är således att det inte går att säkerställa en likvärdig utbildning för alla.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning har olika förutsättningar att ge god handledning utifrån tillgång till information, stöd och resurser. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de förutsättningar sjuksköterskor upplevde sig ha vid handledning av sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien hade en beskrivande design med en kvalitativ deduktiv ansats. Som teoretiskt ramverk användes Kanters teori gällande strukturell empowerment. Tio legitimerade handledande sjuksköterskor som tjänstgjorde på fyra olika medicinavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades under tre kategorier: Tillgång till information, tillgång till stöd och tillgång till resurser utifrån formell och informell makt. Resultatet visade att förutsättningarna varierade vid avdelningarna där studien utfördes. Studiens resultat stödjer Kanters teori angående att tillgång till strukturell empowerment påverkar sjuksköterskans förutsättningar att handleda sjuksköterskestudenter. Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar för att kunna ge god handledning. Dessa handledare hade en specifik handledargrupp som ansvarade för handledningen till sjuksköterskestudenter på avdelningen. Övervägande antalet handledare ansåg dock  att det fanns bristande förutsättningar för handledare att ge god handledning. Tydligaste brist var tillgång till resurser såsom avsatt tid under handledningsperioden för reflektion, feedback och möjlighet till förberedelser inför VFU period. En del av handledarna upplevde att det fanns materiella brister såsom lokala utrymmen och skrivplatser för studenterna. Stöd och bekräftelse från chef ansågs som en viktig förutsättning men stödet var ofta bristfälligt. Stöd från närmaste medarbetare och ett tillåtande arbetsklimat var en viktig förutsättning. Tillgång till information varierade och de flesta handledare ansåg sig få tillräcklig och ändamålsenlig information men de såg även en förbättringspotential. Sammanfattning: Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar att ge god handledning till sjuksköterskestudenterna men övervägande handledare ansåg att det råder brist i förutsättningarna. I huvudsak stöd från chef och medarbetare och avsatt tid före och under VFU period. Nyckelord: Förutsättningar, handledare, handledning, sjuksköterskeutbildning, sjuksköterskor

<p>Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning. En del av resultatet visade att i skolorna i min undersökning finns välutbildad personal, specialpedagog och speciallärare som är väl insatt i elevers svårigheter. En annan del av undersökningen visar att resurserna vid skolorna används på olika sätt och det resulterar i att dagens moderna metoder med en inkluderande undervisning inte alltid bedrivs.</p>