<p>Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ”sanningar” och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till. Detta har gjorts i en litteraturstudie där aktuell, företrädesvis svensk, forskning redovisats. Dessa allmänna uppfattningar är hämtade ur ett politiskt anförande och en motion samt publikationer från tidningsartiklar. Även statistik rörande ämnet finns presenterad. Avslutningsvis har den allmänna debattens meningar jämförts med forskningsresultatens.</p><p> </p><p>Arbetets frågeställningar har varit vad forskning säger angående läxor? Vilka uttalade åsikter som finns bland allmänheten rörande läxor och elevansvar? Samt hur forskningen svarar mot dessa uppfattningar?</p><p> </p><p>Den sökta forskningen har i princip begränsats till 2000-talet och vad som tydligast framkommit är att elever med skolengagerade föräldrar presterar bättre i sina studier. Detta anser forskningen bero på att dessa elever får hjälp och stöd med sina läxor och för det ansvar som åläggs dem i skolan. De skolengagerade föräldrarna har visat sig vara de som själva har en hög utbildningsnivå och av den orsaken för över studiemotivation till sina barn som dessutom ofta upplever skolans kontext som bekant och hemtam. Vad som även visat sig är att läxor fungerar som en bidragande faktor till konflikter mellan hem och skola samt mellan elever och deras föräldrar. Detta har att göra med föräldrars förmåga (vissa föräldrar efterfrågar fler och mer utmanande läxor) eller oförmåga att ge sina barn läxhjälp. Även när, var och hur läxorna ska göras kan orsaka gräl och slitningar i hemmen tillika de språkliga svårigheter som blir en realitet för föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Andra synvinklar som framkommit är att läxor leder till att elever upplever sig stressade och att dessa hemuppgifter inkräktar på deras fritid.</p>

Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning. En del av resultatet visade att i skolorna i min undersökning finns välutbildad personal, specialpedagog och speciallärare som är väl insatt i elevers svårigheter. En annan del av undersökningen visar att resurserna vid skolorna används på olika sätt och det resulterar i att dagens moderna metoder med en inkluderande undervisning inte alltid bedrivs.

Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ”sanningar” och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till. Detta har gjorts i en litteraturstudie där aktuell, företrädesvis svensk, forskning redovisats. Dessa allmänna uppfattningar är hämtade ur ett politiskt anförande och en motion samt publikationer från tidningsartiklar. Även statistik rörande ämnet finns presenterad. Avslutningsvis har den allmänna debattens meningar jämförts med forskningsresultatens.   Arbetets frågeställningar har varit vad forskning säger angående läxor? Vilka uttalade åsikter som finns bland allmänheten rörande läxor och elevansvar? Samt hur forskningen svarar mot dessa uppfattningar?   Den sökta forskningen har i princip begränsats till 2000-talet och vad som tydligast framkommit är att elever med skolengagerade föräldrar presterar bättre i sina studier. Detta anser forskningen bero på att dessa elever får hjälp och stöd med sina läxor och för det ansvar som åläggs dem i skolan. De skolengagerade föräldrarna har visat sig vara de som själva har en hög utbildningsnivå och av den orsaken för över studiemotivation till sina barn som dessutom ofta upplever skolans kontext som bekant och hemtam. Vad som även visat sig är att läxor fungerar som en bidragande faktor till konflikter mellan hem och skola samt mellan elever och deras föräldrar. Detta har att göra med föräldrars förmåga (vissa föräldrar efterfrågar fler och mer utmanande läxor) eller oförmåga att ge sina barn läxhjälp. Även när, var och hur läxorna ska göras kan orsaka gräl och slitningar i hemmen tillika de språkliga svårigheter som blir en realitet för föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Andra synvinklar som framkommit är att läxor leder till att elever upplever sig stressade och att dessa hemuppgifter inkräktar på deras fritid.

Naturist är ett begrepp som de flesta av oss någon gång har kommit i kontakt med. De flesta drar också snabbt en koppling mellan naturist och nakenhet. Förenklat och något generaliserat är det där kunskapen om naturisten tar stopp. Runt omkring begreppet naturist och nakenhet finns däremot en mängd fördomar. I förståelsen för den ideologiska gruppen av naturister finns det dock allmänt brister. ”Man äter inte med snoppen eller musen” får vi skämtsamt som svar på en fråga gällande om man äter frukost naken på Nordens enda Bed&amp;Breakfast för naturister. I det svaret kan en sarkasm utläsas. En sarkasm som kommer som följd av att fördomsfulla och oförstående frågor blivit en vana.   Studien bearbetar induktivt fältet naturism genom en empirisk undersökning av de människor som lever efter livsstilsideologin. De empiriska data som samlats in har format studien. Med fältet som utgångspunkt skapar studien förståelse för fenomenet naturism, motivationer för att utöva naturism och en klarhet i vilka individer som är naturister. Det genom att informatörer inom naturismen samtalar med författarna om vad som är relevant för ideologin. Informationen ger kunskap som gör det möjligt att förstå naturister som en målgrupp för turism. Studien leder slutligen till en inventering av Sveriges förutsättningar för att utveckla naturistturism. Turism för naturister. Den slutgiltiga inventeringen visar existerande förutsättningar för Sverige att utveckla sin naturistturism. Det finns däremot stora behov av utveckling inom många områden för att turismen ska lyckas. En starkare organisation för turism och en mer enad organisation för naturister är nödvändigt. Dessutom krävs mer kunskap hos allmänheten om naturism för att välkomna turister. Också naturisterna behöver utveckla en högre acceptans mot andra sociala grupper. Studien visar en avsaknad av den mest väsentliga förutsättningen; en vilja bland naturister att utveckla aktiviteter och besöksnäringen kring naturism i Sverige. Tron på en tillväxt är inte stark. Det faktumet hindrar utvecklingen trots den potential författarna funnit i ideologin som inriktning för turism.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie.   Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Vi har utifrån våra intervjuer med de blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke.

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn på leken och hur den förändrats över tid. I vår litteraturstudie framkom att samhällets skiftningar har påverkat synen på lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av både lekens form och verksamhetens struktur som påverkar förutsättningarna för barns lek.          Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna är inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan är viktig men att det är den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn på vad lek är, vad den betyder för dem och hur den ska vara. Pedagogens förhållningssätt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsättningarna för barns lek ser ut. Förr lekte barn utan vuxens inblandning med mycket fri lek. I dag är medvetenheten större om lekens betydelse för barns utveckling och lärande vilket medfört att leken blivit mer styrd idag.

Lärare är skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärares förutsättningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lärare får på organisationsnivå, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lärares uppfattningar om sin kompetens inom detta område. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie där fyra lärare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning. Studien visar att en välförankrad likabehandlingsplan är en god grund att vila ställningstaganden och ageranden på, liksom en samsyn av elever där pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas välmående. Likväl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvärt inom detta område. Undersökningen pekar även på vikten av en god kommunikation mellan rektor och lärare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur.

<p>Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn på leken och hur den förändrats över tid. I vår litteraturstudie framkom att samhällets skiftningar har påverkat synen på lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av både lekens form och verksamhetens struktur som påverkar förutsättningarna för barns lek.       </p><p> </p><p>Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna är inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan är viktig men att det är den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn på vad lek är, vad den betyder för dem och hur den ska vara.</p><p>Pedagogens förhållningssätt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsättningarna för barns lek ser ut.<em> </em>Förr lekte barn utan vuxens inblandning med mycket fri lek. I dag är medvetenheten större om lekens betydelse för barns utveckling och lärande vilket medfört att leken blivit mer styrd idag.  </p>

The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected. The first-line managers in each group were interviewed and their employees had to answer a questionnaire.  The results showed that there is a difference between first line managers’ conditions in the public sector. Further, the result showed that there is a significant difference in how intervention group and control group estimate demand, control and structure-oriented leadership. But it is difficult to say if the differences only depend on the intervention or other factors.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>