Undervisning som begrepp har fått en allt mer betydande roll på förskolan. Studiens syfte är att belysa och diskutera hur verksamma inom förskolan talar om undervisningsbegreppet på förskolan. Som metod användes semi-strukturerade intervjuer med förskollärare, förskolechef och en rådgivare inom pedagogisk utveckling. Resultatet visar att de deltagande respondenterna definierar och talar om undervisning på delvis olika sätt. Framförallt tycks respondenterna osäkra på vad undervisning på förskolan kan innebära. Gällande vilka förutsättningar som krävs för att bedriva undervisning är dock respondenterna mer samstämmiga. Framträdande är exempelvis barngruppen och arbetslagets betydelse. Respondenterna är relativt eniga i sina svar att det är förskolläraren som är ansvarig för att undervisningen, men 1 de betonar även här arbetslagets betydelse. En slutsats är att undervisning som begrepp bör förtydligas för förskollärare om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras på avsett sätt i förskolans verksamhet

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka extra anpassningar komvuxlärare säger att de gör i sin undervisning, samt hur de resonerar kring sina förutsättningar för arbete med extra anpassningar. Studiedeltagare är sex komvuxlärare från tre olika skolor. Resultaten baseras på empiri som samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska underlaget har analyserats enligt Braun och Clarkes (2006) tematisk analysmodell. Resultaten diskuteras utifrån relationellt, kategoriskt, och systemteoretiskt perspektiv på arbete med extra anpassningar. Resultaten visar att lärarna gör olika typer av extra anpassningar på grupp- och på individnivå, samt att de uppfattar sina förutsättningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Resultaten visar att förutsättningar kan variera mellan skolorna, men att de oftast upplevs som stjälpande i arbetet med extra anpassningar. Lärarna upplever att det saknas ekonomiska resurser, professionell vokabulär och samsyn i organisationen. Lärarna önskar möjligheter för egen specialpedagogisk kompetensutveckling och även utökad kurslängd, eftersom de upplever det nuvarande fem-tio veckors upplägget som ett hinder för arbete med extra anpassningar. Vidare pekar resultaten på att arbetet med kartläggningen av elevernas förkunskaper och förutsättningar för lärande är bristfälligt och har således en negativ påverkan på lärarnas arbete med extra anpassningar. Resultaten visar även att arbetsbelastningen upplevs som för hög för att kunna hinna med att anpassa undervisningen.

Enligt Socialstyrelsen har alla individer rätt till en adekvat, till individen och dennes tillstånd anpassad näringstillförsel. Ändå är undernäring hos patienter som vårdas på sjukhus ett vanligt förekommande problem och kan förekomma vid inskrivningstillfälletmen kan även utvecklas under vårdtiden. ett tillstånd av undernäring har allvarliga konsekvenser för sjukdomsförloppen genom stor negativ påverkan på varje organ i kroppen och för samhällsekonomin genom en signifikant påverkan på mortalitet, morbiditet, sjukhusvistelse och livskvalitet. Trots detta förblir undernäring hos patienter många gånger ouppmärksammat och obehandlat. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för omvårdnaden av patienten. Att uppmärksamma och identifiera undernäring samt initiera behandling är central i det dagliga arbetet för sjuksköterskan. På en intermediärvårdsavdelning vårdas patienter med akuta sjukdomstillstånd med hög risk för snabb försämring. Ofta krävs en hög övervakning av patienterna och vårdtiden kan variera allt ifrån ett par timmar till flera dygn. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevda förusättningar och hinder för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling på en intermediärvårdsavdelning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter från ett universitetssjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två olika kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa två  kategorier var förutsättningar för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling och hinder för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling. Resultatet visade att upplevda förutsättningar var att de hade tillräckligt med kunskaper om såväl grunderna i nutrition men även kunskaper om en mer diagnosanpassad nutrtionsbehandling. Sjuksköterskerna lyfte även fram att det var viktigt med att nutrtion var en egen punkt på den rondmall som fanns på intermediärvårdsavdelning samt att det från början fanns en förutsbestämd plan och struktur för hur nutritionsbehandlingen skulle gå till. ett samarbete mellan olika professioner var även en viktig förutsättning samt att det fanns ett väl anpassat risk- och bedömningsinstrument. Den kliniska blicken ansågs vara viktig när det gällde att bedöma om en patient var undernärd. Upplevda hinder var korta vårdtider, att det på  intermediärvårdsavedlninen var ett helt annat fokus kring patienten som var medicinskt samt att det redan fanns mycket dokumentation kring patienten. Ytterligare en sak till att dokumentera skulle bara göra att det prioriterades ned. Ett annat hinder som framkom var att det många gånger rådde oklarheter kring vad patienten själv ville med den fortsatta behandlingen. Slutsatsen i denna studie är att det förekommer upplevda brister inom näringsvård på den intermediärvårdsavdelning där studein genomfördes. Flera av sjuksköterskorna beskrev att upplevda förutsättninga för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling inte fanns på avdelningen. De visade på att de upplevde olika  hinder för att upprätthålla en fullgod nutrtionsbehandling. Nutritionsbehandling är en fråga om och är en effektiv metod för att förhindra vårdskador. den sjuka individens nutrtion måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behanslingsplanering och uppföljning samt dokumentation.

Vår kvalitativa enkätstudie behandlar frågan kring hur vikarier upplever bemötandet iförskolan samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att trivas och kunna utföra sittarbete. Förskoleverksamheten är beroende av de vikarier som finns i organisationen,och enligt forskning är vikariers arbetsmiljö sämre än övriga anställdas. Utifrånovanstående och egna erfarenheter, där vikarier uttrycker olika erfarenheter kring sintrivsel runt om på olika förskolor, valde vi att ta reda på hur de verkligen upplever.Syftet med vår studie är att skapa en insikt om hur vikarien upplever och erfarbemötandet i förskolan samt skapa en förståelse för vikariens förutsättningar i detrörliga arbetet. Vår förhoppning är att vår studie ska kunna bidra till en förståelse förvikarien, vilket i sin tur kan ge vikarien goda förutsättningar. Med hjälp avfenomenologi som teoretisk bakgrund, försöker vi skapa förståelse för och analyserainkommen empiri. Utifrån vald analysmetod (EPP-metoden), bad vi informanterna att besvara vår enkät så detaljerat och öppet som möjligt. Studiensresultat visar att vikarier överlag upplever att de bemöts på ett välkomnande sätt iförskolan, men även en motsats visar sig. Det framkommer i studien att bemötandetskiljer sig åt beroende på var vikarien arbetar, vilket grundar sig i olika faktorer. Istudien framkommer det att bemötande, inkludering och vägledning (i form avinformation), är tre faktorer som avgör huruvida vikarien kommer att trivas på den tillfälliga arbetsplatsen eller ej.

Introduktion/bakgrund: I Sverige drabbas 50 000 personer årligen av sepsis. Mortaliteten var hög och tillståndet är möjligt att häva i tidigt skede. Sjuksköterskans kompetens och patientnära arbete gör yrkesrollen central för tidig upptäckt av sepsis. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans kliniska verktyg och förutsättningar i relation till tidig identifikation av sepsis. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Artiklar söktes fram genom databaserna Cinahl och PubMed, abstrakt och titlar granskades och kvarvarande artiklar fulltextgranskades. Åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilka kvalitetsgranskades. Databearbetning och analys skedde enligt SBU:s metodbok. Resultat: Kunskap inom området är varierande och påvisades vara centralt för identifikation. Den senaste definitionen skapade ytterligare osäkerhet i relation till komplexitet och patofysiologi. Kunskap och erfarenheter visade sig vara betydelsefulla vid bedömning av sepsis. Diffusa symtom medför svårigheter att upptäcka tillståndet. Kliniska verktyg uppgavs vara den främsta faktorn för tidig identifiering av sepsis. Inget specifikt kliniskt verktyg utvecklat för sepsisidentifikation fanns, det mest effektiva var NEWS2. Slutsats: Litteraturstudien påvisar kunskapsluckor vid sepsisidentifiering, ospecifika kliniska verktyg och låg kännedom om det patofysiologiska förloppet samt problem vid definitionstolkning. Klinisk betydelse: Då sjuksköterskan utgör en central roll vid identifiering behövs bättre kännedom om diffusa symtom samt specifika kliniska verktyg anpassade till yrkesrollen.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål?Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 – talet fram till idag. I kapitlet tidigare forskning presenterar vi teorier som är relevanta för vår undersökning om andraspråksinlärning, modersmål och interkulturell undervisning.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer i samtalsform med fyra klasslärare på tre olika skolor. Intervjuerna spelades in med en diktafon för att uppnå större realabilitet.Resultat och slutsats: Vikten av att kunna sitt modersmål är en grund för att lära sig ett nytt språk. Språket är det viktigaste redskapet vi har, utan en god språklig förmåga är det svårare att klara skolgången. Det är lärarens uppgift att ge eleverna de verktyg som behövs för en lyckad språkutveckling. En viktig faktor i språkutvecklingen är att som lärare variera arbetssätten och låta eleverna få använda språket mycket och i olika moment.

Likvärdighet är ett ord som används frekvent i förskolekontext samt i våra styrdokument som all verksam förskolepersonal är skyldiga att följa. Trots detta viktiga ord och tydliga definition är det svårt att se innanför ramen av likvärdighet och vad det faktiskt är och hur man ska arbeta för en likvärdig undervisning på förskolan. Likvärdighet i förskolan är ett ämne med lite forskning kring och komplext ämne att diskutera eftersom likvärdighet är tolkningsbart inom en stor ram. Därför är likvärdighet något som intresserar oss att forska kring, ett komplext ämne men ack så viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur likvärdighetsbegreppet ter sig ute på förskolor samt tolkas av förskollärare som bär ett ansvar för utbildningen ute i verksamheter. Studien resulterar i en rad olika faktorer som har en stor påverkan på lika väl processen som resultatet i ett arbete för likvärdig förskola.Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken intervjuer genomfördes med sex stycken utbildade förskollärare som alla arbetar på olika förskolor i olika geografiska område i Skåne. Intervjuerna hölls på valfri plats där informanterna kände sig bekväma att samtala och intervjun hölls utefter en intervjuguide. Det teoretiska perspektivet som vi valt till studien är Dahlöf och Lundgrens ramfaktorteorin samt analyseras studien med hjälp utav förskolan styr- och policydokument.

Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med ökad kunskap om och förståelse för hur elevers lärande kan stödjas på ett adekvat sätt genom att rikta fokus mot elevers individuella förutsättningar att lära. Det förväntade kunskapsbidraget skulle kunna förbättra elevers möjligheter till framgång i lärandet, samtidigt som det har potential att leda till effektivare användning av skolans resurser, i tider då dessa är begränsade. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevers förutsättningar att lära i mötet med undervisningen för att bidra med förståelse för vilka stödinsatser som är adekvata. Syftet preciseras i följande frågeställningar: • Hur uppfattas de utvalda elevernas förutsättningar att lära i mötet med undervisningen? • Hur väl motsvarar stödinsatser som gjorts de utvalda elevernas behov utifrån deras förutsättningar att lära? Teori Studiens teoretiska referensram grundar sig i PASS-teorin. Teorin utgår ifrån att kognitiv bearbetning sker genom fyra grundläggande kognitiva processer, som samtliga påverkar och är involverade i lärandet. Dessa kognitiva bearbetningsprocesser klargörs genom PASS-modellen och kallas gemensamt för tankeförmågor. Tankeförmågorna är: planeringsförmågan, uppmärksamhetsförmågan, simultana och succesiva förmågan. Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats och är designad som en fallstudie med avsikten att skapa förståelse utifrån specifika elevfall. Utgångspunkten är tre elevers förutsättningar att lära och varje elevfall har studerats utifrån en kombination av metoder. Att ta del av undervisande lärares samt involverad specialpedagogs uppfattningar om utvalda elevers förutsättningar att lära i en fokusgruppsintervju samt genom en skattning av elevens beteende i lärmiljön bedömdes aktuellt i varje elevfall. Utöver det har elevdokumentation använts som underlag. Det empiriska materialet har analyserats innehållsmässigt, jämförts och tolkats utifrån studiens teoretiska begrepp. Resultatet har även relaterats till tidigare forskning. Resultat Den förståelse för de utvalda elevernas behov som framträder i resultatet, när fokus riktas mot deras individuella förutsättningar att lära, gör det möjligt att klargöra vilka stödinsatser som är adekvata i de specifika elevfallen.I studien framkommer att samarbete och samverkan mellan olika professioner är viktigt i arbetet för att säkerställa adekvata stödinsatser. Elevers individuella förutsättningar att lära kan utvecklas till att bli hinder i lärandet om lärare inte får möjlighet att tillsammans med andra skapa förståelse för behoven som uppstår utifrån dem.Resultatet ger vägledning i arbetet med att stödja elevers lärande och säkerställa att stödinsatser leder till gynnsamt lärande och utveckling för elever i behov av stöd. Specialpedagogiska implikationer Studien påvisar att specialpedagogers kompentens behövs i arbetet med att säkerställa att stödinsatser blir adekvat utformade. Tillvägagångssättet i studien har ett värde i praktiken och anses användbart i rollen som specialpedagog för att integrera tillgängliga vetenskapliga bevis i det praktiska arbetet med att säkerställa adekvata stödinsatser.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med demografiska förändringar vilket gör att det förväntas bli stor brist på behörig personal inom äldreomsorgen inom en snar framtid (SKR 2024), samtidigt som det är stor omsättning på enhetschefer inom äldreomsorgen (Socialstyrelsen 2021, ss.17, 19). Enhetscheferna är de som leder arbetet inom äldreomsorgen, och deras uppdrag är komplext på flera sätt, inte minst genom att de befinner sig i en mellanposition. Mot den bakgrunden utgår vi från ett chefsperspektiv i denna kvalitativa studie, där vi intervjuar nio enhetschefer inom kommunal äldreomsorg i tre olika kommuner. Våra frågor var öppna med förhoppningen om att de skulle leda in oss på nya perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar enhetscheferna upplever sig ha, om de upplevs tillräckliga för att göra ett bra jobb, samt ta reda på om, och i så fall hur, enhetscheferna själva önskar förändra deras chefsuppdrag, så att fler enhetschefer i äldreomsorgen väljer att stanna. De teoretiska ramverk vi använt oss av är Karaseks krav-kontroll-stödmodell, samt New Public Management (NPM) som i sig inte är en teori, men högst relevant för vår studie. När vi presenterar vårt resultat använder vi oss av citat från enhetscheferna för att styrka våra påståenden. Det framgår att samtliga respondenter upplever sig ha ett komplext uppdrag med stor variation på arbetsuppgifter. Upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna skiljde sig åt, där majoriteten upplevde att de inte har tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Vi fick även till ny insikt i vårt resultat som vi själva inte efterfrågade. Flera respondenter talade om samverkan med myndighetsfunktionen och dess påverkan, vilket vi inte funnit i tidigare forskning. I diskussionen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till Krav-kontroll-stödmodellen, NPM, samt tidigare forskning. Vi diskuterar även vår valda metod, samt ger förslag på fortsatt forskning.

Bakgrund: Trycksår är en skada på huden orsakat av långvarigt tryck. Långvarigt tryck försämrar blodcirkulationen i vävnaden och leder till celldöd. Trycksår har 4 kategorier/stadier och två subkategorier. Trycksår utvecklade på sjukhus är vårdskador. En överbelastad akutmottagning minskar sjuksköterskors utförande av bedömningar och behandlingar. Anpassningar behövs på akutmottagningar för att hantera patientflödet. Sjuksköterskor förväntas utöva evidensbaserad vård och kontinuerligt söka kunskap för att erbjuda aktuell evidensbaserad omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för patientsäker vård genom att följa omvårdnadsprocessen och rapportera eventuella brister vilket bidrar till kvalitetsutveckling. Syfte: Belysa sjuksköterskors förutsättningar för trycksårsprevention på akutmottagningen Metod: Litteraturstudien genomfördes med inspiration av Roséns (2017) granskningsprocess. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2015) granskningsmall. Artiklar databearbetades induktivt. Resultatet baserades på 7 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av 3 teman: “att det finns riskbedömningsinstrument anpassade för akutmottagningar”, “att det finns utbildning” samt “att det finns riktlinjer och material”   Slutsats:  Sjuksköterskor förväntas utöva bästa möjliga evidensbaserad vård och söka kunskap för att hålla sig uppdaterad med kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Genom att skapa förutsättningar för sjuksköterskor att följa riktlinjer, använda evidensbaserade bedömningsinstrument och utbilda sjuksköterskor för att säkerställa tillräcklig kunskap om trycksårsprevention kan sjuksköterskor ansvara för trycksårsprevention på akutmottagningen.