<p><p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.</p><p> </p></p>

<p>The purpose of this degree project is to study if there is a intentional work with technology in the elementary school, preschool to fifth grade, in a municipality. The work will also study what conditions there are in the schools in order to work with technology. 95 questionnaires were distributed to the responsible teachers in all primary schools in the municipality, from preschool to fifth grade. The results of the survey show that more than half of the respondents do not consider themselves to work with technology in the school. The conditions, in order to work with the school subject technology in the municipality, are primarily external such as: material, facilities and the ability to divide students into smaller groups. The primary school teachers are experiencing a lack of knowledge within the subject technology and primarily desire further education to be able to work more with technology. One conclusion that emerged in the survey is that technology is a subject with low priority mainly because of lack of knowledge and competence among the teachers.</p> / <p>Syftet med examensarbetet är att studera om det på ett medvetet sätt arbetas med teknik i grundskolan, år F-5 i en kommun. Arbetet ska även studera vilka förutsättningar det finns på skolorna för att arbeta med teknik. 95 enkäter delades ut till ansvariga klasslärare på samtliga grundskolor i kommunen med ålderspannet F-5. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av de svarande lärarna inte anser sig arbeta medvetet med teknik i skolan. De förutsättningar som finns för att arbeta med skolämnet teknik i kommunen är främst yttre förutsättningar, dvs. material, lokaler och möjlighet att dela in eleverna i smågrupper. Lärarna upplever en brist på kunskap inom teknikämnet och önskar främst fortbildning och kunskap för att kunna arbeta mer med teknik. En slutsats som framkommit i undersökningen är att teknik är ett lågt prioriterat ämne främst på grund av bristen på kunskap och kompetens hos lärarna.</p>

This dissertation is about new service development. In the past, little attention has been paid to the front-line-employees' involvement in the service development. The aim of this dissertation is therefore to describe and analyze the front-line-employees' envolvement and contribution to the service development process and to identify what, specifically, the front-line-employees contribute to the new service. Three research questions are formulated. The first deals with when and how the front-line-employees participate in the service development process. The second investigates the contributions of front-line-employees to the new service and the third research question builds on the results from the previous two and focuses on how to manage effective new service development. This study is a qualitative case study. It is retrospective and has been conducted through an empirical and theory driven formation of factors. The case company is a Swedish bank where four service development projects were the subject of the study. This study shows that from a management perspective, implementation and the launch of the service can be performed in a more efficient way when the employees are involved. The result has also suggest that the internal efficiency can be increased further if the front-line-employees' resistance to change is considered. This dissertation's first theoretical contribution is a new model of the service development process. The new model is divided into five phases including a neew integration phase. The integration phase should be introduced during the project design phase and in two parallel ways: partially within the project and partially outside the project. Second, this dissertation provides a new quality factor, namely relationship building. Third, a detailed, description and analysis is supplied of how employees participate in and contribute to the service development process. Somewhat surprisingly, the study shows that the employees are often involved too late in the development project and are not given enough time to contribute. The front-line-employees would probably contribute more, both to the development projects and to the new service, if their involvement was organized differently form what is shown in this study.

Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information.

I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta. Pedagogerna anser att hur väl utomhusverksamheten fungerar beror på resurser och var man väljer att lägga dem. I stort sett alla pedagoger är intresserade av utomhuspedagogik och de ser många möjligheter med detta arbetssätt. De flesta pedagoger ser positivt på utbildning i utomhuspedagogik men utbilningens nödvändighet för hur utomhusverksamhet fungerar är inte helt självklar.

The purpose of this degree project is to study if there is a intentional work with technology in the elementary school, preschool to fifth grade, in a municipality. The work will also study what conditions there are in the schools in order to work with technology. 95 questionnaires were distributed to the responsible teachers in all primary schools in the municipality, from preschool to fifth grade. The results of the survey show that more than half of the respondents do not consider themselves to work with technology in the school. The conditions, in order to work with the school subject technology in the municipality, are primarily external such as: material, facilities and the ability to divide students into smaller groups. The primary school teachers are experiencing a lack of knowledge within the subject technology and primarily desire further education to be able to work more with technology. One conclusion that emerged in the survey is that technology is a subject with low priority mainly because of lack of knowledge and competence among the teachers. / Syftet med examensarbetet är att studera om det på ett medvetet sätt arbetas med teknik i grundskolan, år F-5 i en kommun. Arbetet ska även studera vilka förutsättningar det finns på skolorna för att arbeta med teknik. 95 enkäter delades ut till ansvariga klasslärare på samtliga grundskolor i kommunen med ålderspannet F-5. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av de svarande lärarna inte anser sig arbeta medvetet med teknik i skolan. De förutsättningar som finns för att arbeta med skolämnet teknik i kommunen är främst yttre förutsättningar, dvs. material, lokaler och möjlighet att dela in eleverna i smågrupper. Lärarna upplever en brist på kunskap inom teknikämnet och önskar främst fortbildning och kunskap för att kunna arbeta mer med teknik. En slutsats som framkommit i undersökningen är att teknik är ett lågt prioriterat ämne främst på grund av bristen på kunskap och kompetens hos lärarna.

Syftet med studien är att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar av förebyggande arbete, när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om vad förebyggande arbete är, utifrån vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lärarna ser. Andra frågor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat används i verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i interaktion via språket, samt olika synsätt på elevers svårigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar av förebyggande arbete är varierande, såväl vad gäller innehåll som metod och organisering. Lärarna visar sig också ha olika djup kunskap inom läs- och skrivområdet. Trots lärarnas intentioner att anpassa undervisning och miljö, så ligger mycket fokus på individers brister och kompensation. Det är vanligt förekommande med nivågruppering och särskiljning av "riskbarn" för extra träning. Lärarna har vidare en relativt samstämmig uppfattning om att barn i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter går att identifiera i förskoleklass. Även uppfattningar om syftet med test och kartläggningsmaterial samt deras användning i praktiken skiljer sig åt.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg. I resultaten av studierna framkommer det att majoriteten av alla som har drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplever en god livskvalité efteråt. De har fått nya insikter och värderingar i livet och även prioriterat sitt familjeliv mer. Vanliga komplikationer är minnessvårigheter och trötthet, vilket har påverkat deras livskvalité.Slutsats: De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Trots en begränsad kroppslig förmåga har många en möjlighet till att leva ett självständigt liv. Efter den traumatiska händelsen ser man livet ur ett annat perspektiv. Det är viktigt att följa upp och ge stöd åt de patienter som upplever ångest och sämre livskvalité.

No description available.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen.