Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen. Samt att jämföra svaren skiljer sig åt sig handläggare på glesbygdskontor och stadskontor. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex handläggare på arbetsförmedlingen som arbetar med arbetslivsintroduktion vid kontor på glesbygd och stad. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som kunde vara avgörande för att deltagare i programmet kom närmre arbetsmarknaden bland annat hade att göra med motivation, självkänslan, möjlighet att arbeta utifrån intresset hos individerna och vilket socialt stöd deltagare har. Resultatet visade också att svaren inte skiljde sig mellan glesbygd och stad.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet. Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder.

Syftet med arbetet har varit att undersöka förskolechefens påverkan på förskolans pedagoger, i deras arbete med att uppfylla läroplanens mål (lpfö98) inom naturvetenskap. I förskolans reviderade läroplan (2010) har naturvetenskapens roll förstärkts och det finns ett antal mål som ska uppfyllas. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer med förskolechefer och genom att pedagoger har besvarat enkäter. Av resultatet framgår det, att förskolechefen är med och påverkar pedagogerna genom bland annat sin närvaro, diskussioner och kompetensutveckling. Detta sker då i olika omfattning beroende på hur nära de har till pedagogerna i förskolan. Pedagogerna som har sin förskolechef på plats i verksamheten anser sig ha ett större stöd av sin förskolechef och de får med det en mer diskuterande miljö på den förskolan. Kompentensutveckling är något som både förskolechefer och pedagoger ser som en viktig del, för att målen inom naturvetenskap ska uppnås på bästa sätt. / Thepurpose of the study has been to investigate the impact that the preschool’sleaders have on the educators and the educator’s work regarding meeting thenational curriculums (lpfö98) goals in the area of the natural sciences. In therevised curriculum (2010) the role of natural science has been emphasized, andthere are a number of goals to attain. The study has been conducted throughinterviews with leaders of preschools and by written questionnaires answered byeducators. The result of the study is that the leaders of the preschools havean impact on the educators, among other things through their presence, byinitiating discussions and by further developing the educator’s competences.This takes place in varying degrees, depending on where the leaders have theiroffices in relation to the educators workplace. The educators which have theirleader on place feel that they have a greater amount of support by theirleader, and the environment overall is one of open discussion. Developingcompetences is something that both leaders and educators saw as essential, inorder for the goals of natural science to be achieved in the best mannerpossible.

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges länsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som påverkar förutsättningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanställdes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar på att styrningen från nationellt håll är tämligen vag. Vidare ser man brister i hur frågan har aktualiserats i andra enheter på länsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat. En annan problematik som finns är kommunernas brist på resurser, vilket påverkar vilken grad man kan genomföra klimatanpassningsåtgärder. Denna studie visar även på att klimatanpassningssamordnarnas enhetsplacering påverkar i stor grad vilken inriktning arbetet får. Då majoriteten av klimatanpassningssamordnarna är placerade på en enhet med en inriktning mot samhällsplanering så tenderar det regionala klimatanpassningsarbetet att handla om samhällsplanering. Vidare så fastslås att länsstyrelserna har olika förutsättningar för detta uppdrag, både genom en stor variation i anslagstilldelning men även utsattheten för klimatförändringar påverkar arbetet. / Through qualitative interviews with climate adaptation coordinators at Sweden's county administrative boards, this study identified several aspects that affect the prerequisites for the regional climate adaptation work. 14 out of the 21 climate adaptation coordinators were interviewed in this study. After the interviews were conducted, we compiled important aspects that the informants shared. The results of this study shows that the national governance is rather vague. We can also see a weakness in how the question has come to the fore in other units at the county administrative boards as well as how the cooperation with municipalities and other governmental agencies has worked out. Another problem that exists is that the municipalities' lack of resources, which affects the degree to which they can implement climate adaptation actions. This study also shows that the climate adaptation coordinators unit placement affects, in large degree, in what way the question regarding climate adaption is handled. As the majority of climate adaptation coordinators are placed in a unit with a specialization in community planning, the Swedish regional climate adaptation work tends to focus on community planning. Furthermore, we establish that all the county administrative boards have different prerequisites for this task, through both a large variation in the allocation of funds, but also in vulnerability to climate change.

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsärskolan. Informationen tolkades utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv med visst inslag av sociokulturellt perspektiv. Resultatet pekade på att det fanns en relativt stor variation både inom, men också mellan skolformerna. Det var störst variation inom grundsärskolan. Den över lag största skillnaden fanns i den samstämmighet kring förutsättningar för att utveckla matematisk kommunikation som grundskolans lärare visade. Alla grundskoleinformanter deltar i Matematiklyftet och resultaten i studien kan tyda på att fortbildningen har påverkat undervisningen i grundskolan till ökad samstämmighet jämfört med i grundsärskolan.

Syftet med detta examensarbete är att se vad biosfärområdet Blekinge Arkipelag har för förutsättningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i området. Ett biosfärområde ska ses som ett modellområde, där målet är att ha en god balans mellan människan och naturen. Blekinge Arkipelag är den ideella förening som driver och förvaltar biosfärområdet, som består av Blekinges kust och skärgård.Den metodlogiska referensramen har baserats på litteratur från främst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet är en fallstudie som är inriktat på biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Utifrån analys av litteratur om turism i biosfärområde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser. Då dessa kategorier prövas på vårt fall är det en deduktiv undersökning. Den teoretiska referensramen är baserad på turism litteratur, såsom artiklar av Singh och Singh (2004), Olson (2011) med flera. Även litteratur i form av böcker av bland annat Hall (2008), Kandampully (2001) med flera, som använts i examensarbetet. Det empiriska materialet har samlats in genom granskning av olika hemsidor samt intervjuer, såsom kvalitativa djupintervjuer, med de organisationer vi ansåg vara mest väsentliga för vårt examensarbetet. Analysen har sedan utförts genom en nulägesanalys i form av SWOT, där vi enligt studien får fram de styrkor och svagheter som finns idag samt de möjligheter och hot som kan uppkomma för turismen i Blekinge Arkipelag. Undersökningen visar de förutsättningar Blekinge Arkipelag har för att utveckla turismen i biosfärområdet, därefter ger vi författare av denna examensuppsats praktiska förslag på vad de kan göra för att komma igång med turismutvecklingen.

Bakgrund: Som distriktssköterska inom primärvården finns ett ansvarsområde och en arbetsbeskrivning som handlar om hälsofrämjande och förebyggande arbete. Studier visade att den ursprungliga arbetsbeskrivningen för en distriktssköterska har fått lämna plats till sjukvårdsarbete och sjuka patienter. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor som arbetar inom primärvården upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande samt beskriva deras attityder till det hälsofrämjande arbetet. Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor som utfördes med tio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att distriktssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Brist på tid och resurser var framträdande orsaker. Trots detta så var distriktssköterskornas attityd till hälsofrämjande arbete övervägande positiv. Många uppgav att de dagligen försökte motivera patienter till en förändring genom att prata hälsofrämjande trots att syftet med besöket var något annat. De ansåg att det var en viktig del i yrkesrollen och att det kunde vara värdefullt för patienten om distriktssköterskan kunde motivera patienten till att genomföra någon förändring som kan leda till en bättre hälsa. Slutsats: Distriktssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande, främst på grund av tids- och resursbrist. De hade dock övervägande en positiv attityd till arbetet och försökte ta varje tillfälle att prata hälsofrämjande. De ansåg arbetet vara en viktig del i deras yrkesroll och önskade mer tid och resurser till detta.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin yrkesprofession. Förskollärare uppfattar sina förutsättningar och möjligheter att utföra sitt uppdrag samt att kompetensutvecklas i sitt yrke på olika sätt. Detta har vi intresserat oss för i studien och för att undersöka det har vi använt kvalitativ metod med intervjuer. I den analytiska delen framkom för oss fyra kvalitativt skilda kategorier vilka är ledarskap, organisation, förhållningssätt och förutsättningar. Samarbete anser förskollärarna är en viktig del för att klara av det som beskrivs i uppdraget. De anser även att förskolechefens roll och engagemang är av stor betydelse för möjligheterna att utföra sina arbetsuppgifter och få kompetensutveckling En av våra slutsatser är att förskollärarna uppfattar att de har ett ledaruppdrag på förskolorna, men att det är arbetslagets sammansättning av erfarenhet, kunskap och samarbetsförmåga som är avgörande för att klara uppdraget som är en del av professionen.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad kunskap om vilka strategier som används av verksamma förskollärare i arbetet med att stötta utagerande barn i 4 till 5-årsåldern. Syftet är också att undersöka varför dessa strategier används. De forskningsfrågor som den kvalitativa studien utgår ifrån är: Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av utagerande barn och varför? Vilka faktorer påverkar förskollärares möjligheter och förutsättningar i att stödja utagerande barn i sin verksamhet? Fyra verksamma förskollärare har intervjuats för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att förskollärarna främst använder sig av ett lågaffektivt bemötande av utagerande barn. De orsaker som förskollärarna menar ligger bakom ett utagerande beteende ligger främst inom barnet själv. Resultatet visar också att det inte är optimala förutsättningar för att bemöta dessa barn på det sätt förskollärarna önskar och att de faktorer som påverkar förutsättningarna negativt till största delen inte kan påverkas av förskollärarna själva.

“Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden,ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser idenna lag” (Skollagen, kap.1, 8§). Den här uppsatsen handlar om det som står i åttonde paragrafen i Skollagen; nämligen lika tillgång till utbildning oavsett var du bor och på vilken skola du går. Uppsatsen är en jämförelse mellan en högstadieskola åk 7-9 och en byskola åk F-9. Vi har gjort vår undersökning genom att intervjua lärare på dessa två skolor. Vi har frågat tio lärare hur de ser på den utbildning som eleverna får och om de anser att den utbildningen kan anses likvärdig i förhållande till andra skolor i resten av landet. I vår studie var det några teman som stack ut och som fick vårt fokus vidare i undersökningen: idrott & hälsa, språkundervisning, och fjärrundervisning. Från våra intervjuer framkom att lärare från båda tillfrågade skolor anser att vikten av goda relationer och kollegialt samarbete är nödvändigt. Det var också flera av informanterna som ansåg att de saknade goda förutsättningar för att arbeta för en hög måluppfyllelse. Flera av lärarna menar att det är stora skillnader mellan måluppfyllelse i en liten skola och en stor, då förutsättningarna är olika. Detta i sin tur gör att de upplever att det inte är en likvärdig skola. Vi har även kopplat vår undersökning till professor John Hatties omfattande studie om framgångsfaktorer. Vi ville se hur informanternas beskrivningar av sin verklighet i skolan överensstämmer med Hatties resultat.