Lean är ett koncept med människor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssätt samt de metoder och verktyg som används. Problem kan dock uppstå ifall konceptets helhet inte implementeras, särskilt en förändring av tankesätt är det som medarbetare ofta motsätter sig. Vi ämnar därför utröna möjliga förutsättningar till hur en välvilja till förändring skapas samt hur systemet med lean förmedlas på ett sätt så att helhetsbilden framgår. En teoristudie används till att identifiera förutsättningar och en fallstudie förklarar nödvändigheten med de identifierade förutsättningarna. Förutsättningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet från ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnå detta engagemang. Utifrån analysen av teorin och empirin fastslår resultatet att ledarskapets engagemang endast får effekt när medarbetarna också är deltagande i förändringsprocessen. Med andra ord behöver samtliga anställda på företaget ha samma helhetsbild av lean så att tankesättet genomsyrar hela organisationen.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel – förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov. Förskolechefernas och förskollärarnas kunskap om pedagogisk dokumentation inverkar på möjligheten att dokumentera genom att styrningen blir för otydlig samt att förskollärarnas kunskap om hur strukturen och processen kring pedagogisk dokumentation kan se ut saknas vilket påverkar att tiden för detta arbete inte prioriteras. Denna studie visar att den dokumentation som görs i förskolorna till stor del är riktad till föräldrarna och barnen. En slutsats vi kommit fram till är att kunskap om pedagogisk dokumentation behöver prioriteras för att både förskolechefen och förskollärarna ska kunna organisera och prioritera om tiden för att gynna arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.

ABSTRACT    Dokumentation – Vad, Hur och Varför                    Documentation – What, How and Why                                                                               Antal sidor: 44 Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna. En enkätundersökning kommer att genomföras för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar att dokumentation av något slag förekommer på alla förskolor, dock sker detta under olikartade former. Då arbetssätten på de undersökta förskolorna inte är de samma blir heller inte dokumentationens utformning och mängd likvärdig. De flesta respondenter uppger att genom dokumentation har deras syn på barns utveckling och lärande stärkts och synliggjort hur, vad och varför barnen lär sig. De uppger även att de genom reflektion kring dokumentation blivit bekräftade i sin pedagogroll och upplever att de känner sig ”på rätt väg”. Samtidigt slits de mellan de arbetsuppgifter de redan har och att de upplever sig inte ha de förutsättningar som är önskvärda för att kunna utföra den dokumentation som krävs enligt Lpfö98 (rev.2010). Många pedagoger upplever en inre stress. Trots bristande förutsättningar kan vi ändå se att viljan att göra ett så gott arbete som möjligt finns och att barnen alltid går före de administrativa uppgift

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ”bärande broar” d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan. Resultatet visade på att man kommit olika långt i de olika distrikten inom kommunen, samt att de jobbade olika mycket med samverkansarbetet., Jag har kunnat se att ett distrikt haft en mer tydlig och genomarbetad handlingsplan under en längre tid och där man över lag var nöjd med samarbetet. Flera verksamheter lyfter tiden och samsynen kring barnen och det pedagogiska innehållet som viktiga förutsättningar. Jag kan konstatera att arbetet med övergång och samverkan i vissa distrikt inte haft hög prioritet, både från ledningshåll men även från personal. Någon har menat att man i så fall skulle behöva samverka med flera olika förskolor vilket inte är möjligt tidsmässigt, och då valt att inte ha någon planerad samverkan alls.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat. Rektorerna upplever således att de har mindre tid till att vara ute i den pedagogiska verksamheten. Huvudmännen å sin sida är inte av samma uppfattning att det skett en ökning av de administrativa uppgifterna. Resultatet visar vidare att huvudmännen har höga förväntningar på rektorerna där de dels ska verka för resultat-och måluppfyllelse för elverena och samtidigt utöva ett öppet ledarskap gentemot sin personal. Studien visar även att alla informanter är överens om att det är huvudmännens ansvar att se till att rektorerna får de förutsättningar som krävs för att kunna fungera fullt ut som pedagogisk ledare. Något annat som framkommer är att det finns en viss diskrepans mellan förutsättningarna som huvudmännen upplever att de ger till rektorerna och vad rektorerna upplever att de får från huvudmännen.

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9. Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning? Vad påverkar undervisningen i friluftsliv? Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning? Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen? Metod Vi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning. Resultat Vårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen. Respondenterna var eniga om att ekonomin, utrustning, schematekniska faktorer, planeringstid, samarbete, klimatet, skolledningen, gruppstorlek och eleverna är yttre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenter nämnde även brist på kunskap och eget intresse som inre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenterna var även eniga om att närhet till skogsområde, idrottslärarträffar, samarbete, skolledningen och eleverna är yttre faktorer som förutsätter friluftsundervisningen. Några av de faktorer som lärarna nämnde ansåg de även vara en förutsättning för att kunna bedriva friluftsliv men att dessa faktorer i dagsläget saknas vilket gjorde att faktorerna sågs som begränsande. Lärarna i idrott och hälsa anser även att friluftsundervisningen kommer att förändras, med tanke på den nya kursplanen. Slutsats Slutsatsen är att de flesta av lärarna anser att brist på tid och en begränsad ekonomi är avgörande faktorer som påverkar samt samspelar med övriga faktorer om mängden friluftsundervisningen, vilket gör att denna därmed blir begränsad.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.

Syftet med följande studie är att undersöka hur lärare arbetar för att utmana elever med potential att vara eller som är högpresterande inom matematik. Enligt skollagen och läroplanen har alla elever rätt till utveckling på sin nivå. Tidigare forskning tyder däremot på att det i nuläget inte ser ut så i skolan och det är därmed en viktig fråga att lyfta. Genom intervjuer och observationer med fyra lärare på fyra olika skolor har målet varit att ta reda på hur det är i skolorna idag. Frågeställningarna behandlar hur lärare arbetar med att utmana dessa elever. Genom intervjuer och observationer har vi tagit reda på hur lärarna går till väga för att identifiera och undervisa denna grupp. Vi har även tagit reda på vilka konsekvenser som kan uppstå om stimulans uteblir och hur lärarnas förutsättningar för att genomföra detta ser ut. Det har framkommit att det är viktigt att utmana eleverna då de utan stimulans kan bli oroliga och kan stagnera i sin kunskapsutveckling. Lärarna arbetar varierat med olika sorters uppgifter och material för att utmana eleverna på deras nivå. Lärarna använder sig framförallt av problemlösning då det ger eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor. Det har även framkommit hur betydelsefullt kollegialt samarbete är. Samarbete ökar möjligheterna för att individanpassa undervisningen och lärarna kan dra nytta av varandras kunskap. Lärarna delger att de har tillräckliga förutsättningar för att utmana dessa elever men de efterfrågar ett utökat kollegialt samarbete och vidareutbildning för att ytterligare kunna stötta dem.

Sammanfattning   Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT 2016-05-25 Författare: Marcus Rex, Alexandra Valhed och Daniella Pavkovic Handledare: Hana Hulthén Titel: Ett ramverk över förutsättningar inom Supplier Quality Development-program - en fallstudie Bakgrund: För att förbättra sina leverantörers kapacitet och skicklighet kan företag använda sig av olika leverantörsutvecklingsprogram byggda på långsiktiga relationer baserade på lojalitet och tillit. Ett viktigt område inom dessa program är leverantörernas kvalitet. Företag som inte säkerställer kvalitetsnivåerna riskerar att bli mindre framgångsrika i sin leverantörsutveckling. Det har hänt mycket inom kvalitetsområdet inom det senaste decenniet, marknadens kunskaper har ökat och allt högre krav från kunder ställs. Supplier quality development-program är ett strategiskt kvalitetsutvecklingsprogram inom leverantörsutveckling, där syftet är att förbättra kvalitet och effektivitet hos befintliga leverantörer och möta den förändrade marknadssituationen. Syfte: Syftet med denna studie är att exemplifiera förutsättningar för ett supplier quality development-program genom att utveckla ett föreslaget ramverk. Metod: Forskningsdesignen för studien är en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod. Personal på kvalitet- och miljöavdelningen på projektföretaget har intervjuats i ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer för att samla in empirisk data till studien. Urvalet har gjorts genom snöbollsurval där första kontakt tagits med Head of Supply Chain Management på företaget. Slutsats: Kommunikation med ömsesidigt engagemang, måttlig frekvens samt tillit och lojalitet, regelbundna och noggranna kvalitetsmätningar, tillgänglighet av nödvändiga resurser, långsiktiga och hållbara relationer, utbildning, intern och extern strategi samt en aktiv ledning åtminstone inledningsvis är de förutsättningar som belyses i ramverket som slutsatsen mynnar ut i.