Syftet med uppsatsen är att undersöka om fusioner och förvärv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan år 1990 och år 2005 har skapat något värde för det köpande företagets aktieägare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, där det köpande företagets faktiska avkastning tre år efter transaktionstillfället har jämförts med en beräknad förväntad avkastning utifrån Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder på att fusioner och förvärv faktiskt har skapat värde för det köpande företagets aktieägare på lång sikt, men detta kan inte fastställas statistiskt.

Kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna och psykiatriska diagnoser, däribland stressrelaterad ohälsa, är den diagnosgrupp som ökat mest de senaste åren. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga socialsekreterare upplevelser sin arbetssituation, stress och könade förväntningar samt hur dessa kommer till uttryck i vardagen. Kvalitativa intervjuer utgör studiens empiri och denna har sedan bearbetats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består av socialkonstruktionism, feministiskt perspektiv och specifikt begreppen femininitet och könade organisationer, samt krav-kontroll-stödmodellen. Ramverket har präglat såväl materialinsamling som analys. Studiens resultat tyder på att arbetssituationen är betungande till följd av en hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme, brist på vidareutveckling samt en upplevd rollkonflikt till följd av en önskan att kunna göra mer för klienterna än vad som är möjligt. Kraven inifrån, att känna ansvar för sina medmänniskor, är de som upplevs mest betungande vilket kan bero på samhällets könade förväntningar och fostrandet till omsorgsansvar. Ytterligare tyder empirin på att stress upplevs till följd av brist på kontroll i arbetet vilket dessutom kan påverka privatlivet. Däremot kan vi uttyda att socialt stöd från chefer och kollegor är den mest essentiella faktorn för att klara av den belastande arbetssituationen. Vidare visar empirin att intervjupersonerna i majoriteten av fallen har huvudansvaret för det obetalda arbetet och således arbetar dubbelt, såväl på fritiden som på arbetsplatsen. Detta för att de bland annat tar ett större emotionellt ansvar för både kollegor och klienter vilket många gånger osynliggörs på arbetsplatsen då det ses som en egenskap hos kvinnor snarare än något som de aktivt gör. Därför bör det talas om könade krav för att inte ojämlika arbetsförhållanden i det sociala arbetet ska passera obemärkta förbi.

<p><p>Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning.</p><p>Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten. Hur stor kunskap har säljarkunden egentligen i denna tjänst och vad gör företaget och mäklarna för att öka denna kunskap?</p><p>Denna studie representerar en mycket liten del av den existerande fastighetsmäklarmarknaden från vilken den kommande problemformuleringen har sitt ursprung. Tagen ur sitt sammanhang redovisar undersökningen dock ett ganska enhälligt resultat. Den slutsats som jag har kommit fram till stämmer i vart fall i hög grad i denna isolerade studie och det är också min övertygelse att resultatet är applicerbart även i det större sammanhanget.</p><p>Det är min slutsats att kunskap, som i så många andra situationer, är nyckeln till framgång och framåtskridande. En högre medvetenhet och förståelse för sammanhangen hjälper oss alla att tolka den verklighet vi lever i, något som i högsta grad stämmer även i detta fall. Jag anser med stöd av denna undersökning att en välutbildad kund uppfattar fastighetsmäklarens arvode mer positivt om kunskapen för dess uppkomst är blottlagd.</p><p>Samtidigt som ett företag eftersträvar en förhöjd kunskap hos sina kunder, är det lätt att glömma den kunskap som behövs för företagets egen del i denna process. Jag har i denna uppsats tyckt mig se en effekt av en allt för stark fokusering externt, varför det är min uppfattning att denna undersökning kan bidra med en självinsikt för företaget i just detta fall och den inte till fullo utnyttjade kunskapsbank som tycks finnas där.</p><p>Som ett komplement till de existerande teorierna som jag använt mig av, har jag som ett resultat av undersökningen kunnat utveckla ytterligare en modell för att lättare kunna fokusera på detta förhållande, så som jag ser det.</p></p>

Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning. Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten. Hur stor kunskap har säljarkunden egentligen i denna tjänst och vad gör företaget och mäklarna för att öka denna kunskap? Denna studie representerar en mycket liten del av den existerande fastighetsmäklarmarknaden från vilken den kommande problemformuleringen har sitt ursprung. Tagen ur sitt sammanhang redovisar undersökningen dock ett ganska enhälligt resultat. Den slutsats som jag har kommit fram till stämmer i vart fall i hög grad i denna isolerade studie och det är också min övertygelse att resultatet är applicerbart även i det större sammanhanget. Det är min slutsats att kunskap, som i så många andra situationer, är nyckeln till framgång och framåtskridande. En högre medvetenhet och förståelse för sammanhangen hjälper oss alla att tolka den verklighet vi lever i, något som i högsta grad stämmer även i detta fall. Jag anser med stöd av denna undersökning att en välutbildad kund uppfattar fastighetsmäklarens arvode mer positivt om kunskapen för dess uppkomst är blottlagd. Samtidigt som ett företag eftersträvar en förhöjd kunskap hos sina kunder, är det lätt att glömma den kunskap som behövs för företagets egen del i denna process. Jag har i denna uppsats tyckt mig se en effekt av en allt för stark fokusering externt, varför det är min uppfattning att denna undersökning kan bidra med en självinsikt för företaget i just detta fall och den inte till fullo utnyttjade kunskapsbank som tycks finnas där. Som ett komplement till de existerande teorierna som jag använt mig av, har jag som ett resultat av undersökningen kunnat utveckla ytterligare en modell för att lättare kunna fokusera på detta förhållande, så som jag ser det.

Studien fokuserar på vilken inverkan ett anbuds riskavsättning har på ett projekts riskhantering och vad som kan förbättras med avseende på riskhanteringen vid anbud. Det finns många definitioner av risk är men i denna studie menas huvudsakligen ”kombinationen av sannolikhet för en viss händelse och dess konsekvenser” med betoning på oönskade negativa händelser. Produkten av sannolikheten och konsekvens används flitigt för att beräkna förväntad riskkostnad när konsekvensen är uttryckt i pengar. En intervju med en Risk Manager från ett stort industriprojekt har genomförts för att ta del av dennes erfarenheter från sin profession. Bland annat framkom det under intervjun att anbudet ibland överlämnas till den som efterfrågat anbudet innan en fullständig riskanalys har gjorts. Det framkom även att riskkostnaderna som inkluderas i anbudet ibland justeras ner från en tidigare bedömning. Bland annat analyseras anledningarna till att detta sker samt konsekvenserna av dessa justeringar. Även om målsättningen med studien var att fokusera på ett stort industriprojekt har det visat sig finnas både likheter och olikheter mellan stora och små projekt, vilket är en av de reflektioner som diskuteras i det avslutande kapitlet. Preliminära slutsatserna är bland annat att bedömningen av riskkostnader inför anbudet är av mycket stor vikt för genomförandet av projektet samt att det behövs gemensam terminologi och tydlighet kring risker i projektet. En annan preliminär slutsats är att riskanalysen bör genomföras tidigt inför ett anbud för att kunna sänka pris mot kund eller få möjligheten till större vinst alternativt ges ökad förmåga att hantera oönskade händelser.

Idag erbjuder de flesta företag sina anställda en förmånsbestämd tjänstepension. Tjänstepensionen innebär för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - Ersättning till Anställda är den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstår i och med att många antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras är en förväntad avkastning på de förvaltningstillgångar som fonderar den förmånsbestämda pensionsplanen. Företagsledningen har en viss frihet i att göra det antagandet, men det ska på längre sikt spegla den faktiska avkastningen. Friheten i antagandet kan bidra till att företagen använder den förväntade avkastningen för earnings management. Uppsatsens syfte är att förklara om företagen använder det utrymme som finns i antaganden om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna för earnings management. Utifrån kännetecken på earnings management, som konstaterats i tidigare forskning, undersöker vi hur företag listade på Nasdaq OMX Stockholm använder den förväntade avkastningen. Vi antog en positivistisk kunskapssyn och studien genomfördes med en kvantitativ metod där vi utgick från informationen i företagens årsredovisningar. De 227 observationerna analyserades utifrån uppställda forskningsfrågor som utvecklats ifrån begrepp hämtade ur teorin. Empirin testades genom olika tillvägagångssätt. Utgångspunkten var uppsatsens undersökningsmodell, men andra undersökningsmetoder användes för att ge djup till analys och slutsats. Efter genomförd analys kan vi konstatera att inga samband hittades mellan de olika kännetecknen för earnings management och antaganden om förväntad avkastning. Trots att volatilitet rådde för den verkliga avkastningen så överensstämde den förväntade och faktiska avkastningen på längre sikt. Det tyder på att företagen följer de punkter som finns i IAS 19.

Hållbarhet har fått allt större betydelse i samhället, inte minst inom näringslivet. Detta har letttill att såväl företag som investerare tvingas se hållbarhet som en betydande faktor. Företagshållbarhetsrapportering har därmed blivit ett verktyg som företag kan använda sig av för attskapa konkurrensfördelar. Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan företagskvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastning. Syftet med denna studie är attundersöka förhållandet mellan kvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastningsamt täcka det forskningsgap som råder på den svenska marknaden Stockholm Large ochMid Cap. Undersökningen sker genom en deduktiv ansats med kvantitativ metod. En hypotesformuleras och testas sedan med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av undersökningenindikerar att det inte råder något signifikant samband mellan hållbarhetsrapporterings-kvalitetoch förväntad avkastning. Det innebär att resultatet inte är i linje med stora delar av tidigareforskning.

<p>Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.</p>

Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.

During the last decade a number of studies have been published that investigate how the most fundamental aspect of political organization, the regime type, affects population health. The results unanimously show that citizens of democracies live longer and healthier lives than citizens of non-democracies. Many explanations for this have been suggested, among these are that democracies redistribute more and invest more in salutogenic resources, and that the tendency of dictatorships to control the media negatively affects the ability to spread information crucial to public health. When these mechanisms are controlled for, however, it turns out that democracy has a large residual correlation with for example life expectancy, which suggests that other mechanisms are also involved. In this paper two new mechanisms regarding the possible psychosocially mediated health effects of the regime type are investigated, namely political repression, and the possible negative effects this might have on the levels of chronic stress, and autonomy, which connects to a large previous literature in social epidemiology. In the paper an ecological cross-country design is used and country-level data, provided mainly by the World Bank and Freedom House, is analyzed with a simple multiple OLS-regression model. The results show that that all residual correlation is captured by autonomy, while there is no evidence for political repression as a mediating factor. This could suggest that the feeling of personal autonomy that democracies can fulfill is an equally important factor to take into account as distribution of resources and access to information.