Det senaste decenniet har en rad studier publicerats som undersöker hur ett lands mest fundamentala politiska organisationssätt, regimtypen, påverkar befolkningens hälsa. Resultaten pekar entydigt på att invånare i demokratier lever längre och friskare liv än invånare i icke-demokratier. Flera förklaringar till detta har förts fram, bland annat att demokratier omfördelar mer och är bättre på att investera i hälsofrämjande resurser, och att diktaturers tendens att kontrollera media går ut över förmågan att sprida hälsofrämjande information. När dessa mekanismer kontrolleras för visar det sig dock att demokrati har en stor kvarvarande samvariation med exempelvis medellivslängden, vilket talar för att andra mekanismer också är inblandade.I denna uppsats undersöks två ytterligare mekanismer som berör de eventuella psykosocialt medierade hälsoeffekter som regimtypen kan ha, nämligen via politisk repression, och de negativa effekter på kronisk stress detta kan tänkas ha, samt autonomi, vilket ansluter till en omfattande tidigare socialepidemiologisk litteratur. I uppsatsen används en ekologisk tvärsnittsdesign och landnivådata, huvudsakligen från Världsbanken och Freedom House, analyseras med enkel multipel OLS-regression. Resultaten visar att all kvarvarande samvariation fångas upp av faktorn autonomi, medan politisk repression inte får något stöd som medierande faktor. Detta kan tyda på att den känsla av personlig autonomi som demokratier kan tillgodose är en minst lika viktig faktor att ta i beaktande som fördelning av resurser och tillgång till information. / During the last decade a number of studies have been published that investigate how the most fundamental aspect of political organization, the regime type, affects population health. The results unanimously show that citizens of democracies live longer and healthier lives than citizens of non-democracies. Many explanations for this have been suggested, among these are that democracies redistribute more and invest more in salutogenic resources, and that the tendency of dictatorships to control the media negatively affects the ability to spread information crucial to public health. When these mechanisms are controlled for, however, it turns out that democracy has a large residual correlation with for example life expectancy, which suggests that other mechanisms are also involved.In this paper two new mechanisms regarding the possible psychosocially mediated health effects of the regime type are investigated, namely political repression, and the possible negative effects this might have on the levels of chronic stress, and autonomy, which connects to a large previous literature in social epidemiology. In the paper an ecological cross-country design is used and country-level data, provided mainly by the World Bank and Freedom House, is analyzed with a simple multiple OLS-regression model. The results show that that all residual correlation is captured by autonomy, while there is no evidence for political repression as a mediating factor. This could suggest that the feeling of personal autonomy that democracies can fulfill is an equally important factor to take into account as distribution of resources and access to information.

Artificiell intelligens inom kundtjänst blir allt vanligare med chatbottarnas framfart. Företagen använder sig allt mer av chatbottar för att hantera sina konsumenters ärenden vilket ställer höga krav på en bra implementation av ny teknik för att kunderna ska ta till sig denna. Tidigare forskninghar visat på att accepterandet av ny teknik i stor grad beror av den förväntade nyttan personen ser sig ha utav tekniken samt hur användarvänlig den är. När det gäller just chatbottar och system som hanterar personlig information bör det även finnas ett inslag av hur pass mycket personen litar på tekniken eller företagen bakom tekniken. Syftet med denna uppsats är att undersöka just hur tillit påverkar konsumenters acceptans av en ny teknik samt hur det påverkar deras syn på företagen som använder sig av tekniken. En enkät undersökning genomfördes för att mäta konsumenters tillit till företag gällande chatbottar samt för att undersöka om tillit kan ingå som en förklarande variabel i technology acceptance modellen. Resultaten visar på att tillit har en viss påverkan men att den förväntade nyttan och erbjudande om annan service med chatbottar som tillägg eller komplement är det som konsumenterna värnar mest om.

Hållbarhet är en viktig fråga och många företag försöker öka sitt hållbarhetsarbete. Det finns forskning kring hur sådant arbete påverkar företags finansiella prestation men resultaten är inte entydiga. Studier har också gjorts på ESGs påverkan på finansiell prestation under finansiella kriser men även här är inte resultaten entydiga. Av denna anledning har det beslutats att undersöka ESG och avkastning under Covid-19 pandemin. Syftet för studien är att undersöka hållbarhetsmåttet ESG och dess påverkan på den finansiella prestationen hos industriföretag i Sverige under det första året av pandemin Covid-19, år 2020. Detta för att öka förståelsen för hållbarhet och finansiell prestation under finansiell kris. För att undersöka detta jämförs ESG från år 2020 för industriföretag på den svenska börsmarknaden med Sharpekvoter baserade på företagens förväntade avkastning respektive deras realiserade avkastning från år 2020 samt med differensen mellan avkastningarna, Jensens alfa. Resultatet visade att ESG har en positiv påverkan på den förväntade avkastningen men påverkade bara den realiserade avkastningen positivt om kontrollvariabeln företagsstorlek inte inkluderades i modellen. Modellerna som jämförde ESG med Jensens alfa var inte signifikant. Resultatet tyder på att ESG påverkar avkastning olika beroende på hur avkastningen mäts, vilket kan förklara de skillnader i resultat som finns hos tidigare studier.

Tidigare har det varit frivilligt för företag att ge ut en hållbarhetsrapport, men från och med 2017 infördes ett lagkrav där hållbarhetsrapportering blev obligatorisk för företag som uppfyller storlekskriterier som berör antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning. Tidigare forskning har etablerat ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning. Det som motiverat utförandet av denna studie är att undersöka om liknande samband finns på den svenska marknaden. Syftet med denna studien är att genom en kvantitativ metod undersöka bolag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap och studera om det finns ett negativt samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och den underliggande tillgångens förväntade avkastning. Studien definierar kvalitet genom att summera befintliga mått (ESG Reporting Scope & GRI) och förväntad avkastning har estimerats genom CAPM. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning, vilket går emot studiens hypotes och tidigare forskning.

Counterparty credit risk is present in trades offinancial obligations. This master thesis investigates the up and comingtechnology blockchain and how it could be used to mitigate counterparty creditrisk. The study intends to cover essentials of the mathematical model expectedloss, along with an introduction to the blockchain technology. After modellinga simple smart contract and using historical financial data, it was evidentthat there is a possible opportunity to reduce counterparty credit risk withthe use of blockchain. From the market study of this thesis, it is obvious thatthe current financial market needs more education about blockchain technology. / Motpartsrisk är närvarande i finansiella obligationer. Den här uppsatsen un- dersöker den lovande teknologin blockkedjan och hur den kan användas för att reducera motpartsrisk. Studien har för avsikt att täcka det essentiel- la i den matematiska modellen för förväntad förlust, samt en introduktion om blockkedjeteknologi. Efter att ha modellerat ett enkelt smart kontrakt, där historiska finansiella data använts, var det tydligt att det kan finnas en möjlighet att reducera motpartsrisk med hjälp av blockkedjan. Från mark- nadsundersökningen gjord i studien var det uppenbart att den nuvarande finansiella marknaden är i stort behov av mer utbildning om blockkedjan.

När propositionen för ett reformerat studiestödssystem lades 1999 poängterades det att studiestödssystemet skulle bära sina egna kostnader. Trots det skrivs stora belopp av. Både Riksrevisionen och Riksgälden har visat att CSN inte använder vedertagna metoder vid beräkningen av det som förväntas gå förlorat på grund av misskötta betalningar. Uppsatsens syfte har varit att skatta vad misskötta betalningar väntas kosta staten i form av framtida avskrivningar samt beräkna vad det skulle innebära för individen att istället bära kostnaden. Som en del i det arbetet har även faktorer som påverkar sannolikheten för misskötta betalningar av studielån identifierats. Resultaten av denna uppsats har bland annat visat att sannolikheten för misskötta betalningar är lägre för individer med eftergymnasial utbildning, hög skuld och låg ålder. Statens kreditförluster på studielån för till exempel individer som blev återbetalningsskyldiga under 2012 förväntas bli mellan 100 och 338 miljoner kronor. Om denna kostnad istället skulle bäras av årskullen innebär det en kostnadsökning på 2,2-7,8 procent för en individ med genomsnittlig skuld.

This is a statistical analysis where various factors related to the Sustainable Development Goals (SDGs) have been used to explain life expectancy. The dataset contained information on how countries perform in different aspects over several years. The factors used have been considered to be well-linked to one or more of the SDGs by studying how the United Nations (UN) and Globalis have categorized them under different goals. After the dataset was investigated and measures were implemented, a multiple regression analysis was performed. The analysis showed which factors had statistically significant effects on life expectancy for the observations that were used. From this information, the final linear regression model could be obtained. Then it was discussed whether important information was omitted from the final model and another regression analysis was performed. This time, the dataset was divided into smaller subgroups where one group contained all observations where life expectancy was 75 years or more and the other data set contained all observations where life expectancy was 56 years or less. From these datasets, it was analyzed whether significant factors change depending on the associated life expectancy, which was proved to be the case. The conclusion that was drawn was therefore that the final model is a weighting of observations with different life expectancy, but the differences between observations with different life expectancies are omitted. / Det här är en statistisk analys där olika faktorer med koppling till de Globala Hållbarhetsmålen har används för att förklara den förväntade livslängden. Datasetet som användes innehöll information om hur länder presterar i olika avseenden under flera olika år. De faktorer som används har ansetts ha god koppling till något av de globala hållbarhetsmålen genom att studera hur FN samt Globalis har kategoriserat olika index under de respektive målen. Efter att datasetet undersökts och eventuella åtgärder genomförts så gjordes en multipel linjär regressionsanalys. Analysen visade vilka faktorer som hade signifikant påverkan på förväntad livslängd hos de observationer som använts. Ur denna information kunde den slutgiltiga linjära regressionsmodellen tas fram. Sedan skedde ett resonemang kring validiteten av denna modell och huruvida viktigt information utelämnas i den slutgiltiga modellen. Då genomfördes ytterligare en regressionsanalys, men denna gång hade datasetet delats upp i mindre grupper. En grupp innehöll alla observationer då den förväntade livslängden var 75 år eller mer, och den andra gruppen innehöll alla observationer då förväntad livslängd var 56 år eller mindre. Med hjälp av dessa dataset utreddes huruvida olika faktorer är olika viktiga vid olika förväntade livslängder, vilket var fallet. Slutsatsen som drogs var därför att den slutgiltiga modellen som togs fram var en sammanvägning av alla observationer med olika förväntade livslängder, men där skillnaderna mellan länder utelämnades.

Syftet med studien är att undersöka socionomstudenters nuvarande stress under utbildningstiden samt den stress som de känner inför deras framtida arbete. Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning där respondenterna fick beskriva sig själva genom bakgrundsfrågor samt svara på attitydfrågor om hur väl påståenden avseende stämde överens med deras situation. Den teori vi har använt är Karaseks Krav och Kontrollmodell som berör begreppet stress i förhållande till en individs krav och kontroll. Vårt resultat visar att socionomstudenter upplever en relativt hög stressnivå under studietiden. Deras stressnivå hade ett samband med kön, deras familjesituation, vilken termin de studerar på samt om de arbetar utöver studierna eller ej. Kvinnorna som svarade visade en tendens till en högre upplevd stress än de män som svarade. De som bodde hos sina föräldrar eller ensamma med barn visade en högre nivå av stress under utbildningen än de som bodde ensamma eller med partner. De som gick i första terminen hade högst medelvärde av stress utav alla terminer. Däremot hittade vi inget samband mellan socionomstudenters upplevda stress och deras ålder. Resultatet visar att socionomstudenter även känner en relativt hög nivå av förväntad stress inför arbetslivet. Denna stress har även ett samband med studenternas kön, ålder och om de jobbar utöver studierna. Kvinnor tenderar till att ha en högre förväntad stress än män. Ju äldre socionomstudenterna var desto mindre stress kände de inför arbetslivet. De som jobbade utöver studierna visade en lägre grad av förväntad stress än de som inte jobbade extra. Däremot hittade vi inget samband med studenternas förväntade stress och vilken termin de studerade samt om de hade genomfört en verksamhetsförlagd utbildning under deras studietid.  Ett samband fanns mellan den upplevda stressen under utbildningen och den förväntade stressen inför arbetslivet, ju högre stress socionomstudenterna känner under utbildningen desto högre stress känner de inför arbetslivet. Nyckelord: Socionomstudenter, Upplevd stress, Förväntad stress, Attityd, Index, Enkät, Socialt arbete, Utbildning

Wearables som teknologi inom träning är ett etablerat koncept och många använder sig av dessa bärbara enheter. Statistik från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att 23% av alla vuxna inte är tillräckligt fysiskt aktiva och forskning visar även på att många slutar använda sina wearables. Samtidigt har det gjorts få studier som undersöker dem faktorer som får användarna att acceptera teknologin. Denna studie kommer med utgångspunkt i UTAUT-modellens konstrukt och demografiska variabler, studera svenskatalande användares acceptans av deras wearable i träning. Den data som studien bygger på samlades in genom en surveyundersökning och analyserades med statistiska metoder. Resultatet av den kvantitativa studien påvisade att intentionen till att använda en wearable i träning har störst påverkan på den faktiska användningen. Intentionen påverkas främst av förväntad prestanda. / Wearable fitness technology is a well known concept, with plenty of users. Statististics from the WorldHealthOrganization show that 23% of all adults do not exercise enough. Other studies have shown that many users stop using their wearable devices, as well as the fact that earlier studies have not focused on explaining acceptance and intention to use wearables in fitness. Following study is based on the constructs and moderating variables of the UTAUT-model and implies to investigate wearables acceptance in fitness of swedish speaking people. The data was gathered by a survey and was analysed using statistical methods. We found that Behavioral intention explained Use behaviour, and the intention to use wearable in fitness was mostly affected by Performance Expectancy.

As the automotive industry advances through technology integration, components are designed to operate at increasingly higher frequencies. Consequently, there will be an increasing demand for automotive electromagnetic compatibility (EMC) testing. Testing and certification institutes, such as RISE Research Institutes of Sweden AB, thus face an urgent need to develop innovative solutions that can effectively address this growing demand. This master thesis work concerns one EMC test method in particular - the On-board Transmitter (OBT). This is a test which mainly serves to test the immunity of vehicles to electromagnetic disturbances originating from hand-held devices. The conventional test is performed in an anechoic chamber and the methodology requires a substantial amount of time. The intent with this work is thus to evaluate the potential of a novel OBT method where the concept of a reverberating chamber is applied inside the vehicle compartment. Initially, the conventional method was examined from two mock-ups of idealized cases, and it was observed that the electromagnetic field in the near-field region of the transmitter is highly erratic. It was also concluded that the test setup is particularly sensitive to the polarization of the transmitter. With these findings in mind, the accuracy of the conventional method was deemed questionable. Evaluation of the proposed Reverberating On-board Transmitter (ROBT) method proved that the electromagnetic environment inside the vehicle did not resemble a perfect reverberation chamber. Which was expected as the absorbing material such as seating and upholstery likely prevents a field distribution similar to that in a reverberation chamber. Still, the intent of the project was to find a test method superior to the conventional method and it can be stated that the ROBT method is an adequate option due to its capacity to expose the electronics to isotropic radiation. This was found from two measures which this thesis introduces: expected isotropicity eiso, a relative measure of the electric field components and DDoF, a quantification of the spatial distribution inside a reverberation chamber. / EMC VERifiering av Autonoma fordon i modväxlad kammare (EMCVERA)