Det övergripande syftet med undersökningen har varit att skapa ökad kunskap kring vad föräldrar anser är orsaken till skolsvårigheter samt hur de beskriver framgångsrika stödinsatser. Utifrån syftet utvecklades två frågeställningar där svaren söktes i en grupp föräldrar med barn i olika åldrar mellan 6-19 år. Metoden som valdes var kvalitativ och genomfördes i form av strukturerade intervjuer i intervjupersonernas hemmiljö. Föräldrarna hade en ganska klar bild av hur de vill att skolan ska fungera och flera menade att då skolsvårigheter uppstår beror det främst på brister i miljön kring barnen. Kända svårigheter eller funktionsnedsättningar som vissa barn har när de börjar skolan ska enligt flera föräldrar mötas med rätt stöd direkt och behöver därmed inte utvecklas till skolsvårigheter. Det är viktigt att rätt person träder in när det blir aktuellt med stöd i någon form och att barn och föräldrars upplevelse av situationen tas på allvar. Att sätta in stöd utan elevens delaktighet menade många är verkningslöst och grunden till delaktigheten är att man får komma till tals direkt och som förälder hålls informerad på ett tidigt stadium innan det hunnit bli någon skolsvårighet.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjänstemäns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bärbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsättningarna för den arbetande befolkningen att hantera gränser mellan de två sfärerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhåller sig yrkesverksamma tjänstemän, som är en yrkesgrupp som till stor del använder sig av ny teknik, till ett allt mer gränslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjänstemän från tre olika sektorer i en mellansvensk kontext anpassar sitt användande av den nya tekniken utifrån tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. Tjänstemännen anpassar sitt användande utifrån sin yrkesmässiga rutin och genom självinsikt. De anpassar sitt användande utifrån olika personliga preferenser och till sist anpassar de sitt användande utifrån de förväntningar som ställs från till exempel kunder och familj. Konsekvenser av detta som framstår som viktiga att ta med sig i förståelsen för yrkesverksammas önskemål gällande den nya tekniken och dess betydelse för balans diskuteras.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i äldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förväntar sig av dem. Den teoretiska utgångspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en återkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrån tidigare forskning samt ovan nämnda teorier. Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen kräver att baspersonalen har förmåga att hantera många olika situationer. En förutsättning för arbetet är att personalen har ett genuint intresse för andra människor. Yrket innebär arbete i nära relationer och uppskattning från omgivningen gör att arbetet känns meningsfullt. Baspersonalen upplever yrket som underskattat, men trots detta trivs de med sitt yrke. Baspersonalen tror att det finns en stor variation i förväntningar på yrkesrollen från både brukare och anhöriga. Vår slutsats är att baspersonalen, i sin yrkesroll, ska ha förmåga att vara flexibel inom de yttre ramar som verksamheten utgör. I varje sammanhang har baspersonalen formella regler, såsom biståndsbeslut, att för hålla sig till. För att arbetet ska fungera i praktiken måste baspersonalen handla efter eget omdöme med hänsyn till omgivningens förväntningar i den specifika situationen. Komplexiteten i arbetet är sällan synlig för omgivningen, vilket kan bidra till att yrket många gånger undervärderas.

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv.</p>

Denna studie syftar till att undersöka förskolan som institution och hur förskollärare beskriver ordning i förskolans verksamhet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där sex förskollärare deltog från olika förskolor i Småland. Materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och från Erving Goffmans teorier om social ordning.   Resultatet visar att förskolorna i studien har någon form av ordning. Ordning beskrevs med begrepp som regler, beteende, moral, rutiner, bestraffningar, förväntningar, fostran, makt och kontroll. Ordningen beskrevs som avgörande för att verksamheten ska fungera utan att kaos uppstår. Ordningen ansågs brytas av faktorer som lokaler, barngrupper, förskollärares egna rutiner och förhållningssätt. Samtliga förskollärare i studien hade svårt att benämna att de hade regler i deras verksamhet och ville hellre kalla regler för normer. När normer diskuterades i studien beskrevs det istället som regler, rutiner eller beteende. Den viktigaste regeln eller normen i förskolorna visade sig vara att barnen skulle visa hänsyn mot varandra, vilket förväntas vara ett gott beteende. Resultatet visade även att förskollärarna har väldigt höga förväntningar och krav på sig själva samt på barnen. Lever inte barnen upp till exempelvis förväntningen att visa hänsyn mot andra användes metoder för att korrigera sådant beteende. De korrigeringarna bestod av att ta ut barnet ur gruppen/aktiviteten och att tillrättavisa barnet. Slutligen visade resultatet att det krävs en stabil, flexibel och fokuserad förskollärare samt arbetslag för att ordningen i verksamheten ska fungera.

En ledare har historiskt sett framställts som en man och vissa studier påstår att det fortfarande är fallet. Samtidigt innehas fler ledande positioner av kvinnor och kvinnor uppfattas stereotypiskt besitta annorlunda attribut än män. Betyder det att män och kvinnor känner att de förväntas fokusera på olika variabler i sitt ledarskap? Studiens syfte är att studera och skapa en bättre förståelse för de upplevda förväntningar kvinnor respektive män har på sitt ledarskap, hur de hanterar potentiellt olika förväntningar samt om de agerar därefter. Studien är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats och intervjuer har utförts med sex respondenter. Litteratur har samlats in under arbetets gång samt kompletterats vid behov. Slutsatsen av studien visade på att kvinnor och män inte upplever några markanta skillnader angående förväntningarna på sitt ledarskap. Konklusionen av uppsatsen visar att män och kvinnor agerar i sina ledarroller utefter förväntningarna de upplever ifrån sina medarbetare. Diskussionen angående om hur vårt val av organisation, nämligen Landstinget i Kalmar Län, har påverkat resultatet eftersom alla respondenter anses vara omhändertagande samt besitta liknande utbildning, hålls i slutet av uppsatsen.

Teknikens snabba utveckling resulterar i en ständig utveckling av arbetslivet. Idag finns möjligheten att arbeta på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt, och arbetet är i större utsträckning oberoende av tid och rum. Den enskilda individen har tilldelats ett större ansvar över sitt arbete och får därmed i viss mån sätta egna gränser i relation till arbetet, vilket har kommit att kallas det gränslösa arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniska artefakter påverkar den upplevda gränsen mellan arbete och privatliv för tjänstemän, samt vilka arbetsrelaterade förväntningar som upplevs till följd av detta. Metodologiskt grundar sig studien i kvalitativa intervjuer med tio personer med tjänstemannayrken inom olika företag och branscher. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som innefattar Actor Network Theory, Social Exchange Theory samt begreppet Tacksamhet. Resultatet visar att tekniska artefakter är en förutsättning för det gränslösa arbetet som tjänstemän tillämpar. I och med detta ställs förväntningar på att arbeta utanför traditionella ramar, vilket tjänstemän har en positiv inställning till.

Syftet med denna C-uppsats var att vi ville undersöka vilka individuella förväntningar chefer och medarbetare har på medarbetarsamtal. Vi som blivande personalvetare tyckte att detta ämne var relevant gentemot vår utbildning och efter utförd studie har vi breddat vår kunskap inom ämnet och kommer förhoppningsvis kunna ha användning av denna kompetens i arbetslivet. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi använt oss utav intervjuer för att samla empirisk data. Sammanlagt har vi utfört sex stycken intervjuer, varav tre intervjuer utfördes på chefer och tre intervjuer utfördes på medarbetare. Genom att arbeta med en induktiv ansats och genom att utföra halvstrukturerade intervjuer har författarna av denna studie kunnat uppfylla studiens syfte. Arbetet har utmynnat i en komparativ studie av chefers och medarbetares förväntningar på medarbetarsamtal. Studiens resultat visar att det finns förväntningar på medarbetarsamtal som skiljer sig beroende på om individen är medarbetare eller chef. I en av våra intervjuer fick vi svaret att medarbetarsamtalet sågs som ett tandläkarbesök, det ska bara göras. Medan vissa ser samtalet som deras chans att göra sin röst hörd på verksamheten. Genom denna undersökning har författarna sett att chefer använder medarbetarsamtalet som ett forum för att kunna utveckla sina relationer till deras medarbetare. Medarbetarna i studien delar även de denna aspekt, dock använder medarbetarna till skillnad från cheferna samtalet i större utsträckning till att få och lämna feedback på arbetet. Utifrån studiens resultat har författarna även genererat förbättringsförslag kring fenomenet medarbetarsamtal. De förslag på förbättringar som framkommit efter genomförd studie är ändringar på samtalets strukturering av rutiner samt ett förslag för vidareutveckling i form av ett elektroniskt verktyg som komplement till medarbetarsamtalet. De slutsatser som kan dras av studien är att chefer och medarbetares förväntningar på medarbetarsamtalet skiljer sig åt. Sammantaget delar chefer och medarbetare förväntningar på samtalet dock skiljer de sig åt i olika grad. Chefer och medarbetare lägger båda stor vikt vid att samtalet ska fungera som relationsstärkande såväl som att det ska vara ett forum för att lämna feedback. Dock prioriteras dessa olika utifrån om man ingår i samtalet med hänsyn till ett chefsperspektiv eller ett medarbetarperspektiv. Vi har kontinuerligt under hela arbetet arbetat tillsammans och skrivit hela uppsatsen gemensamt och vi har således inte gjort några uppdelningar av arbetet.

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

Utredning om hur starkt skyddet för en stödmottagarens berättigade förväntningar är vid återkrav av olagligt statsstöd.