Problemformulering:Hur påverkar stimuli från produktförpackningen och chokladens utformning konsumenternas smakupplevelse? Syfte:Syftet med detta examensarbete är att förstå hur konsumenternas sinnesintryck påverkar deras smakupplevelse av mjölkchoklad med hjälp av stimuli från förpackningen och utformningen på chokladen. Metod:Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning där vi har pendlat mellan empiri och teori genom att använda abduktion som forskningsansats. Tack vare 15 chokladintresserade informanter har vi fått en förståelse för hur de äter choklad, vilka sinnesintryck de fått och hur dessa påverkar deras upplevelse av choklad. Denna förståelse bygger på personliga intervjuer av semistrukturerad typ. I intervjuerna ingick tre olika delmoment där informanterna fick provsmaka och utvärdera tre olika förpackningar med olika utformning av Karl Fazer mjölkchoklad. Intervjuer har även genomförts med en representant från Fazer, produktchef Sofia Lindgren. Slutsatser:Stimuli från produktförpackningen och utformningen på chokladen kan bidra till en bättre smakupplevelse. Attributen i en produktförpackning som påverkar konsumenternas smakupplevelse är individuellt därför bör företag på marknaden utnyttja detta genom att erbjuda flera typer av förpackningar och utformningar på sina produkter. Det är även viktigt att produktförpackningen infriar de förväntningar den skapar för att på så sätt öka smakupplevelsen. Studien visar att det därmed går att påverka konsumenterna till att uppfatta produkter som företag vill att produkterna ska uppfattas genom en sinnesupplevelse.

The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not.                      In order to present views of the teachers’ reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class. It is clear that an active, and functional, interaction between the teachers and the students is necessary in order to make assessments of the students possible. Also, teachers seem to wish for control as part of their work to achieve the learning objectives set by themselves and see this as a strategy that also could increase the motivation of students in the class as a whole. Silence can be conceived by the teachers as a way of assessing any student's wish to discuss, which generally is preferable, but also as a way to assess whether the student know when to be quiet. This can also be taken as a sign of a motivated student. All in all, the teachers' preconceived aims and ideas of student behaviors, upheld with the help of control in the classroom, are necessary for any assessment.

No description available.

The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how the outdoor environment and materials in the preschool yard affect children in their play and what thoughts the preschool teachers have about it. In order to achieve this, we researched which environment in the preschool yard is the most popular among the children and why. In addition, we investigated if there are any differences between boys’ and girls’ choice of place.The methods used are quantitative observations, using an observation schedule, as well as qualitative interviews with preschool teachers. The study was conducted from a sociocultural perspective and with relational and relative understanding of space. This means that what occurs in the preschool yard is not only based on the physical but also on social relationships and beliefs. The expectations that exists about play areas and materials in the preschool yard are the main focus of this study. Where the location itself is not necessarily what determines where the children play and what they are playing with.In this study, it appears that even though it initially seemed as if children's play determined where they chose to play in the yard, it is the expectations and beliefs about the different places that affect the children’s choice of place. Even though the children themselves choose which games they want to play, the expectations and rules that exists will steer where the children's plays are performed. Moreover, it is also proven that there were no significant differences between girls' and boys' choices of place in the preschool outdoor environment and neither in expectations based on the children’s gender.

Under de senaste åren har många människor sökt asyl i Sverige, många av dem barn i skolåldern. Barn som anländer till Sverige efter ordinarie skolstart fullföljer i lägre utsträckning gymnasieutbildning och får därmed sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. Barns skolgång är ett gemensamt ansvar mellan skola och föräldrar och som specialpedagoger förväntas vi identifiera de behov som finns och samverka med professionella och föräldrar. All samverkan bygger på relationer och genuina möten där det råder ömsesidigt intresse och förståelse  för varandra. Syftet med studien har varit att analysera nyanlända föräldrars berättelser om mötet med svensk skola utifrån möte, förväntningar och samverkan. Sju kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio föräldrar ligger till grund för studien och resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning ur ett interaktionistiskt och interkulturellt perspektiv. Nyanlända föräldrar berättar att de i mötet med skolan känner att skolan lyssnar på dem och frågar om barnen samt att det finns en ömsesidig respekt. Frågor från skolans sida berör främst kunskaps- och fostransuppdraget medan frågor om familjens kulturella bakgrund är ovanliga. Varje möte är en del av en process som leder till integrering, ju mer erfarenhet föräldrar har av möte med svensk skola, desto större delaktighet visar de på. Föräldrarnas förväntningar på skolan handlar om att barnen ska ges möjligheter till en bra utbildning som i sin tur leder till ett bra liv. Föräldrar förväntar sig också att skolan visar ett tydligt ledarskap och motiverar och stöttar barnen i deras kunskapsinhämtning. Föräldrar uttrycker förväntningarna olika beroende på språklig kompetens, egen utbildning och var i integrationsprocessen de befinner sig. Ur den aspekten är det viktigt att inte se nyanlända som en homogen grupp. Föräldrarna i studien har höga förväntningar på sina barn och förväntar sig att skolan ska ha detsamma. De framstår som intresserade och uttrycker en vilja att ta ansvar för sina barns inlärning, men i det fall hemmet på grund av språksvårigheter eller analfabetism inte räcker till finns en förväntan om att skolan ska verka kompenserande. Kunskap om skolan, läxor och läroböcker ses som redskap i arbetet med att stötta barnen. Den samverkan föräldrarna beskriver är främst utvecklingssamtal och skriftlig information, via lappar och mail, former som de ställer sig positiva till. Deras berättelser visar på att samverkansbegreppet är oklart och att skolans fokus för samverkan ligger på delaktighet före interaktion. Samarbetet med skolan ses av föräldrarna som viktig och de efterfrågar i viss mån mer. Resultatet visar på skolan som en möjlighetsstruktur där bemötandet får betydelse för huruvida föräldrar känner sig delaktiga i skolan och det svenska samhället. Studien har lett oss fram till att se interkulturellt förhållningsätt som ett möjligt och verkningsfullt redskap för en inkluderande pedagogik. En reflektion som ständigt varit närvarande i arbetet är huruvida föräldrarnas upplevelser är beroende av etnicitet och kultur eller delas av svenska föräldrar.

Under de kommande decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka drastiskt i Sverige. Det utbildas inte tillräcklig med undersköterskor för att täcka upp de behoven som finns samtidigt som intresset för gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskar. Regeringens utredare har i en utredning publicerad i mars 2017 föreslagit införande av legitimation för undersköterskeyrket i syfte av att skärpa yrkesrollens definition. Även fackförbundet Kommunal har arbetat för införandet av legitimation av undersköterskeyrketför att stärka yrkesrollens legitimitet. Trots påtryck om att skärpa undersköterskans yrkesroll har forskningsintresset för undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll varit knapp. I föreliggande kvalitativa studie undersöks därför hur undersköterskor upplever sin yrkesroll utefter en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler och förväntningar. Studien försöker besvara tre frågeställningar: Vilka formella och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar undersköterskan sin yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter? Åtta yrkesaktiva undersköterskor rekryterades från Sunderby sjukhus, Norrlands universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus med minst ett års arbetserfarenhet. Deltagarna var mellan åldrarna 24–56 år varav sex av undersköterskorna arbetar vid onkologiavdelningar samt övriga två arbetar på akutmottagningar. Resultatet analyseras utifrån yrkesrollens formella och informella regler och förväntningar, en teoretiskdefinition av samvetsstress, samt ett dramaturgiskt perspektiv. Resultatet visar på tre manifesta teman: yrkesrollens definition, yrkesrollens kvaliteter samt upplevelse av arbetsuppgifter. Resultatet diskuteras i relation till studiens teoretiska ramverk där slutsatserna dras att undersköterskans yrkesroll definieras till en del av yrkets sociala kontext samt de arbetsuppgifter och beteende som undersköterskan förväntas att utföra.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas uppfattning om jämställdhet i förskolan. Detta undersöktes genom individuella intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor i Gävleborgs län och i Stockholms län. Vi ville undersöka hur förskollärarna arbetar i sina arbetslag för att sträva efter en jämställd förskola samt ta del av förskollärarnas eget intresse och erfarenheter om jämställdhet. Studien visade att jämställdhetsarbetet handlade om att alla barn ska få samma möjligheter och rättigheter i förskolan. Materialet som framkom under intervjuerna med förskollärarna transkriberades och analyserades. Detta resulterade i att förskollärarnas uppfattning om jämställdhetsarbetet kategoriserades efter olika teman. Dessa teman är: könsroller, arbetet med jämställdhet i barngrupp, förskollärarnas tankar om jämställdhetsarbetet i verksamheten och att rusta inför framtiden med jämställdhetsarbetet. I studie lyfts även läroplanens (Skolverket, 2018) mål och riktlinjer som förskollärarna förhåller sig till i jämställdhetsarbetet samt forskning som belyser om jämställdhet. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Efter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.</p><p>Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv. Vår problemformulering lyder: Hur upplever ett företags intressenter revisorns yrkesroll?</p><p>Huvudsyfte:</p><p>· Syftet med denna uppsats är främst att få en förståelse för vad företagens intressenter har för förväntningar av revision.</p><p>Delsyfte:</p><p>· Vi ska bedöma i vilken utsträckning det finns ett förväntningsgap mellan revisor och ett företags intressenter, diskutera och analysera de strategier som finns för att reducera detta gap.</p><p>Vårt tillvägagångssätt har varit genom en kvalitativ undersökning med ett deduktivt angreppssätt. Vi har intervjuat fyra intressenter: kreditgivare, kommun, styrelse/företagsledning och en leverantör, och en revisor för att ha någon att jämföra resultaten med. Teoriavsnittet är utformat av tio teorier som kopplas till ämnet revision. Den första delen behandlar en allmän teori om förändringar som sker i samhället, sedan kommer en beskrivelse om revisorns arbetsuppgifter, revisionsprocessen och nyttan med revision. Sedan kommer vi in på teorier om revisorns egenskaper och en mer förklaring vad som innebär med människors förväntningar och hur informationssymmetri kan uppstå mellan olika parter. Slutligen kommer vi in på förväntningsgapet och vilka strategier som föreslås av forskare för att reducera detta gap.</p><p>Efter vår analys har vi kommit med slutsatsen att respondenternas upplevelse av revisorns yrkesroll inte skiljer sig markant från varandra. Vi ser att intressenterna har en mer övergriplig bild över vad revisionsprocessen innebär men i verkligheten är den mer omfattande. Större delen av intressenterna förväntar sig att revisorn ska upptäcka det som inte visas korrekt och kunna ge förslag på åtgärder såsom förändringar och förbättringar. Trygghet och kunskap är ord som betonas såsom raka svar från revisorn om hur företaget går.</p>

<p><p>Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.<p><strong>Slutsatsen </strong>är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.</p></p></p>

<p>Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.</p>