Studien syftar till att undersöka vilka förväntningar som finns på elever i gymnasieskolan, hur lärarna anpassar undervisningen efter dessa förväntningar samt hur det förhåller sig till kraven på likvärdighet. I studien genomförs kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i Samhällskunskap om deras didaktiska val. Respondenternas svar analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av förväntningsteorier och Lee Shulmans teori om lärares professionella kunskap. Studiens resultat visar att alla respondenter har tydliga förväntningar på eleverna, baserat på programtillhörighet. Eleverna på de högskoleförberedande programmen förväntas bland annat vara studiemotiverade och högpresterande. Eleverna på yrkesprogrammen beskrivs som en motpol till eleverna på de högskoleförberedande programmen och förväntas sakna studiemotivation och självförtroende gällande skolan samtidigt som de endast uppnår låga betyg. Studien identifierar även förväntningar baserat på elevernas könstillhörighet. Förväntningarna på eleverna leder till en anpassning av undervisningens innehåll, metod och examinationsformer. Undervisningen på de högskoleförberedande programmen beskrivs generellt som djupare och bredare än i yrkesklasserna, samtidigt som yrkesklasserna får mer vägledning och stöd från lärarna. Anpassningen kan leda till en problematik när lärarna främst anpassar sin undervisning utifrån gruppen vilket kan leda till att enskilda elevers behov förbises. I resultatet framkommer det att lärarnas anpassning leder till att eleverna utsätts för olika utbildningsmiljöer som innehåller olika sorters kunskap och möjligheter att nå de olika betygsstegen. Lärarnas anpassning kan därmed sägas utmana likvärdigheten samtidigt som den, utefter lärarnas förväntnigar, kan bedömas som nödvändig.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild. De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ”rita fint” så det liknar.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det. Där börjar till och med många lektioner före och slutar efter utsatt tid. Lärare ägnar nästan tre gånger så lång tid till genomgångar på de studieförberedande programmen och under genomgångarna används matematiska termer frekventare än vad det görs på de yrkesföreberedande programmen. Av det innehåll som läraren skriver på tavlan så är tecken och siffror vanligare på de studieförberedande programmen medan ord förekommer i högre utsträckning på de yrkesförberedande programmen. Resultatet pekar på att det finns stora skillnader i hur undervisningen bedrivs mellan inriktningarna. Våra slutsatser är att läraren anpassar sin undervisning beroende på vilket program läraren undervisar.

Studien vilar på resultat från fyra intervjuer med deltagare från en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de förväntningar som respondenterna kan ha på en intern ledarutbildning och på ett framtida ledarskap. Frågeställningarna är kopplade till syftet och lyder: Vilka förväntningar har respondenterna på ledarutbildningen? Vilka förväntningar har respondenterna på ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förväntningar på den interna ledarutbildningen, men väljer att uttrycka dessa förväntningar på olika sätt. Respondenterna förväntar sig en personlig utveckling och kompetensutveckling, i form av teoretiska och praktiska kunskaper, i den interna ledarutbildningen och detta stöds av Anderssons (2005) forskning om ledarutbildningar, att fokuset på ledarutbildningar ligger på personlig utveckling och kompetensutveckling. Respondenterna förväntar sig att den interna ledarutbildningen ska leda till en chefs- eller ledarposition i organisationen. Förväntningarna på det framtida ledarskapet skiljer sig mellan respondenterna, och detta kan påverka valet av att bli chef eller inte.

En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-åringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande ländernas resultat sjunkit lika mycket under lika lång tid. Denna studie är en stickprovsundersökning som behandlar hur ämnesuppfattningen inom ämnesområdet Svenska skiljer sig mellan lärare och dess respektive elever. Urvalet består av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program på tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien går ut på att påvisa hur en gemensam överensstämmande ämnesuppfattning mellan båda parterna påverkar möjligheten till jämställda och rättvisa resultat.Studiens resultat och analys visar på att lärare och elever inte nödvändigtvis inte delar en gemensam ämnesuppfattning där lärare av tradition ser ämnet som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. I kontrast till detta ser man att eleverna istället ser ämnet som ett praktiskt färdighetsämne då de efterfrågar praktisk nytta av ämnesinnehållet. / A survey conducted by the OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) shows that school results among Swedish 15 year olds are rapidly declining, and that non of the other partaking countries show a drop of this scale, for the same period of time. This text is a study that focuses around how understanding of the subject construction, within the subject of Swedish differs between teachers and their students. A selection has been made, and it consists of three classes of second year students in three different Swedish high schools, all from the same medium sized municipality. The students also have in common that they are striving for future higher studies, based on their choice of specialisation. This essay serves to prove how joint understanding of what the subject consists of, affects the possibility of fair and equal grading.The result of this survey shows that teachers and students do not necesarilly share a common understanding of what the subject is. Of tradition, teachers tend to look upon the subject as a literary subject, from a historical perspective. In contrast to this, it is evident through this study that students generally percieve it as a subject focused upon proficiency, because they want future practical use of that which is studied.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen. I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap. Det visar sig att teamets gemensamma motivation främst handlar om uppdragets meningsfullhet. Uppgifterna kompletteras med chefens synvinkel och med våra egna reflektioner och tankar om framtida förändringar. Vi fann att den röda tråden i vårt resultat var att gruppens liv i hög grad styrs av vilka förväntningar som existerar från individen, från gruppen och från ledning. Tolkningen av vad som förväntas, spelar stor roll för individernas anpassning i gruppen och för hur gruppen förhåller sig till sitt uppdrag.

Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förståelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekämpa dessa hot i relation till de förväntningar som FN har och har haft på framtiden. Det analysen har visat är att hoten mot internationell fred och säkerhet inte längre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. Istället är det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell fred och säkerhet, det vill säga det FN syftar till att motverka. Lösningen har alltid varit att hot emot internationell fred och säkerhet ska lösas inom ramen för FN, men själva lösningen har skiftat i karaktär. Från att FN kan ses som en arena där nationer får möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingå partnerskap med både statliga och icke-statliga aktörer för att bekämpa hoten. Vilket analysen visar då de aktörer som är involverade för att åstadkomma internationell fred och säkerhet har förändrats över tid. Innan Ghali var det nationer som det talades om, med undantag från Waldheim som diskuterade Röda Korset och andra icke-statliga aktörer. Men under Boutros Ghali, Annan och Ki-moon konstrueras en annan bild då icke-statliga och statliga aktörer tillsammans med FN ska åstadkomma lösningen. Av de förväntningar som de olika generalsekreterare har haft på framtiden är det fyra begrepp som synliggör förändringen inom organisationen. Den första är frihet, där begreppet tidigare var odefinierat men kan betraktas som frihet för individen inom staten att välja, och som det senare kom att uttryckas var frihet hos individen frihet från begär och rädsla. Detta är en mer abstrakt målsättning än negativ frihet, och något som tidigare endast innebar en positiv frihet; friheten att välja statsskick. Det andra och tredje begreppet är relationen mellan fred och rättvisa, där generalsekreterare innan Boutros Ghali hade förväntningar om en framtid i fred, och att efter Boutros Ghali kom en förväntan på framtiden att glida från en värld i fred till en rättvis värld. Där en rättvis värld är ett bredare och mer abstrakt sätt att uttrycka framtidsförväntningarna. Det sista begreppet som kan beskriva förändringen hos FN:s förväntan på framtiden är initiativ, där det innan Boutros Ghali förväntades att initiativet skulle komma från medlemsnationerna, men i och med ett ökat omfång i FN:s ambition kommer initiativet numera från FN och sprids ned i organisationen och dess partners, i syfte att åstadkomma ett effektivt FN. En slutsats att dra är att FN har kommit att konstruera hot, lösningar, aktörsbild och framtidsförväntningar på ett sätt som är alltmer abstrakt och därför är det svårare att skapa en förståelse för vad exakt organisationen ska ägna sig åt, och desto abstraktare hot och lösningar, desto mer abstrakta och svårtydliga blir förväntningarna. Utifrån detta går det också att förstå varför FN idag inte uppfyller de förväntningar som ställs på organisationen.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förväntningar och genom modellen SERVQUAL mäta hur väl de uppfyller dessa förväntningar.  Metod: Studien tillämpar en flermetodsforskning för att skapa förståelse för ämnet och uppnå sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material från olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två företagsägare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur väl företagen uppnår kundernas förväntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med kunder från två företag. SERVQUAL har använts för att forma båda undersökningsmetoder såväl som analys. Resultatet har analyserats med hjälp av gap-modellen och sedan genom differensanalys. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar övervägande positiva resultat i enkätundersökningen. Intervjuerna skapar viss förståelse för vad företag inom frisörbranschen gör för att möta kundernas förväntningar, men inom vissa dimensioner uppstod olika åsikter. Enkätundersökningen pekar på att ett utav företagen överlag lyckas med att möta sina kunders förväntningar. Det andra företaget lyckas endast inom vissa dimensioner. Anmärkningsvärt är att frisörsalongens geografiska placering inte uppvisar några högre förväntningar. Förslag till fortsatt forskning: På grund av att enkätundersökningen var kvantitativ fick vi mätbara resultat och det var därför svårt att dra några konkreta slutsatser om vad kunder förväntar sig. Vi vill därför ge förslaget att använda sig av en kvalitativ ansats för att ta reda på detta. Vi ser det också som intressant att undersöka andra branscher för att kunna jämföra dessa och se om det finns några likheter eller skillnader i vad kunderna förväntar sig av en tjänsteprocess. Uppsatsens bidrag: Studien har gett en viss förståelse för vad företag inom frisörbranschen gör för att möta kundernas förväntningar. Den har också gett viss inblick i vilka dimensioner som är av största vikt för kundernas värdering av tjänstekvalité i frisörbranschen.

The success of large infrastructure projects is of importance for the development of society. This type of project has furthermore an inherent complexity and is hence difficult to implement successfully. This thesis investigates and analyses success in large infrastructure projects together with characteristics for successful infrastructure projects. The aim of the study is to understand what constitutes a successful infrastructure project, identify success factors for infrastructure projects and to study how companies should work with these factors to create successful projects. To fulfil the purpose of the thesis, a comparative case study of two similar infrastructure projects in a consulting company is conducted. The empirical base for the thesis is data from qualitative interviews together with the critical incident technique. The results show that expectations are a crucial part of what success means in these projects and met expectations from all stakeholders is what constitutes a successful project. This thesis identifies five success factors which are: leadership and management, planning, resources and resource allocation, feedback and reflection and also cooperation and dialogue.  Furthermore, the result shows that the best way to work with these factors is by using an iterative approach. Finally, this study indicates that iterative practices in large infrastructure projects is beneficial and future research should examine how the implementation of these practices can and should be done in practice.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att genom semistrukturerade intervjuer med mellanchefer, öka förståelsen för rollen som mellanchef på ett stort multinationellt företag inom flygbranschen. Intresset har legat i att förstå vilka relationer som är viktiga för mellanchefen samt studera olika förväntningars betydelse för den känslomässiga hanteringen av rollen. För att förstå mellanchefsrollen på detta företag har teorier om roller, interaktion och emotioner använts. Resultatet visar på att mellanchefsrollen utgör en komplex roll som är skapad av den struktur som företaget är uppbyggt efter. Mellanchefen är utsatt för förvirring i rollen då denne tar uppgifter som inte direkt tillhör rollen men som kanske tillhör under- eller överordnade. Anledningen till att personen gör detta är oklara och outtalade förväntningar som finns på rollen och som gör rollen förvirrande och suddig. Resultatet visar även på att känslor som uppstår i rollen och i relationer hanteras på olika sätt och en stark, proaktiv personlighet är viktigt för att klara av och trivas i rollen. Konsekvensen av dessa relationer och förväntningar leder enligt denna studie till en oklar roll som leder till dubbelhet och stress. Dubbelheten och den komplicerade rollbeskrivningen beskrivs här med metaforen Janusansiktet och denna bild definierar mellanchefspositionen på det studerade företaget. För att personen i mellanchefsrollen inte ska utsättas för stress eller sämre mående, krävs det enligt resultaten från denna studie främst två saker: 1: Goda relationer och kommunikation med både under och överordnade och 2: Klara och tydliga förväntningar från dessa båda läger. Resultatet visar att trots att det finns negativa aspekter av att vara mellanchef finns det en tillit till chefer och anställda samt att man i rollen i de flesta fall har lätt att uttrycka sina känslor.