No description available.

<p>Falska minnen kan uppstå från <em>orsaksslutledninga</em>r vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden. Mannen hörde i olika versioner av filmen till en grupp som förknippades med kriminalitet (en man i tjugoårsåldern) eller som inte förknippades med kriminalitet (en medelålders man). Resultatet visade inte att stereotyper påverkar falska eller äkta minnen i deltagarnas fria, stödda återgivning av filmen. Det fanns däremot en tendens att äkta minnen påverkas av stereotyper vid test av igenkänning av väskstölden. Falska minnen från orsaksslutledningar kunde dock inte påvisas. Ett kort distraktionsmoment samt låg kognitiv belastning är några av de tänkbara anledningarna till resultatet.</p>

<p>Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna. Det förekom inga bakåtriktade slutsatsfel av stölden varken i den fria eller i den stödda återgivningen. Däremot förekom bakåtriktade slutsatsfel vid återgivning av detaljinformation som föregick brottshändelsen. Ett antal deltagare ansåg inte att gärningsmannen var skyldig, men var dock villiga att vittna mot honom. Om lagringsintervallet varit längre hade det kunnat resultera i bakåtriktade slutsatsfel om stölden.</p>

Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna. Det förekom inga bakåtriktade slutsatsfel av stölden varken i den fria eller i den stödda återgivningen. Däremot förekom bakåtriktade slutsatsfel vid återgivning av detaljinformation som föregick brottshändelsen. Ett antal deltagare ansåg inte att gärningsmannen var skyldig, men var dock villiga att vittna mot honom. Om lagringsintervallet varit längre hade det kunnat resultera i bakåtriktade slutsatsfel om stölden.

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden. Mannen hörde i olika versioner av filmen till en grupp som förknippades med kriminalitet (en man i tjugoårsåldern) eller som inte förknippades med kriminalitet (en medelålders man). Resultatet visade inte att stereotyper påverkar falska eller äkta minnen i deltagarnas fria, stödda återgivning av filmen. Det fanns däremot en tendens att äkta minnen påverkas av stereotyper vid test av igenkänning av väskstölden. Falska minnen från orsaksslutledningar kunde dock inte påvisas. Ett kort distraktionsmoment samt låg kognitiv belastning är några av de tänkbara anledningarna till resultatet.

<p>Ibland återger barn, exempelvis i förhörssituationer, otäcka berättelser om händelser som de hävdar att de upplevt, fast så inte är fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hågkomsten förändras. Syftet med denna studie var att se om aktiveringen av en kulturell stereotyp, låtsaskompisar, skulle påverka barns rapportering om låtsaskompisar i jämförelse med de som inte fick någon aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-åringar på en förskola uppdelade i två grupper deltog i studien. Sagan Alfons Åberg och hemlige Mållgan lästes för den ena gruppen. En standardiserad intervju genomfördes. Barn i båda grupperna rapporterade om låtsaskompisar och flest svar fanns oväntat i gruppen utan aktivering. Möjligen agerade försöksledaren på ett sätt som barnen ansåg vara en ny situation där nya regler och kriterier för verklighet och fantasi blev gällande.</p>

Ibland återger barn, exempelvis i förhörssituationer, otäcka berättelser om händelser som de hävdar att de upplevt, fast så inte är fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hågkomsten förändras. Syftet med denna studie var att se om aktiveringen av en kulturell stereotyp, låtsaskompisar, skulle påverka barns rapportering om låtsaskompisar i jämförelse med de som inte fick någon aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-åringar på en förskola uppdelade i två grupper deltog i studien. Sagan Alfons Åberg och hemlige Mållgan lästes för den ena gruppen. En standardiserad intervju genomfördes. Barn i båda grupperna rapporterade om låtsaskompisar och flest svar fanns oväntat i gruppen utan aktivering. Möjligen agerade försöksledaren på ett sätt som barnen ansåg vara en ny situation där nya regler och kriterier för verklighet och fantasi blev gällande.

Vi står idag inför ett växande problem där falsk information sprids som faktaenliga nyheter i diverse olika medieformat ut till allmänheten. Detta problem kan resultera i väldiga konsekvenser på många olika sätt för både privatpersonen, den rådande politiken och samhället i stort. Denna studie är en explorativ undersökning i hur individer uppfattar falska nyheters och dess spridning samt deras tilltro till medieväsendet. Uppsatsen är en ‘’mixed methods’’ studie som bygger på en kvantitativ enkätundersökning och åtta kvalitativa intervjuer. Syftet med studien är att undersöka huruvida spridningen av falska nyheter har ökat misstron till media hos den allmänna nyhetspubliken. Studiens urvalsgrupp är 16–30 åringar då dessa är den åldersgrupp som befinner sig mest på sociala medier där den största spridningen av falska nyheter sker. Resultatet visar att det finns en allmänt stor medvetenhet om att det sker en spridning av falska nyheter. Studien visar även att denna spridning av falska nyheter har bidragit något till en ökad misstro gentemot generell nyhetsmedia. Publikens medvetenhet om falska nyheter framgår i denna undersökning klart tydligare än den uppfattade ökade misstron till nyhetskanaler, något som både den här presenterade kvantitativa och kvalitativa datan styrker. / Today we face a growing problem where false information is spread as common news out to the public. This could result in enormous consequences in many ways for people, politics and in the society as a whole. This exploratory study addresses false news and how the dissemination of these affects people and their confidence in the general news-media. The essay is a mixed method study based on a quantitative survey and eight qualitative interviews. The purpose of the study is to investigate whether the spread of false news increases the distrust of the media in the general news republic. The study's selection group are people in the ages of 16–30, as these are the age groups that most using social media where the largest spread of false news occurs. The result shows that there is an overall high awareness-rate regarding the existence of false news. The study also shows that the spread of false news has contributed to an increased mistrust towards the general news-media by the public. However, both the quantitative and qualitative data presented in this paper points to the fact that the level of awareness regarding the spreading of false news is much higher than the level of mistrust in general news outputs.

Forskning visar att människor ofta fyller i minnet utifrån sina erfarenheter och scheman. Vidare visar forskning att vittnen påverkar varandras minnen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om vittnen som enbart fick se effekter av ett brott drog slutsatser om att de sett brottet samt om sådana bakåtriktade slutsatsfel påverkas av diskussioner. Vidare undersöktes om deltagarnas Need for closure påverkade benägenheten att göra slutsatsfel. Fyrtioåtta deltagare presenterades för en film som visade effekten av ett brott. En vecka senare minnestestades deltagarna antingen efter att de diskuterat med ett medvittne eller inte. Resultatet visade inga effekter av medvittne för slutsatsfel. Vidare erhölls inget samband mellan Need for closure och felaktiga minnen. Begränsningar som deltagarnas goda förutsättningar vid tillfället för inkodning som skiljer sig från vid autentiska brott diskuteras vidare.

This study aimed to explore how 31 collage students' cognitive performance and their ability to create false memories were affected by the exposure of an extraneous background noise. The studies main hypotheses were based on previous research on how extraneous noise affect the cognitive ability and the creation of false memories: 1) that an extraneous background noise increases the ability to create false memories, 2) that an extraneous background noise impairs the learning of cognitive information, 3) that an extraneous background noise contributes to an increased representation of fictional words, 4) that an extraneous background noise impedes the ability to understand speech . The results showed a tendency in which false memories increased in the condition without background noise, a result which goes in the opposite direction of the hypothesis. Furthermore, the result supported the hypothesis that the extraneous background noise impairs the learning of cognitive information. The results also showed that there was no effect between the conditions regarding the representation of fictional information. However, the result confirmed the hypothesis that a background noise impedes the ability to understand speech. The authors believe that studies like this are of great importance to the debate about how noise in open plan offices affect people's performance and the appearance of error information. / Denna studie grundar sig på en undersökning om hur 31 högskolestudenters kognitiva prestation, samt förmåga att skapa falska minnen påverkades av ett ovidkommande bakgrundsbrus. Studiens huvudsakliga hypoteser utformades utifrån tidigare forskning om hur ovidkommande ljudkällor påverkar den kognitiva förmågan samt inverkar på skapandet av falska minnen; 1) att ett ovidkommande bakgrundsbrus ökar förmågan att skapa falska minnen, 2) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information, 3) att ett ovidkommande bakgrundsbrus bidrar till en ökad återgivning av påhittad information, 4) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Resultatet visade en tendens av att falska minnen ökade i betingelsen utan bakgrundsbrus vilket går i hypotesens motsatta riktning. Vidare gav resultatet stöd åt hypotesen att ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information. I resultatet framgick även att det inte förelåg någon effekt mellan betingelserna beträffande återgivningen av påhittad information. Däremot bekräftades författarnas hypotes att ett bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Författarna menar att studier likt denna är av stor betydelse för debatten kring hur buller i öppna kontorslandskap påverkar människors prestationsförmåga samt uppkomsten av fel information.