Vi står idag inför ett växande problem där falsk information sprids som faktaenliga nyheter i diverse olika medieformat ut till allmänheten. Detta problem kan resultera i väldiga konsekvenser på många olika sätt för både privatpersonen, den rådande politiken och samhället i stort. Denna studie är en explorativ undersökning i hur individer uppfattar falska nyheters och dess spridning samt deras tilltro till medieväsendet. Uppsatsen är en ‘’mixed methods’’ studie som bygger på en kvantitativ enkätundersökning och åtta kvalitativa intervjuer. Syftet med studien är att undersöka huruvida spridningen av falska nyheter har ökat misstron till media hos den allmänna nyhetspubliken. Studiens urvalsgrupp är 16–30 åringar då dessa är den åldersgrupp som befinner sig mest på sociala medier där den största spridningen av falska nyheter sker. Resultatet visar att det finns en allmänt stor medvetenhet om att det sker en spridning av falska nyheter. Studien visar även att denna spridning av falska nyheter har bidragit något till en ökad misstro gentemot generell nyhetsmedia. Publikens medvetenhet om falska nyheter framgår i denna undersökning klart tydligare än den uppfattade ökade misstron till nyhetskanaler, något som både den här presenterade kvantitativa och kvalitativa datan styrker. / Today we face a growing problem where false information is spread as common news out to the public. This could result in enormous consequences in many ways for people, politics and in the society as a whole. This exploratory study addresses false news and how the dissemination of these affects people and their confidence in the general news-media. The essay is a mixed method study based on a quantitative survey and eight qualitative interviews. The purpose of the study is to investigate whether the spread of false news increases the distrust of the media in the general news republic. The study's selection group are people in the ages of 16–30, as these are the age groups that most using social media where the largest spread of false news occurs. The result shows that there is an overall high awareness-rate regarding the existence of false news. The study also shows that the spread of false news has contributed to an increased mistrust towards the general news-media by the public. However, both the quantitative and qualitative data presented in this paper points to the fact that the level of awareness regarding the spreading of false news is much higher than the level of mistrust in general news outputs.

Falsk information har blivit allt mer dominerande i det politiska samtalet och en metod för att motverka falsk information är att faktagranska nyheter och uttalanden. Denna studie undersöker om faktagranskning fungerar som metod för att motverka spridning av politiska uttalanden med falsk information. Studien genomfördes genom ett experiment i form av en enkätundersökning på studenter på Uppsala universitet.  Studien finner att faktagranskning fungerar som metod för att motverka falska uttalanden som sprids av politiker och politiska aktörer. Respondenter som erhåller faktagranskning i de enkätfrågor som innehöll desinformation är mer sannolika att svara i linje med faktagranskning jämfört med respondenter som endast får politiska uttalanden. Studien visar även att respondenterna påverkas av politiker men mer av faktagranskningen samt att faktagranskningen korrigerar inflytandet av politikers uttalanden. Resultatet visar att faktagranskning är en metod som kan minska tron på falska politiska uttalanden och är därmed betydande för att minska spridningen av falsk information.

Sveriges regering och SÄPO har identifierat fake news som ett hot mot demokratin. I denna studie undersöker vi om fake news påverkar individer, trots att de vid samma tillfälle erhåller korrekt information inom ämnet. Detta gjordes genom en enkätundersökning på studenter vid Uppsala universitet. Vi fann att erhållandet av korrekt information inte är tillräckligt för att motverka effekten av att exponeras för falsk information. De studenter som fick läsa en mening med falsk information var 15 procentenheter mer sannolika att svara att de anser att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Resultatet tyder på att politiker, organisationer och privatpersoner kan dra nytta av att sprida fake news, att de kan göra så anonymt, och att faktagranskning ensamt inte kan stävja problemet med fake news. / The Swedish government and the Swedish Security Service have identified fake news as a threat to democracy. In this study, we investigate if fake news affect individuals, even though they receive correct information regarding the subject simultaneously. This was accomplished through handing out a survey to students at Uppsala University. We found that obtaining correct information is insufficient to counteract the effects of being exposed to fake news. The students who read a sentence with false information were 15 percentage points more likely to answer that they believe that the Swedish government allocates too much resources towards immigration compared to the control group. The result indicate that politicians, organizations and individuals can take advantage of spreading fake news, that they can do so anonymously, and that fact checking alone cannot solve the problem of fake news.

Under det amerikanska presidentvalet 2016 blev falska nyheter ett omtalat fenomen, vilketkarakteriserades av att avsiktligt falsk eller vilseledande information spreds över internet ochsociala medier. Falska nyheter är falska eller vilseledande påståenden som avsiktligtpresenteras som sanna nyheter. Utvecklingen av internet och sociala medier medför att detidag finns en distinktion mellan etablerade och alternativa medier. För att förstå fenomenetfalska nyheter har studien undersökt hur begreppet påverkats av denna medieutveckling.Syftet var att undersöka hur rapporteringen kring falska nyheter ser ut i etablerade medierrespektive alternativmedier. Huvudfrågan var: Hur konstrueras begreppet falska nyheter i deetablerade och alternativa nyhetsmedier i Sverige som valts för denna uppsats? Studien haranvänt sig av diskursanalys för att undersöka olika diskursiva gestaltningar av falska nyheter,och hur alternativmedier förhåller sig till övrig media i medielandskapet. Resultatet visar attetablerad media huvudsakligen har en internationell diskurs medan alternativmedier fokuserarmer på den nationella diskursen. Vid analysen av resultatet har teorier om ideologi,diskursanalys samt gestaltning använts. Analysen visar att falska nyheter används avnyhetsmedierna som ett ideologiskt begrepp för att visa på skillnader mellan etablerad mediaoch alternativmedier samt att förståelsen av begreppet ”falska nyheter” är beroende av englobal intertextualitet. / During the US presidential election in 2016, “fake news” became a well-known phenomenon,which was characterized by the deliberate spread of false or misleading information over theinternet and social media. False news is false or misleading claims intentionally presented asreal news. The development of internet and social media means that there is today adistinction between established and alternative media. To understand the phenomenon of fakenews, the study has investigated how the concept was affected by this media development.The purpose was to investigate how reporting on false news appears in established media andalternative media. The main question was: How is the concept of fake news constructed inestablished and alternative news media in Sweden? The study has used discourse analysis toinvestigate various discursive news reports of fake news, and how alternative media relate toother news media. The result shows that established media mainly have an internationaldiscourse while alternative media focus more on the national discourse. The result has beenanalyzed with theories of ideology, discourse analysis and framing. The analysis shows thatfake news is used by the news media as an ideological concept to show differences betweenestablished media and alternative media and the understanding of the term "fake news" isdependent on a global intertextuality.

<p>The communication and mediation of information and news has, under the latest decades, increased into an incalculable amount. In the newsflow that has come up it has become more and more urgent to sort and select the relevant and correct news. Simultaneously as the information has become one of the most important goods for the western world, the criticism against media has become more loudvoiced and especially the criticism aims at the fact that publicness has become less public and the public conversation is nowadays filtrated through media. The American Joey Skaggs can be reckoned among with the group of media critics, but his course of action and methods to reach out with his critical view, stand out strikingly from the traditional media critics. Instead of, as most, aiming the criticism against media, from an outside perspective, Skaggs chooses to attack the media from the inside. By mediating false news to the media, he intends to attract attention to the problems that is to be found in the media sphere and make the media, as well as the public, aware of them. Based on Skaggs media criticism, we have examined and analysed the media critical sphere and the media critics view on the mediated publicness.</p> / <p>Kommunikationen och förmedlingen av information och nyheter har under de senaste decennierna vuxit till en oöverskådlig storlek. I det nyhetsflöde som uppstått har det blivit alltmer angeläget att sortera och välja ut relevanta och korrekta nyheter. I takt med att informationen blivit en av de viktigaste varorna för västvärlden har också kritiken mot medierna blivit alltmer högljudd och framförallt riktas kritiken mot att offentligheten blivit allt mindre offentlig och att detoffentliga samtalet numera filtreras genom medierna. Amerikanen Joey Skaggs kan sägas tillhöra mediekritikernas skara, men hans tillvägagångssätt och metoder för att nå ut med sin kritik skiljer sig markant från de traditionella mediekritikerna. Istället för att, som de flesta, rikta kritik mot medierna, ur ett utifrånperspektiv, väljer han att attackera medierna från insidan. Genom att förmedla falska nyheter till medierna vill han uppmärksamma de problem som finns inom mediesfären och göra såväl medierna som allmänheten uppmärksamma på dem. Med Skaggs mediekritik som utgångspunkt har vi undersökt och analyserat det mediekritiska fältet och mediekritikernas syn på den mediala offentligheten. </p>

The communication and mediation of information and news has, under the latest decades, increased into an incalculable amount. In the newsflow that has come up it has become more and more urgent to sort and select the relevant and correct news. Simultaneously as the information has become one of the most important goods for the western world, the criticism against media has become more loudvoiced and especially the criticism aims at the fact that publicness has become less public and the public conversation is nowadays filtrated through media. The American Joey Skaggs can be reckoned among with the group of media critics, but his course of action and methods to reach out with his critical view, stand out strikingly from the traditional media critics. Instead of, as most, aiming the criticism against media, from an outside perspective, Skaggs chooses to attack the media from the inside. By mediating false news to the media, he intends to attract attention to the problems that is to be found in the media sphere and make the media, as well as the public, aware of them. Based on Skaggs media criticism, we have examined and analysed the media critical sphere and the media critics view on the mediated publicness. / Kommunikationen och förmedlingen av information och nyheter har under de senaste decennierna vuxit till en oöverskådlig storlek. I det nyhetsflöde som uppstått har det blivit alltmer angeläget att sortera och välja ut relevanta och korrekta nyheter. I takt med att informationen blivit en av de viktigaste varorna för västvärlden har också kritiken mot medierna blivit alltmer högljudd och framförallt riktas kritiken mot att offentligheten blivit allt mindre offentlig och att detoffentliga samtalet numera filtreras genom medierna. Amerikanen Joey Skaggs kan sägas tillhöra mediekritikernas skara, men hans tillvägagångssätt och metoder för att nå ut med sin kritik skiljer sig markant från de traditionella mediekritikerna. Istället för att, som de flesta, rikta kritik mot medierna, ur ett utifrånperspektiv, väljer han att attackera medierna från insidan. Genom att förmedla falska nyheter till medierna vill han uppmärksamma de problem som finns inom mediesfären och göra såväl medierna som allmänheten uppmärksamma på dem. Med Skaggs mediekritik som utgångspunkt har vi undersökt och analyserat det mediekritiska fältet och mediekritikernas syn på den mediala offentligheten.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.

I en tid av minskande tilltro till objektiv sanning och expertis blir konsten att övertala och kontrollera information avgörande i samhällsdebatten och en utmaning för demokratin. Inom den retoriska traditionen gör man dock en etisk distinktion mellan påverkan med den ömsesidiga nyttan som mål (argumentation) respektive påverkan med syfte att manipulera (propaganda). Retoriken utger sig också ha potential att vitalisera det demokratiska samtalet. Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur samhället kan arbeta mot informationspåverkan och forskningen är tämligen frikopplad från den retoriska traditionen. Samtidigt finns ett retoriskt intresse för beredskapsretorik och för politisk retorik som med moderna medier når oss i det privata. Mot denna bakgrund kommer denna uppsats att studera kampanjen Bli inte lurad framtagen av Myndigheten för psykologiskt försvar, som är en beredskapskampanj om att möta informationspåverkan. För att synliggöra retoriken som präglar denna folkbildningskampanj används en retorisk analysmetod. Genom analysen och den teoretiska bakgrunden i klassisk retorik och modern visuell retorik kunde argumentationen, det publika tilltalet och den ickeverbala kommunikationen synliggöras. Argumentationen som analysen synliggör är informativ och söker vinna tillit genom ett starkt pathos som uppmålar en hotfull situation och genom ett starkt ethos som framställer myndigheten som folklig, men argumenterar mindre utifrån logos, utan underminerar motståndarnas trovärdighet. Det publika tilltalet som analysen synliggör framhäver medborgarnas demokratiska ansvar och hävdar rationalitet och social sammanhållning som gemensamma värderingar. Medborgarna uppmuntras både till källkritik och källtillit med anspelningar på samvetet och solidaritet. Den ickeverbala kommunikation som synliggörs i analysen förtydligar känslor och attityder i symboliska illustrationer samt kopplar problematiken till vardagliga upplevelser. Illustrationer och layout skapar en viss distans till problematiken och förmedlar trygghet. Att kampanjen på hemsidan presenteras i samarbete med magikerna Brynolf och Ljung skapar intresse, men kan förstärka en ogrundad misstänksamhet mot främmande perspektiv av rädsla att bli lurad. / In an era of decreased trust towards objective truth and expertise the art of convincing and controlling information becomes paramount to the public debate and to the democracy. Within the rhetorical tradition there is an ethical distinction between influence towards the common good (argumentation) and influence with the intent to manipulate (propaganda). The rhetorical tradition also claims potential to invigorate the democratic discourse. There is today limited research on how society can counter information influence and the research is quite disconnected from the rhetorical tradition. Meanwhile there is a rhetorical interest in emergency preparedness and for political rhetoric that through modern media reach us in our privet life. Against this background this essay will study the campaign Don’t be fooled, created by the Swedish Psychological Defense Agency, which is an emergency preparedness campaign about countering information influence. To make visible the rhetoric that marks this popular education campaign a rhetorical method of analysis is applied. Through the analysis and the theoretical framework of classical rhetoric and modern visual rhetoric the argumentation, the public appeal and the nonverbal communication could be made visible. The argumentation that the analysis show is informative and seeks to gain trust through a strong pathos which describes a threatening situation and through a strong ethos that depicts the agency as affable, though argue less from logos, but undermine the credibility of the opponent. The public appeal that the analysis show holds up the citizens democratic responsibility and claim rationality and social cohesion as common values. The citizens are encouraged to both source criticism and source trust with reference to the conscience and solidarity. The nonverbal communication that the analysis shows illustrates feelings and attitudes through symbolic illustrations and connect the problems to everyday situations. Illustrations and layout create somewhat of a distance to the problems and mediate safety. The choice to present the campaign through the website with the magicians Brynolf and Ljung creates interest but can also reinforce an ill-founded suspicion towards different perspectives by fear to be fooled.