Syftet med den här studien var att ta reda hur familjehemsföräldrar upplever sitt uppdrag och det ansvar som uppdraget medför, vad som ger familjehemsföräldrar drivkraften att fortsätta med uppdragen, samt vilken känslomässig relation familjehemsföräldrar upplever att de får till de placerade barnen. Studien består av sex intervjuer med olika typer av familjehem, varav fem enskilda intervjuer och en parintervju. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys. Tre teman framträdde i resultatet vilka var: Uppdraget som familjehem, varför familjehem och vardag som familjehem. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt Antonovskys begrepp känsla av sammanhang, KASAM, och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemmen har olika synsätt beroende på hur länge de har varit familjehem, vilken typ av placeringar de haft och har, men framförallt av vilken anledning familjehemmet blev familjehem från början. / The purpose of this study was to figure out how foster parents view their task and the responsibilities that the task entails, what gives foster parents motivation to continue with the mission, as well as what kind of emotional attachment the foster parents experience they get to the placed children. This study consists of six interviews, of which five of them were individual and one pair interview. The gathered material was analyzed from content analysis. Three themes emerged in the results which were: The mission as a foster family, why foster family and the everyday of foster families. The results were then analyzed through previous research along with Antonovskys concept sense of coherence, SOC and Bowlbys attachment theory. The results showed that foster families have different views depending on how long they have been foster families, what kind of children they’ve had but above all, what motivated them to start a foster family.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv. Genomgången av lagstiftningen visade att det inte finns några rättsregler som specifikt reglerar utslussning och eftervård av familjehemsplacerade ungdomar. Socialsekreterare som arbetar med den aktuella klientgruppen har huvudsakligen generella mål och principer som ledstjärnor i sitt arbete. Socialsekreterarna lägger en stor del av ansvaret för utslussningen på familjehemsföräldrarna och det framkom att ungdomarnas delaktighet i utformningen av vården var begränsad. Många av de ungdomar som lämnar vården vid 18 års ålder har fortfarande mycket stora behov av stöd och hjälp och de insatser som socialtjänsten har att erbjuda upplevs inte vara tillräckliga.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv. Genomgången av lagstiftningen visade att det inte finns några rättsregler som specifikt reglerar utslussning och eftervård av familjehemsplacerade ungdomar. Socialsekreterare som arbetar med den aktuella klientgruppen har huvudsakligen generella mål och principer som ledstjärnor i sitt arbete. Socialsekreterarna lägger en stor del av ansvaret för utslussningen på familjehemsföräldrarna och det framkom att ungdomarnas delaktighet i utformningen av vården var begränsad. Många av de ungdomar som lämnar vården vid 18 års ålder har fortfarande mycket stora behov av stöd och hjälp och de insatser som socialtjänsten har att erbjuda upplevs inte vara tillräckliga.

The purpose of this study is to examine what meaning foster parents give to their relationship with their foster children. The aim of the study is to answer the following questions: How do the foster parents describe their relationships with the foster children? What approach do the foster parents have to the fact that the foster placement is not meant to be permanent? What meaning does it have for the relationship between the foster parents and the foster children that the placement is not meant to be permanent?   The result of this study is based on eight qualitative, semi-structured, interviews that were held with people who are, or have been, foster parents. As a theoretical framework action theory was used. The result show that some foster parents view the foster children as their own, whilst others don’t. The foster parents thought that a good relationship to the foster child is essential for the child's present and future well-being. Further, some foster parents suggest that the fact that the placement were not meant to be permanent created a distance between them and the foster children whilst others claimed that it didn’t have any effect on the relationship. All foster parents said that they tried not to think about the fact that the child might move back with its biological parents.

Barnkonventionen har blivit lag och det ställer högre krav på kommuner och socialtjänst att tillvarata barns rättigheter. Detta gäller i synnerhet barn i samhällsvård, där det sedan länge rapporterats om missförhållanden och brister. Samtidigt är familjehemsbristen ett nationellt problem idag och kommuner har svårt att möta de ökade behoven av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka familjehemssekreterares samt familjehems erfarenheter av hur arbetet med familjehem fungerar i Umeå kommun med omnejd. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med familjehemssekreterare och familjehem som sedan analyserades med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att stabilitet behövs på många olika plan, såväl i socialtjänstens organisation som i själva familjehemmets situation. Ytterligare framkommer att ett gott samarbete mellan olika aktörer, inte minst mellan socialtjänsten och familjehemmen, är grundläggande för framgångsrika placeringar. Båda grupperna vittnar emellertid om att det i nuläget finns omständigheter som försvårar stabilitet och samarbete. Som exempel nämns nuvarande lagstiftnings betoning på föräldrarätten, socialtjänstens höga personalomsättning och ovisshet vid placeringar. Studiens resultat påvisar ett behov av vidare forskning kring hur framtidens familjehemsvård ska utformas för att åtgärda de brister som föreligger idag. Uppsatsens titel är ett citat från en av studiens intervjuade familjehem.

Detta examensarbete av kvalitativ karaktär syftar till att analysera hur socialsekreterare beskriver att organisatoriskt stöd påverkar ärendehandläggningen vid familjehemsplaceringar av barn och unga. Studiens resultat baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare med erfarenhet av utredande- eller verkställande verksamhet av familjehemsvård. Den insamlade empirin förstås utifrån begreppet organisatoriskt stöd, krav-kontroll-och stödmodellen samt copingteori. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultatet att organisatoriskt stöd upplevs bestå av faktorer som ökar socialsekreterarnas handlingsutrymme. Utmärkande var att de ekonomiska förutsättningarna, socialt stöd från kollegor och chef samt rutiner-och riktlinjer upplevdes ge mest konsekvenser i ärendehandläggningen, oaktat vart socialsekreteraren befinner sig i ärendehandläggningen. Det organisatoriska stödets möjliggör för socialsekreterare att bli mer säkra i sin handläggning och när det organisatoriska stödet fungerar kan socialsekreterare fokusera mer på sitt arbete och klienterna.

Att få sitt barn omhändertaget upplevs av många föräldrar som omvälvande. Föräldrar till familjehemsplacerade barn har i tidigare forskning uttryckt en önskan om att få hjälp och stöd från socialtjänsten, forskningen har dock visat på att stödet har varit otillräckligt och ibland obefintligt. Studien syftar till att undersöka Socialtjänstens stöd till föräldrar med familjehemsplacerade barn utifrån socialarbetares synsätt. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre socialarbetare inom samma kommun har genomförts för att besvara syftet. En av socialarbetarna arbetar som barnsekreterare, de andra två som föräldrastödjare. Studien visar fortsatt på ett stort behov av stöd hos föräldrarna. Föräldrarna erbjuds emotionellt såväl som praktiskt stöd, stödet kan vara i form av umgängesstöd, krisstöd och samtalsstöd. Det stöd som erbjuds går i linje med det stöd som tidigare forskning lyft fram. Socialarbetarna i studien önskar att alla föräldrar får stöd då de menar att alla skulle må bra av det. I intervjuerna framkom två perspektiv som socialarbetarna utgår ifrån i arbetet med att ge föräldrar stöd, ett barnperspektiv och ett föräldraperspektiv som påverkar arbetet och ibland står i konflikt till varandra. Ytterst beskriver socialarbetarna att de ska ha ett barnperspektiv men att stödet ska utgå ifrån förälderns behov. Socialarbetarna lyfter flera svårigheter med att ge föräldrar stöd. Det kan handla om föräldrars ovilja att ta emot stöd eller organisatoriska svårigheter. Till följd av att föräldrar ej vill få stöd menar socialarbetarna att respekt och bemötande blir viktigt för att kunna arbeta med föräldrarna. Arbetet med att ge stöd till föräldrarna beskrivs fortsatt vara under utveckling. Studien pekar på att utvecklingsarbetet fortsatt är av stor vikt för att kunna tillgodose föräldrars olika behov av stöd.

Barn som inte längre kan bo kvar hemma hos vårdnadshavare enligt socialtjänstens utredning kan i vissa fall behöva placeras i familjehem.  Denna uppsats centreras runt fem semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen behandlar ämnet familjehem med fokus på fem familjers egen syn på sina upplevelser av och utmaningar med rollen som familjehem. Uppsatsen undersöker familjehemmens upplevelser och utmaningar kring att vara familjehem. Den visar att vardagen inte påverkas mycket mer än det självklara att vara en mer i familjen och involvera socialtjänsten. Det framkommer att familjehemmen finner motivation i positiv feedback från professionella och ser bekräftelse som en drivkraft för att fortsätta sitt uppdrag. Trots att det i dagliga ansvaret och kraven på kontinuerlig kommunikation med socialtjänsten utgör betydande utmaningar. För att skapa en djupare förståelse av individens erfarenheter, förståelser och interaktioner inom ramen för familjehemsuppdraget tolkas materialet utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism och KASAM (känsla av sammanhang) och en narrativ analysmetod. Samtliga som deltog i studien var överens om att de alltid vetat att de någon gång i livet ville bli familjehem. Något oväntat var det heller inte någon av de medverkande familjerna som ansåg att det är speciellt jobbigt att samarbeta med socialtjänst eller det biologiska nätverket även om det vid tillfällen stöter på hinder. Trots de utmaningar som uppstår är det tydligt fokus på att prioritera barnets bästa och främja sin hälsa och trygghet. I en värld där barnets bästa alltid skall prioriteras, där familjehemmens erfarenhet värderas, visar denna studie på deras viktiga och breda roll men även på deras utmaningar. Trots hinder och emellanåt brist på förståelse visar familjehemmen en enastående hängivenhet till att skapa trygghet och omsorg för de barn som kanske behöver det mest.  Nyckelord: familjehem, familjehemsföräldrar, familjehemsplacerade barn, socialtjänsten Keywords: familyhome. familyhomeparents, children placed in familyhomes, social services

The aim of this study was to understand how a social workers responsible for foster children within the municipal social services, is working with the children’s continuous relationships with family members and other significant related, as well as which knowledge formed the basis for their work practice. The study is based on interviews with eight social workers from three different municipalities. The results showed that the work is based on the law which causing interpretations, in which the individual assessment is in fact to be based on the child's needs- and best, but in practice are decisions made by and involving several parties. The study showed that the guardians and foster cares wills and opinions weigh heavily, often at the expense of the child perspective. As a strategy to assess the child's best, the social workers turn to their own quiet knowledge and colleagues and the organization's traditions to retrieve knowledge that supports the decisions, and to a lesser extent to scientific knowledge and evidence-based practice. The social workers also expressed a wish to work more with scientific underpinnings, but the organization does not work with routine gathering of scientific knowledge.

The statistics shows low quantity of custody transfer while it shows a high number of children in long-term foster care placement in Sweden. This qualitative study examines how social services work with custody transfer and the challenges that comes with it. Questions under study were; Which factors makes social services initiate a custody transfer? What argument stands for and against custody transfer after three years? Which dilemmas and difficulties are related to a custody transfer?   The aim of the study was to study what obstacles and possibilities a custody transfer contains according to social workers, and to try to understand the social workers process in working with custody transfer. The group under study consisted of five social workers with a variety of experience within the field. The material from the interviews was analysed by two steps using a phenomenological method. The result shows that many actors can make application of custody transfer difficult. The perspective of the placed children seemed to have a low value when deciding about the children’s staying and what’s best for them. Furthermore, the informants described social services today as in constant change, the staff has less experience and the guidelines is deficient. In accordance with earlier research, the result indicate however that custody transfer means many advantages for the children in foster care. Based on research and theoretical perspectives along with the findings of this study, the discussion is about the importance of children attachment, stability and participation in decisions about their own lives. Further, social services experiences of children worry and other emotions in foster care when custody transfer is discussed. There were also various dilemmas and difficulties according to the informants when assessments of custody transfer were made.