Den pågående utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefälsstudenter att erhålla tillräckligt med fartygsförlagd utbildning på grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg. Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlägga fartygspraktik på utlandsregistrerade fartyg i svensk regi. Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befälselever på fartyg med viss svensk besättning, eftersom eleverna då sågs som en rekryteringstillgång. Flaggstatens bestämmelser kunde, beroende på land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahålla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ändå var den enskilt största anledningen till problematiken kring befälspraktik på utlandsregistrerat tonnage.

Syftet med denna undersökning var att förstå och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krävs för att uppnå lärandemålen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med åtta förstaårsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval användes för att välja ut informanterna vilka intervjuades med hjälp av ”critical incident technique”. Resultatet av undersökningen visade att en handledningsmetod som innebär tydliga instruktioner eller demonstrationer följt av korrigering och bedömning upplevdes positivt vid utförandet av vissa uppgifter. I andra fall har ökat eget inflytande upplevts positivt. Uppgiftens karaktär och krav påverkar i hög grad upplevelsen av handledningsmetoden. I studien har också framkommit att avsaknad av tillräcklig handledning riskerar att göra det svårare för studenten att utföra sina uppgifter i arbetsjournalen och därmed uppnå lärandemålen för fartygsförlagd utbildning. / The purpose of this study was to understand and describe master mariner students’ experiences of supervision during the performance of tasks necessary to achieve the intended learning outcomes for the first module of on board practical training. Semi structured personal interviews were made with eight freshman students between 25th of March and 5th of April 2013. These interviews were recorded and transcribed before being interpreted and structured into different categories. Strategic selection was used to select interviewees and these were interviewed using ”critical incident technique”. The result of this study shows that a supervision method that includes distinct instructions or demonstrations followed by correction and assessment is experienced in a positive way during the performance of certain tasks. In other cases, increased own influence has been experienced positively. The characteristics and requirements of a task affect the experience of the supervision method to a high degree. The study also shows that a lack of sufficient supervision can make it more difficult for the student to perform the tasks in the on board training manual and achieve the intended learning outcomes for on board practical training.

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken omfattning särbehandling av studenter förekommer till sjöss. Studiens syfte är också att kartlägga mönster, vad man blir utsatt för, av vem och bakomliggande orsaker. För studien valdes enkätundersökning som metod med personlig närvaro under insamlingen på plats ute hos målgruppen för att på så sätt säkerställa ett så omfattande underlag som möjligt. Respondenterna utgjordes av de båda fyraåriga sjökaptensprogrammens avgångsklasser i Kalmar respektive Göteborg. Resultatet visade att 51 % av respondenterna minst någon gång under sin praktiktid hade upplevt sig vara utsatta för särbehandling. Alla tillfrågade respondenter deltog i enkätundersökningen. Studien visar på att många studenter blivit utsatta för psykiska trakasserier och utanförskap från den ordinarie besättningen. Detta kan ha sin grund i hög arbetsbelastning, nedärvda attityder och brist på uppdaterad kunskap inom områden som till exempel ledarskap. Även skolornas ansvar lyfts fram som möjliga orsaker. / The study aimed to investigate the possible presence and extent of discrimination / harassment of students on onboard training and had its starting point in the debate about students' vulnerability which in 2014 was written about in the Swedish Shipping Gazette. The study's purpose was to identify patterns, such as what one is exposed to, by whom and underlying causes. For the study a questionnaire survey were selected as method. With personal attendance on site during the collection the aim was to ensure the broadest possible result. The target group consisted of the two graduating classes in the four-year master mariner-programs in Kalmar and Gothenburg. The results showed that 51 % of the surveyed respondents at least some time during their onboard training had experienced themselves victims of discrimination. The study showed that the students most likely to have been exposed to psychological harassment and exclusion from the regular crew.  This may be due to high workload, inherited attitudes and lack of updated skills in areas such as leadership. Even the schools responsibility is highlighted.

I juni 2017 upphörde den skyldighet för redare som under en del tidigare år funnits, att anställa sjöbefälsstudenter på svenskflaggade fartyg under den fartygsförlagda utbildningen. Detta kan nu kan leda till att de inte får någon månadsersättning för tiden ombord under sina praktikperioder. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sjökaptensstudenter upplever att de nya villkoren har förändrat den fartygsförlagda utbildningen och hur villkoren, såväl som andra faktorer, har påverkat sjökaptensstudenters motivation under den fartygsförlagda utbildningen. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att den fartygsförlagda utbildningen har förändrats både positivt och negativt av de nya villkoren, dock verkar de negativa aspekterna väga något tyngre. Studien åskådliggör även att motivationen hos samtliga respondenter påverkades negativt någon vecka innan påmönstring och att den sedan successivt ökade igen efter några veckor ombord tack vare faktorer som bra besättningar, duktiga handledare, lärorika uppgifter och ansvar. Däremot visar resultatet även att motivationen återigen sänktes då okvalificerade arbeten utfördes under obetalda praktikperioder.

Denna studie belyser erfarenheter som studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar upplevt under deras fartygsförlagda praktik gällande handledarens förmåga att planera, dokumentera och anpassa den fartygsförlagda praktiken utefter studenten utbildningsbehov. Denna studie undersöker också hur involverad och engagerad handledaren är i studenterna som kommer ombord och om studentens kön kan påverka handledningen. Insamling av information genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer ger svar på studiens syfte och mål. Resultatet visade tydligt att handledarna varit i de allra flesta fall ointresserade av att handleda studenter samt att handledningen i de flesta fall lämnas över till lägre rang ombord, exempelvis till andrestyrman och matroser. Resultatet visade även att vilket kön studenten har kraftigt kan påverka handledningen som erbjuds. Vidare framkommer det även att den sista perioden upplevde respondenterna en bättre handledning, då mer tid på bryggan erbjudits och handledaren visat större intresse av att prata och ta kontakt med studenterna. Däremot var avsaknaden för avsatt tid med handledaren för planering och vidare utveckling ett problem enligt respondenterna.

Med de nya implementeringarna av ISPS-koden så är det svårt att få en insikt i styrmansyrket. Hur skulle nya studenter veta vad de ansöker till när de vill bli ovan nämnda styrmän.     Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad förväntan på styrmansyrket är inom den svenska handelsflottan. Intervjuerna utfördes på tredjeårsstudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige angående bilden på styrmansyrket som de fått under sin fartygsförlagda styrmanspraktik. Förväntan jämfördes sedan med den bild de fått under ombordtiden.     Resultaten visade att styrmansyrket inte kan liknas vid något landjobb och att man måste uppleva styrmansyrket för att förstå sig på styrmansyrket. / With the new implementation of the ISPS regulations, it is hard to get an insight in the duties of an officer of the seas. How can new students know what they are applying for when they want to become said officers.     The purpose of this thesis was to examine the underlying expectation about the officer’s job within the Swedish merchant navy. Interviews where carried out on third year students at a maritime academy in Sweden regarding the view of the officer’s job acquired on-board a ship during internship and on-board training. The expectation was later compared to the image of that acquired onboard.     The results were those that the officer’s job is not like any job on land and that one has to work on board a ship to acquire insight in how the officer’s job truly is.

Feedback is a tool that can be used to give students the confirmation of their accomplishments , helping them to increase understanding of the results of a performance and to alert students if change is required for future performance. Other studies and reports regarding clinical practice in education has shown that students feel that feedback has good impact on learning and positive effects such as enhanced self-confidence. Onboard training forms a major part of the education at the four-year nautical science education in Kalmar, in four years, one year is spent on board ships. Therefore, the purpose of this study was to find out how students at the four-year nautical science program in Kalmar felt that they receive feedback after completing on board training and how they wish that such feedback would be given. Six students were interviewed, three from grade one and three from grade three. The interviews were directed to an open form with a low degree of standardization. The results showed that all respondents felt they would prefer feedback from the school, even though all of them felt they had received good feedback on board the ships. The students would like to be given feedback by mentoring from other students during training, group discussions after on board training or short individual meetings between representative from the school and the student after completing on board training. All of the respondents felt that feedback is important to be able to learn from on board training and to know how to prepare for the next on board training. The study also revealed that students at the four-year nautical science program would like to gain more confirmation of what they are supposed to perform and if good results are obtained after completing on board training.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv. Resultatet visar att sjökaptensstudenter har, utifrån sin fartygsförlagda utbildning och sin tidigare arbetslivserfarenhet, en syn på sin egen ledarstil som stämmer mest överens med en demokratisk ledarstil och delvis med en auktoritär ledarstil. Utifrån sina inhämtade teoretiska kunskaper från ledarskapskursen anser sjökaptensstudenterna att det är viktigt att situationsanpassa sitt ledarskap och att vara flexibel i sin ledarstil. Resultatet tyder på att denna flexibilitet i ledarstil ligger mellan demokratisk och auktoritär ledarstil. / The purpose of this research is to find out how students, graduating from the Master Mariners programme, look at their own leadership style from their experiences from their cadet training period, their earlier work experience and from their acquired knowledge from the course in leadership which is included in the programme. The method used for this research is qualitative, with semi-structured interviews and literature studies. Ten Master Mariner students were interviewed for this research. An interview guide was used, as support to the interviewer, during the interviews. The answers from the interviews were analyzed theoretically on three classical leadership styles; authoritarian, democratic and passive. As regards to the cadet training period and earlier work experience, the result shows that the Master Mariner students regard their own leadership style as to be one that corresponds mostly with a democratic and partly with an authoritarian leadership style. The students think, from their acquired knowledge from the course in leadership, that it is important to be able to adjust one’s leadership according to the situation and to be flexible in one’s leadership style. The result seems to indicate that the flexibility in one’s leadership style lies between a democratic and an authoritarian leadership style.

Förutom att uppfylla gällande regler och riktlinjer för rollen skall den som är verksam som handledare för studenter i deras fartygsförlagda utbildning även känna ett stöd från arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de får detta stöd och även undersöka vad lärosäten, SUI och studenter kan göra för att underlätta handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbättringar i form av olika sorters stöd till handledare. Majoriteten av respondenterna ansåg sig behöva mer stöd i form av utbildning, seminarier, extra avsatt tid för handledning, information om kommande studenter, deras kursplaner och förväntade studieresultat samt även att få återkoppling från studenter vid avslutad praktikperiod. / Except to fulfil the current rules and guidelines, persons that are active in the role as preceptors for students in their on board training shall experience a support from their employer and their colleges. The purpose of this study was to examine if the preceptors experience that they´re getting that support and also to examine what HEIs, internship administration and students themselves can do to support the preceptors. The study was implemented with a qualitative approach through semi-structured interviews. The interviews were carried out face to face with five respondents between February 24th and March 11th 2014. The results showed that there´re room for improvement in form of various kind of support for the preceptors. The majority of the respondents’ experience that they need better support in terms of education, seminars, extra time set aside for tutoring, information about the forthcoming students, their syllabuses and expected learning outcomes as well as receiving feedback from the students on completion of the internship.

Under sjökaptensutbildningen ska teoretiska studier varvas med fartygsförlagdutbildning. Detta görs för att utöver skolans teori få känna på verkligheten och att ipraktiken ta till sig de kunskaper som behövs för att efter examen vara vakthavandebefäl ombord. Under den fartygsförlagda praktiken ska eleven bli lotsad av enhandledare som guidar och hjälper för att tiden ombord skall bli så effektiv och givandesom möjligt. Vi ville undersöka hur elever upplever handledarskapet ombord med fokuspå om det eventuellt är några skillnader beroende på vilken praktikperiod eleven befannsig i. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ metod genom fokusgrupper med syfte attfå utförliga och ingående svar. Det framkom vissa skillnader mellan den tredjepraktikperioden kontra de andra två sett till vilka arbetsuppgifter man fick göra samt hurbesättningen såg på eleven i form av förväntade kunskaper och vilket fritt ansvar somgavs eleven. Dock blev det tydligt att en god relation till sin handledare, oavsett vilkenpraktikperiod eleven befann sig i, var av väsentlighet för en lyckad praktik. Eventuellinverkan i handledarskapet beroende på kön och ålder hos handledaren var också någotvi ville undersöka. Kvinnliga handledare visade sig vara något mer sympatiska men denstörsta skillnaden fanns beroende på vilken ålder handledaren hade. En yngrehandledare ansågs generellt som mer uppskattad då denne hade ett större engagemangoch en större vilja att lära ut. / During their time at the “captain’s program”, students alternate theoretical studies with practical experience aboard ships. This combination aims to give them a taste of real-world situations alongside classroom learning, helping them develop the skills they need to be in charge on a ship after graduation. During their time at sea, students areguided by mentors who help them make the most of their experience onboard. Wewanted to investigate how students feel about this mentorship, particularly if it differsdepending on which stage of practical training, they're in. We used a qualitative methodusing focus groups to get detailed and thorough answers. We noticed some differencesbetween the third training period and the earlier ones, like the tasks students were givenand how they were viewed by the crew. But what mattered most was having a goodrelationship with their mentor, no matter at what stage they were in their teaching. Wealso investigated whether the mentor's gender and age had any impact on their teaching.Female mentors were seen as a bit more sympathetic, but the biggest difference wasage. Younger mentors were generally more appreciated because they were moreengaged and eager to teach.