<p>I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan & Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.</p>

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan &amp; Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.

Vid val av revisionsbyrå är det flera interna och externa faktorer som är av betydande roll för bolag. Studiens syfte är att undersöka ifall det finns några skillnader vid val av revisionsbyrå för små- och stora fastighetsbolag i Sverige. Mer detaljerat syftar studien på att undersöka ifall revisionsbyråer tillhörandes Big Four förkommer mer frekvent för någon av de två storleksgrupperna förenat med olika faktorer. Studien är gjord genom analys av kvantitativ data där olika nyckeltal samlats in från de 100 största och minsta fastighetsbolagen i Sverige sett ur omsättning. Som teoretisk referensram har agentteorin använts. Teorin har kompletterats av olika vetenskapliga studier som sammanfattats i en litteraturöversikt. Genom teoretisk referensram och litteraturöversikt har studiens tre hypoteser bildats som det redogörs för i hypotesbildningen. I studiens resultat redogörs det för att de olika faktorer som undersökts i samband med val av revisionsbyrå inte har något positivt samband med varandra. Slutsatsen förtydligar att val av revisionsbyrå tillhörandes Big Four inte förekommer mer frekvent i vare sig små eller stora svenska fastighetsbolag. / There are several internal and external factors that are highly important when companies choose auditing firms. The aim of this study is to investigate if there is any difference between small- and big Real Estate firms regarding choice of auditing firm in Sweden. The study will more precisely investigate if auditing firms belonging to Big Four appears more frequently in any of the groups in connection with different factors. An analysis with quantitative data has been used where indicators for the 100 smallest and biggest Real Estate firms in Sweden measured by revenue have been analysed. Agency Theory has been used as theoretical framework along with a literature review that has been the base of the hypotheses in the study. In the result of the study it is being stated that different factors that have been investigated do not have any positive correlation with the choice of auditing firm in small and big Swedish Real Estate firms. The conclusion of the study states that choice of auditing firm belonging to Big Four do not appear more frequently depending on any of the investigated factors in any of the size groups in Swedish Real Estate companies.

<p>Sammanfattning</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Titel: Fastighetsbolagens internationalisering</p><p>Författare: Anna Bobjer och Jennie Thorslund</p><p>Fakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT</p><p>Handledare: Tommy Bood</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.</p><p>Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare.</p><p>Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och likviditet som aktier och obligationer. För att undgå denna tröghet men ändå nå de positiva aspekterna av fastighetsmarknaden kan placerare välja att investera i fastighetsaktier eller fastighetsfonder.</p><p>Kapital söker alltid bra investeringar och fastighetsbolagen i dagens svenska ekonomi är en god kandidat. Med höga direktavkastningar, attraktivt affärsklimat med ett öppensinnigt och pålitligt folk har Sverige idag ett antal argument som talar för dess starka attraktionskraft. Det lättorienterade rättssystemet och goda språkkunskaper underlättar ytterligare.</p><p>Vi kan se att ju större fastighetsbolaget är på börsen desto större är det utländska intresset.</p><p>Intresset från utlandet har successivt ökat under den svenska fastighetsmarknadens uppsving under 2000-talet. Det finns ett mönster i investerarnas val av de större, kanske lite säkrare, bolagen. Vidare ser respondenterna inga direkta nackdelar med att vara börsnoterade men finns inte behovet av det kapital som finns att tillgå på börsen så ser de heller ingen anledning till varför fastighetsbolag bör vara börsnoterade.</p><p>Vi kan slutligen konstatera att de svenska fastighetsbolagen inte påverkas av ett utökat, alternativt nytt, utländskt aktieägande.</p><p>Det här är en sammanfattning, ett litet smakprov på vad vi behandlat i vår uppsats. Hoppas det intresserar dig och att du får en trevlig läsning!</p>

The implementation of a new framework can have a large impact on the companies due to the effects on the financial ratios. This despite the fact that the change in the accounting framework doesn't always result in any significant changes in the company's financial position. Since financial ratios are one of the primary ways to evaluate a company this becomes slightly problematic. Since 2014-01-01 the regulatory framework "K3" has been mandatory for larger companies in Sweden. The implementation of K3 has resulted in some essential differences in the depreciation of fixed assets, which could affect real estate companies extensively. The purpose of this study is to find out how the implementation of K3 has affected the result and the financial position in real estate companies. Some of the conclusions this study was able to draw is that K3 has had both positive, zero and negative effect on the real estate companies included in the selection. Many of the effects are directly related to the different way of dealing with the depreciation of fixed assets.

Denna uppsats behandlar fastighetsbolags investeringsprocess vid nybyggnation av hyresrätter i flerbostadshus. Genom komparativ undersökningsdesign och kvalitativ forskningsmetod har tre fastighetsbolags intervjuats. Deras svar har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som utgått ifrån contingency teori och tidigare forskning av investeringsprocessen. Forskargruppens slutsats är att flera faktorer i den omgivande kontexten påverkar investeringsprocessen, särskilt tydlig är bristen på byggbar mark i storstadsregionerna som försvårar initiering av investeringsprocess. Forskargruppens slutsats innehåller även en contingency modell vid nybyggnation av flerbostadshus av hyresrätter: Identifiering av alternativ → Utvärdering av alternativ → Beslut → Genomförande med löpande uppföljning → Långsiktig uppföljning.

Sammanfattning ___________________________________________________________________________ Titel: Fastighetsbolagens internationalisering Författare: Anna Bobjer och Jennie Thorslund Fakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Handledare: Tommy Bood ___________________________________________________________________________ Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege. Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare. Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och likviditet som aktier och obligationer. För att undgå denna tröghet men ändå nå de positiva aspekterna av fastighetsmarknaden kan placerare välja att investera i fastighetsaktier eller fastighetsfonder. Kapital söker alltid bra investeringar och fastighetsbolagen i dagens svenska ekonomi är en god kandidat. Med höga direktavkastningar, attraktivt affärsklimat med ett öppensinnigt och pålitligt folk har Sverige idag ett antal argument som talar för dess starka attraktionskraft. Det lättorienterade rättssystemet och goda språkkunskaper underlättar ytterligare. Vi kan se att ju större fastighetsbolaget är på börsen desto större är det utländska intresset. Intresset från utlandet har successivt ökat under den svenska fastighetsmarknadens uppsving under 2000-talet. Det finns ett mönster i investerarnas val av de större, kanske lite säkrare, bolagen. Vidare ser respondenterna inga direkta nackdelar med att vara börsnoterade men finns inte behovet av det kapital som finns att tillgå på börsen så ser de heller ingen anledning till varför fastighetsbolag bör vara börsnoterade. Vi kan slutligen konstatera att de svenska fastighetsbolagen inte påverkas av ett utökat, alternativt nytt, utländskt aktieägande. Det här är en sammanfattning, ett litet smakprov på vad vi behandlat i vår uppsats. Hoppas det intresserar dig och att du får en trevlig läsning!

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet. 1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not. För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning. För att understödja redovisningen och framtagandet av verkligt värde finns ett antal grundläggande redovisningsprinciper och ett kvalitativt ramverk. Den teoretiska referensramen presenterar dessa principer och egenskaper samt en djupgående diskussion om vad verkligt värde är. Empirin kommer från kommunala fastighetsbolag som diskuterar fördelar och nackdelar med det nya regelverket. De flesta var positivt inställda till verkligt värde, men uttryckte att det skulle bli ett stort initialt arbete för att anpassa sin redovisning efter det nya K3-regelverket.

Syftet är att utifrån värdeteorins fem grundstenar, (behov, nytta, disponeras, överlåta och begränsad omfattning) dokumentera och analysera lämpliga metoder för värdering av offentliga specialfastigheter. Detta är indelat i två vägar, dels hur de värderas i innehavssituationen och dels värdering vid en överlåtelsesituation.

Användningen av solceller har haft global exponentiell tillväxt sedan 2000-talet och många experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. På den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel på endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller är att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras på eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsägare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar värde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan påverka tillväxten av solceller på den svenska elmarknaden. För att undersöka detta har två fallstudier utförts för fastighetsbolagen Uppsalahem och Specialfastigheter som båda har befintliga solcellsanläggningar. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån en övergripande nätverksteori samt en resursanalys med hjälp av 4R-modellen där interaktionerna mellan aktörernas resurser analyseras. Genom att studera interaktionerna kan värden identifieras. Vår studie visar att på grund av höga initialkostnader och låg ersättning för producerad el kan solcellsinvesteringar vara ekonomiskt olönsamma beroende på solcellsteknik och installationsteknik. Dessutom har verkningsgraden potential att utvecklas och priset för solcellsgenererad el är högt i förhållande till det låga elpriset. Ytterligare en utmaning är att bibehålla balansen vid ökad anslutning av solceller, vilket kan kräva stora satsningar och investering i elnätet. Dessa skapar utmaningar för solcellernas tillväxt på elmarknaden. Dock visar resultaten att solcellsinvesteringar bidrar till både sociala och miljömässiga aspekter, såsom långsiktig hållbarhet, stärkt varumärket och kunskapsutbyte. Dessutom bidrar det till att företaget skapar affärsrelationer med andra aktörer samt ligger i framkant vad gäller tekniken, och detta är i sig viktigt i omställning mot ett hållbart samhälle. Investeringar i solcellsanläggningar har därmed inte alltid en direkt ekonomisk lönsamhet men indirekta effekter skapar värde som gör att det finns incitament att investera.