<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pass bra Norrporten marknadsför sitt miljöarbete ut till sina hyresgäster samt redogöra hur pass bra samarbetet fungerar mellan Norrporten och deras hyresgäster när det gäller miljöarbetet.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Uppsatsen utgår från Norrportens hyresgästers synvinkel angående deras hyresvärds miljöarbete.</p><p>Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex olika hyresgäster.</p><p> </p><p><strong>Empirin</strong></p><p>Samtliga hyresgäster har varierande dock bristfälliga kunskaper om Norrportens miljöarbete. Intresset för detta är däremot större och det finns inget som tyder på mottsatsen i framtiden.</p><p> </p><p><strong>Teoretiska perspektiv</strong></p><p>De teorier som har använts är främst kopplade till ämnena marknadsföring och miljö. Vidare har empirin kopplats till tidigare forskning för att styrka våra teorier samt resultat.  </p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong><strong></strong></p><p>ISO 14001 certifieringen är en onödig investering för fastighetsbolag. Miljömedvetenheten är större hos de statliga än de privata.</p>

<p>Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.</p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade. Vi har valt att studera ett noterat moderbolag, ett dotterbolag till ett noterat moderbolag samt ett onoterat bolag, då dessa har möjlighet att tillämpa olika redovisningsrekommendationer.</p><p>Den teoretiska referensramen grundas i huvudsak på rekommendationer från IAS/IFRS, RR och BFN som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder rörande sådana fastigheter. Vi presenterar även redovisningens kvalitativa egenskaper samt begreppet rättvisande bild.</p><p>Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Genom denna undersökning kom vi bland annat fram till att våra respondenter ser både för- och nackdelar med respektive redovisningsmetod. När verkligt värde används är det viktigt att beakta de osäkra faktorer som kan uppkomma vid värdering för att en rättvisande bild skall kunna upprätthållas. Vilken avskrivningsmetod som tillämpas påverkar den rättvisande bilden då fastighetens värde bestäms utifrån anskaffningsvärde.</p>

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen. I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag. För att skapa en uppfattning om hur olika intressenter runt Uppsalahem skulle reagera på ett eventuellt införande av verkligt värdemetoden har vi intervjuat tre olika intressenter runt bolaget. Resultatet vi presenterar i uppsatsen är att Uppsalahems redovisning skulle komma att kraftigt förändras vid en tillämpning av verkligt värdemetoden. Bland annat skulle bolagets rörelseresultat bli 12 gånger större än det som redovisas idag och soliditeten skulle bli mer än dubbelt så stor.

Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pass bra Norrporten marknadsför sitt miljöarbete ut till sina hyresgäster samt redogöra hur pass bra samarbetet fungerar mellan Norrporten och deras hyresgäster när det gäller miljöarbetet.   Metod Uppsatsen utgår från Norrportens hyresgästers synvinkel angående deras hyresvärds miljöarbete. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex olika hyresgäster.   Empirin Samtliga hyresgäster har varierande dock bristfälliga kunskaper om Norrportens miljöarbete. Intresset för detta är däremot större och det finns inget som tyder på mottsatsen i framtiden.   Teoretiska perspektiv De teorier som har använts är främst kopplade till ämnena marknadsföring och miljö. Vidare har empirin kopplats till tidigare forskning för att styrka våra teorier samt resultat.     Slutsats ISO 14001 certifieringen är en onödig investering för fastighetsbolag. Miljömedvetenheten är större hos de statliga än de privata.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde. Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade. Vi har valt att studera ett noterat moderbolag, ett dotterbolag till ett noterat moderbolag samt ett onoterat bolag, då dessa har möjlighet att tillämpa olika redovisningsrekommendationer. Den teoretiska referensramen grundas i huvudsak på rekommendationer från IAS/IFRS, RR och BFN som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder rörande sådana fastigheter. Vi presenterar även redovisningens kvalitativa egenskaper samt begreppet rättvisande bild. Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Genom denna undersökning kom vi bland annat fram till att våra respondenter ser både för- och nackdelar med respektive redovisningsmetod. När verkligt värde används är det viktigt att beakta de osäkra faktorer som kan uppkomma vid värdering för att en rättvisande bild skall kunna upprätthållas. Vilken avskrivningsmetod som tillämpas påverkar den rättvisande bilden då fastighetens värde bestäms utifrån anskaffningsvärde.

Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur. Problemformuleringen vi utgår ifrån är: Hur påverkas fastighetsföretagens benägenhet till upp/nedskrivningar av sin finansiella ställning samt konjunkturen? Studien baseras på en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsföretag och inkluderar åren från och med 2005. Med hjälp av en statistisk undersökning analyseras både interna och externa faktorer som kan tänkas påverka företagens upp- och nedskrivningar. Tidigare studier visar till exempel att skuldsättningsgraden och förändring i BNP har en påverkan på företagens upp- och nedskrivningar. Vår studie granskar, förutom skuldsättningsgraden, även om ROE, ROA, rörelsemarginalen, Market/Book-kvoten samt konjunkturen kan ha någon påverkan. De hypoteser vi utgår ifrån är att fastighetsföretag med svag finansiell ställning troligen är extra försiktiga med att göra nedskrivningar när tiderna är sämre. När konjunkturen vänder uppåt är det sannolikt de finansiellt svaga företagen som försöker maximera uppskrivningarna. Analysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet Minitab i vilket vi gjorde spridningsdiagram för att visuellt undersöka linjära samband samt regressionsanalyser för att undersöka hur starka dessa eventuella samband är. Det starkaste sambandet hittades mellan konjunkturen och värderingen av förvaltningsfastigheterna. Detta var också det enda sambandet vi med statistisk signifikans kan bekräfta. Måtten på företagens finansiella styrka verkar inte påverka företagens benägenhet att göra upp och nedskrivningar i den mån vi utgick ifrån i våra hypoteser. Studien resulterade inte i några statistiska bevis för att någon form av earnings management förekommer hos fastighetsföretagen vid värdering av fastighetsbeståndet till verkligt värde. Dock kan vi inte heller utesluta att så är fallet.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att externa resurser så som revisorer och branschpraxis, i form av vägledning vid implementering samt osäkerheter, hade en stor betydelse för företagens anpassning.

Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten.

The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do.

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt. De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera. Årsredovisningarna är lagreglerade och enligt Årsredovisningslagen måste svenska företag lämna upplysningar om “väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför”. Med bakgrund mot 90-talskrisen i Sverige och det faktum att svenska börsnoterade fastighetsbolagen är relativt högt belånade gör det intressant att studera vilka risker som de utlämnar information om i sina årsredovisningar. Eftersom riskhantering dessutom fått en högre prioritet är det vidare intressant att studera huruvida utlämnandet av information om risker har förändrats över tid. Detta leder oss fram till studiens frågeställning: Vilka är de mest väsentliga riskerna som svenska börsnoterade fastighetsbolag utlämnar i sina årsredovisningar och har informationsutlämnandet om risker förändrats mellan åren 2009 och 2013? Problemformuleringen grundar sig i teorier som informationsasymmetri, agentteori och proprietärkostnadsteori. Informationsasymmetri och agentkostnader minskar om företaget utlämnar en större mängd information om sig själva och därför kan dessa teorier förklara varför ledningen i företag väljer att utlämna mer information. Däremot är utlämnandet av information förknippat med en kostnad, proprietärkostnad, vilket omvänt ger ledningen i företag incitament till att utlämna mindre information. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer fastighetsbolagens årsredovisningar att granskas i syfte att kunna identifiera de väsentliga riskerna samt upptäcka huruvida utlämnandet av riskinformation har förändrats över den valda tidsperioden. Innehållsanalysen går ut på att räkna antalet meningar som innehåller information om någon form av risk vilket kommer att ge en bild av mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens årsredovisningar. Enligt studiens resultat är det finansiell risk som de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utlämnar mest information om. Efter finansiell risk var det strategisk risk och operationell risk som det utlämnades mest information om. Vidare kunde det konstateras att mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens har ökat med 23 procent från år 2009 till år 2013.