Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska ochutveckla en del av verksamheten på en förskola, i syfte att synliggöra och vidga normer. Utvecklingsarbetet skedde tillsammans med delar av ett arbetslag från en förskola i en större stad i Sverige och materialet som granskades är de sånger som vanligtvis sjungs av pedagogerna i projektet.Frågeställningarna som ställs är: hur ser pedagogerna på normer och likabehandling, vilka normer som kan identifieras i materialet samt vilka lärdomar och möjliga effekter som kan dras av projektet. Teorier om normer, kulturell dominans och normkritiskt pedagogik har varit centrala för studien samt begreppen barnkultur och barns kultur. Metoder för utvecklingsarbetet har varit deltagarorienterad ansats med semistrukturerade fokusgrupper som främsta metod. Resultaten visar att pedagogerna har en medvetenhet och till viss del har en kritisk ingång till normer och önskar en utveckling med en kollektiv, gemensam process. Sångrepertoaren förstärker svenska språket och aktivitet som norm och har en snäv representation av upphovsskapare. Pedagogerna kan ses som den dominerande gruppen som har makten att välja vad som ska ingå i sångrepertoaren. Alla barn blir inte representerade och exempelvis blir barn som pratar fler språk än svenska osynliggjorda i sångrepertoaren. En effekt av projektet var de samtal som pedagogerna höll med barn från barngruppen kring vad de skulle vilja sjunga om. Barnens intressen visade sig vara nutida barnkultur och populärkultur. Pedagogernas bakgrund skulle då inte vara avgörande för att kunna inkludera barnens intresse i sångrepertoaren. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och barnen blir mer delaktiga i verksamheten.

As the statistics for maternal mortality have declined all over the world, it has also been rising in the US for the past two decades. The data clearly shows that the group with the highest risk for maternal mortality are black women, whilst white women are the group with the lowest risk. This study aims to investigate three policys related to maternal care: Affordable Care Act, Preventing Maternal Deaths Act and Improving Access to Maternal Care Act. By using Carol Bacchi's What’s the Problem Represented to Be-method of analysis, the study looks deeper into what underlying presumptions and assumptions the policys carry, and what consequences these have. Together with intersectionality as a theoretical framework, the study was able to uncover issues between the policies that are currently in place, and the categories and power positions within the people involved in the policy process and the people affected by the policies. The results show that the underlying assumptions and presumptions is that women work as a homogenous group and that the policies are focused on low-income individuals within that group. This results in continuous disparities in maternal mortality for black women, with concerning consequences. There is a great need for research, not only for accurate data surrounding maternal mortality (on deeper levels, not for women as a homogenous group), but also for development of policies and health care.