"Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent". Cousins, 2004, s13. Sättet att göra film på har ständigt förändrats och fortsätter att förändras men som citatet syftar till så verkar inställningen till film stå sig lika genom tiderna. I grund och botten handlar det om att berätta en historia som berör publiken. En historia berättad utifrån filmskaparnas olika stilar. Tack vare teknikutvecklingen har många effekter i film, både digitala och fysiska blivit möjliga och vem vet vad den tekniska, och kanske framförallt den digitala utvecklingen, kommer att leda till för effekter i film i framtiden? Vi är trots allt bara i början av den digitala eran. Samtidigt som det nya introduceras kanske de gamla beprövade fysiska effekterna etsar sig fast som klassiska och erkända arbetsmetoder. Vad vi behandlar i den här uppsatsen är hur digitala och fysiska tekniker att skapa effekter används och nyttjas i den svenska filmbranschen. Hur ser beslutsfattare i branschen på effekter som filmskapande och varför ser användandet ut som det gör idag? Vi har också undersökt vad det är som styr användandet av effekter inom filmskapande utifrån ekonomiska, tekniska och konstnärliga överväganden. Vi har samlat in information genom kvalitativa, djupgående intervjuer med tre produktionsbolagsföreträdare och tre finansiärer. Vi har även samlat in information kring begreppen fysiska effekter och digitala effekter bland sex stycken filmarbetare som aktivt arbetar med effektskapande på olika sätt. Det har visat sig att det råder meningsskiljaktigheter när det kommer till definition av begreppen kring digitala effekter och fysiska effekter mellan de bolagsföreträdare och finansiärer vi har intervjuat och de aktiva effektmakare som vi har bett definiera begreppen. För att underlätta framtida kommunikation kommer vi i den här uppsatsen definiera dessa begrepp utifrån våra resultat. Våra resultat tyder på att det finns en vilja inom filmbranschen att arbeta med effekter inom film men att det samtidigt saknas resurser och kompetens idag. Samtidigt tycker vi oss utläsa en okunskap kring effekter vilket ställer till det för dem som vill arbeta med effekter. Exempelvis gällande Guldbaggegalan, där kategorin "Bästa Visuella Effekter" togs bort efter bara några år efter införandet för att det ansågs vara för svårt att utläsa vad som var effekter och inte i en film. Utifrån det vi kan utläsa från våra resultat finner vi det motsägelsefullt att vilja utveckla branschen och arbetet med effekter och samtidigt inte utveckla kunnandet kring det, när man istället för att plocka bort en kategori på grund av okunskap istället borde lära sig mer om det. / "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent." Cousins, 2004, s13. The way of filmmaking has always been changing and it continues to change but as the quote leads up to it seems like the attitude stays the same. It is essentially about telling a story, which affects the audience. To tell a story with the different approaches the creators favors. Thanks to the technical development, many of these effects, both physical and digital have become practicable and who knows what the technique and digital progress will lead to in the future of filmmaking. After all, we are only in the beginning of the digital era. In the same time, the old and proven effect making techniques might inculcate as both classic and recognizable working methods. In this essay, we will talk about how the techniques of digital and practical effects are being used in the Swedish film industry. What does the decision makers in the business think about using effects in filmmaking and why are effects being used the way they are in todays film industry? We also wanted to examine what regulates he use of effects based on economical, technical and artistic considerations. We have collected our data from interviews with three representatives from production companies and three film financiers. We have also collected information considering the definitions of visual effects and special effects from six filmmakers who that works with effect making on a daily basis. It has become apparent that there are some confusion considering the definitions of the concepts of visual effects and special effects between the producers and financiers and the filmmakers. In order to ease future communication, we will in this essay define these concepts out of our results. Our result suggests that there is a will in the Swedish film industry to work with effects in filmmaking but in the same time parts of the industry lacks of resources and capability. Simultaneously, we can note that the ignorance around the concept of effects causes communication problems for digital artists and prop makers. For instance, on the Swedish film gala "Guldbaggegalan" they added a new category only a few years back and this year they took it away because of the problems of recognizing what's visual effects and what's not. It is interesting that there is an interest in developing effects in filmmaking and at the same time takes away the award. Instead of taking it away, they should focus on educating people about effects.

This dissertation is a degree project for a bachelor's degree at Media Producer Education, 180 credits, Umeå University. The study is about identifying and describing how the assistant roles differ from first, second and third and how the work is structured and distributed during a television and film production in Sweden, the United States and England. The study also shows the similarities and differences that exist between the countries. The report is initiated with a part in which the background to the study and the questions that gave rise to the study are presented. Then the method chosen for the study is presented. Through participation in a television drama production, interviews and literature studies have research material has been collected for the study. The conclusion of the study shows that in the United States and England the AD professions and what they include are pretty much the same, However, it differs in Sweden. In Sweden, the role of First AD is the same as in the United States and England, but the others have become more optimized to suit Swedish television or film production. In Sweden, the United States and England the First AD is the directors right hand person and the link between the crew and the director. The first AD is the one who controls the recording site and its main task is to lead and coordinate the film team and support the director in its work. A Second AD in the United States and England works directly under the First AD and acts as his or hers the right hand person. The second AD’s main task is to ensure that the First AD's directives is performed in time and by the right person, that the schedule for actors is held and put together every recording day's call sheet. In Sweden, the Second AD can act as the First AD right hand person, or have responsibility for the background actors. Then the Second AD under pre-production books extras for each scene, schedules costume tests and during production, the second AD has responsibility for the extras and directs the extras according to the director's wishes. In the United States and England the third AD works directly under the First AD and the Second AD and its main responsibility is to assist the First AD and Second AD. The Third AD is also the one that has the responsibility for the background actors. In Sweden, the Third AD works directly under the First AD and Seond AD, if the Second AD isn’t in charge of the background actors. However if the Second AD is in charge of the Extras, then the Third AD works closer to the first AD and fills up for the responsibilities that the Second AD would otherwise have. / Rapporten är ett examensarbete för en kandidatexamen vid Medieproducentutbildningen, 180 hp, Umeå Universitet. Studien handlar om att identifiera och beskriva hur regiassistentrollerna skiljer sig ifrån först, andra och tredje och hur arbetet struktureras och fördelas under en tv-produktion respektive filmproduktion i Sverige, USA och England. Studien visar även på de likheter och olikheter som finns mellan länderna. Rapporten inledes med en del där bakgrunden till studien och de frågeställningar som legat till grund för studien presenteras. Därefter presenteras metoden som valts för studien. Genom praktiskt deltagande i en tv-dramaproduktion, intervjuer och litteraturstudie har det samlats in underlag till studien. Resultatet av studien visar på att mellan USA och England skiljer sig yrkesrollerna och vad de innefattar nästintill ingenting, dock skiljer sig Sverige ifrån USA och England. I Sverige är FAD:ens roll den samma som i USA och England men de övriga har blivit mer optimerade för att kunna passa svensk tv-eller filmproduktion. I USA, England och Sverige är FAD:en regissörens högra hand och hen fungerar som en länk mellan filmteamet och regissören. FAD:en är den som styr inspelningsplatsen och dess viktigaste uppgift är att leda och koordinera filmteamet och stödja regissören i dess arbete. SAD:en I USA och England arbetar direkt under FAD:en och fungerar som hens högra hand. Dess huvuduppgifter är att se till att FAD:ens direktiv utförs i tid och av rätt person, att tidsplanen för skådespelare hålls och att göra i ordning varje inspelningsdags Call sheet, dagbesked. I Sverige kan SAD:en fungera som FAD:ens högerhand eller vara statistansvarig. Som statistansvarig arbetar SAD:en under förproduktion med att boka statister för varje scen, att styra upp mask och kostymprovningar. Under produktion har SAD:en ansvaret för att statisterna och SAD:en regisserar statisterna efter regissörens önskemål. I USA och England arbetar TAD:en direkt under FAD:en och SAD:en och dess huvudansvar är att assistera FAD:en och SAD:en. Ett huvudansvar som faller på en TAD i USA och England är att vara statistansvarig. I Sverige arbetar TAD:en direkt under FAD:en och SAD:en, om SAD:en inte fyller rollen som statistansvarig. Fyller däremot SAD:en rollen som statistansvarig, arbetar TAD:en närmare FAD:en än vad den gör SAD:en. TAD:en fyller då ofta upp för de funktioner som SAD:en annars skulle haft.

Die Distribution audiovisueller Medien befindet sich im Umbruch. Die Durchschlagkraft des Internets mit seinen on-demand-Diensten stellt einen Gegenentwurf zum klassischen Broadcasting dar. Hier wiederum hat die Digitalisierung zunächst im TV-Bereich und nun auch im Hörfunk Möglichkeiten geschaffen, dem Internet technologisch nachzuziehen. Interaktive, lokalisierte und personalisierte Dienste sind jetzt auch auf dem heimischen Fernsehgerät möglich. Die strikte Trennung von Internet und Fernsehen wird aufgehoben und in konvergenten Diensten verschmolzen. Die Anwendungsszenarien erreichen durch Computer, Fernseh- und mobile Geräte eine beeindruckende Vielfalt, die sowohl bei der technischen Gestaltung als auch bei der inhaltlichen Erstellung Herausforderungen und Chancen bieten. Der Workshop versucht hier Probleme und Lösungsmöglichkeiten zu umreißen und beschäftigt sich mit den technologischen Fragestellungen rund um die Distribution audiovisueller Medien.

Die Distribution audiovisueller Medien befindet sich im Umbruch. Die Durchschlagkraft des Internets mit seinen on-demand-Diensten stellt einen Gegenentwurf zum klassischen Broadcasting dar. Hier wiederum hat die Digitalisierung zunächst im TV-Bereich und nun auch im Hörfunk Möglichkeiten geschaffen, dem Internet technologisch nachzuziehen. Interaktive, lokalisierte und personalisierte Dienste sind jetzt auch auf dem heimischen Fernsehgerät möglich. Die strikte Trennung von Internet und Fernsehen wird aufgehoben und in konvergenten Diensten verschmolzen. Die Anwendungsszenarien erreichen durch Computer, Fernseh- und mobile Geräte eine beeindruckende Vielfalt, die sowohl bei der technischen Gestaltung als auch bei der inhaltlichen Erstellung Herausforderungen und Chancen bieten. Der Workshop versucht hier Probleme und Lösungsmöglichkeiten zu umreißen und beschäftigt sich mit den technologischen Fragestellungen rund um die Distribution audiovisueller Medien.:<b>Keynote</b> Cross-Cultural User-Experience Design; The Green Machine; Combined Keynote Lectures for Mobile Media Conference - Aaron Marcus Rundfunknetze der Zukunft - Keynote zu Konzepten für hybride Rundfunknetze - Albrecht Mugler <b>Media Trends</b> Future-Media-Trends - Bedeutung der Medien im Jahr 2015 - Sebastian Buggert und Frank Szymkowiak Hybride Endgeräte – Anforderungen Inhalte-Wirtschaft - Sebastian Artymiak Audiovisuelle Medien – Zukunft des Internets: Multiview-Streaming und 3D-Web-TV - Jürgen Lohr <b>Media Recommendation</b> Ein Ansatz zur hybriden TV-Empfehlungsgebung basierend auf Programm-Metadaten und Tags - Günther Hölbling Ein meta-hybrides recommendation system für die webbasierte Filmplattform Critic.de - Krasen Dimitrov und Christian Wolff <b>Media Platforms</b> Formatübergreifende Plattform für Produktion und Archiv - Matthias Schnöll SocialMedia: Unterstützung von Kommunikation und Austausch in Home-IT Umgebungen - Jan Heß, Benedikt Ley, Corinna Ogonowski und Lin Wan <B>Interactive Video / Rich Media</B> XML-Schema für interaktive Videos - Britta Meixner, Jan-Oliver Janda, Beate Siegel, Günther Hölbling, Harald Kosch und Franz Lehner non-linear video - Robert Seeliger, Christian Raeck, Stefan Arbanowski Videomarkup – Vom Betrachter zum Produzent - Peter Schultes, Franz Lehner und Harald Kosch <b>Media Classification</b> Automated Classification of Film Scenes based on Film Grammar - Cornelia Lanz, Hanna Lukashevich, Stefanie Nowak