<p>I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka är hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som använts under perioden, om bolagsrisken påverkar kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhåller sig till Peak Oil och alternativabränslen och energikällor.</p><p>Följande slutsatser kan dras från undersökningen:</p><ul><li> Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de långfristiga lånen varit i en nedåtgående trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.• Bolagen har mest använt sig av nyemissioner när de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lån och slutligen konvertibellån.</li><li> En statistisk undersökning har visat att risk påverkar eget kapital. När risken ökar, så ökar det egna kapitalet. Undersökningen visade att risken påverkardet egna kapitalet, men inget linjärt samband kunde hittas vilket tyder på att detta påstående inte gäller i alla de undersökta fallen.</li><li> Alternativ till olja ses inte som ett hot för oljebolagen. Alternativen är fortfarande underlägsna olja och dyrare att producera. Peak Oil ses som något positivt av bolagen, eftersom Peak Oil kommer leda till högre oljepriser vilket ökar oljebolagens lönsamhet och värdet på deras tillgångar.</li></ul>

I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka är hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som använts under perioden, om bolagsrisken påverkar kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhåller sig till Peak Oil och alternativabränslen och energikällor. Följande slutsatser kan dras från undersökningen:  Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de långfristiga lånen varit i en nedåtgående trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.• Bolagen har mest använt sig av nyemissioner när de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lån och slutligen konvertibellån.  En statistisk undersökning har visat att risk påverkar eget kapital. När risken ökar, så ökar det egna kapitalet. Undersökningen visade att risken påverkardet egna kapitalet, men inget linjärt samband kunde hittas vilket tyder på att detta påstående inte gäller i alla de undersökta fallen.  Alternativ till olja ses inte som ett hot för oljebolagen. Alternativen är fortfarande underlägsna olja och dyrare att producera. Peak Oil ses som något positivt av bolagen, eftersom Peak Oil kommer leda till högre oljepriser vilket ökar oljebolagens lönsamhet och värdet på deras tillgångar.

The digitization of the economy of the last 30 years have incited big social and economic changes, but also fundamentally changed the way the global stock trade is conducted. Now ordinary people have the ability to trade in stocks and try to beat the market. This increase in the activity on the stock market has given way to new investments strategies that challenge the theories of old, such as the effective market hypothesis (EMH) and the theory of random walk. These theories state that the way the stock market index moves cannot be predicted with any meaningful degree of success. That is investors should not be able to beat the average rate of return of the average portfolio or in other words accumulate excess return. According to EMH the way the market moves cannot be predicted because the market consists of perfectly rational individuals and perfect information. In extension this would mean that trends or patterns should not reoccur or be identified in the stock market. Despite this it has been shown that this is not the case and that anomalies and calendar effects are present on the stock market. Of all the different anomalies, it is the January effect that is arguably the strongest and most reoccurring phenomenon. The January effect is mainly identified through a dip in the month of December and a strong resurgence in January. This thesis aims to investigate the January effect and if it still exists in the Swedish stock market. The empirical analysis showed that the effect can be observed between the years 1949-2019, but that this relationship does not hold for some subperiods, namely between 1985-2019. These results are not in accordance with previous studies since our results indicate that the January effect cannot be observed since the 1980s. However, we hold that our results are inconclusive and further investigation is needed to be able to confirm or reject the January effect as an economic phenomenon in a modern Swedish context

<p>The online gambling market has during recent years experienced high growthmostly due to the popularity of online poker. Today other games such as casinoare growing in popularity and more customers are turning to the onlinegambling market instead of the regular gambling market. As with all growthmarkets more and more companies establishes on the online gambling marketeven though high external risk factors such as regulations and nationalbans. Companies such as Betsson connected to the online gambling marketsuch are experiencing high growth which has made them interesting objectsfor investing.This bachelor thesis intends to study competitive advantages, investigate possibilitiesto keep and increase market share, and use this information combinedwith a financial analysis. The purpose of the thesis is to describe andanalyze the future of Betsson AB from the perspective of an investor. This isachieved with a case study of Betsson.Qualitative and quantitative research with semi-structured interviews hasbeen chosen to collect information vital for the thesis. All six individuals fromthe interview sample work close to Betsson or the online gambling market ona daily bases. These individuals are the assistant of the CEO at Betsson, stockanalysts and a professional poker player. This sample was chosen to view theproblem from several different angles.The conclusion from this thesis describes Betsson as a company with a strongposition on the online gambling market both in terms of competitive advantageand market share. Several internal and external factors are in favour forcontinuing growth. The legal aspects are however still a major risk factor andits affects should be considered before an investment in Betsson is made.Key word: discounted cash flow model, SWOT, PESTEL, Porter, five forces, externalanalysis, internal analysis, multiples, company valuation, market share,online gambling and online gambling companies, Betsson, case study.</p>

The online gambling market has during recent years experienced high growthmostly due to the popularity of online poker. Today other games such as casinoare growing in popularity and more customers are turning to the onlinegambling market instead of the regular gambling market. As with all growthmarkets more and more companies establishes on the online gambling marketeven though high external risk factors such as regulations and nationalbans. Companies such as Betsson connected to the online gambling marketsuch are experiencing high growth which has made them interesting objectsfor investing.This bachelor thesis intends to study competitive advantages, investigate possibilitiesto keep and increase market share, and use this information combinedwith a financial analysis. The purpose of the thesis is to describe andanalyze the future of Betsson AB from the perspective of an investor. This isachieved with a case study of Betsson.Qualitative and quantitative research with semi-structured interviews hasbeen chosen to collect information vital for the thesis. All six individuals fromthe interview sample work close to Betsson or the online gambling market ona daily bases. These individuals are the assistant of the CEO at Betsson, stockanalysts and a professional poker player. This sample was chosen to view theproblem from several different angles.The conclusion from this thesis describes Betsson as a company with a strongposition on the online gambling market both in terms of competitive advantageand market share. Several internal and external factors are in favour forcontinuing growth. The legal aspects are however still a major risk factor andits affects should be considered before an investment in Betsson is made.Key word: discounted cash flow model, SWOT, PESTEL, Porter, five forces, externalanalysis, internal analysis, multiples, company valuation, market share,online gambling and online gambling companies, Betsson, case study.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges. Bristen på en tydlig förklaring har gett upphov till beteendevetenskaplig forskning som försökt komplettera de rådande ekonomiska teorierna med teorier hänförliga till beteendevetenskap. Problemformulering: Vilken inverkan har finansiella såväl som beteendevetenskapliga faktorer på Januarieffekten? Syfte: Syftet med studien är att studera Januarieffektens förekomst på den svenska aktiemarknaden och finna förklaringar till dess eventuella uppkomst. Metod: Studiens forskningsansats är av deduktiv karaktär där teorier hänförliga till klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance studerats. Utifrån teorierna lyftes faktorer fram som potentiella förklaringsvariabler bakom Januarieffekten. Vidare utfördes en kvantitativ studie baserad på tidsseriedata på skilda aktie- och sentimentindex. Resultat och slutsats: Studien visar att Januarieffekten varit förekommande på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1980-1999. Studiens resultat visar även på anomaliers komplexitet, då få av de studerade förklaringsvariablerna var relaterade till Januarieffekten. Dock erhölls resultat som stödjer teorier kring det varierande informationsflödet kring aktiebolag över säsonger och dess påverkan på anomalin. Visst stöd erhölls även kring skattehypotesen, då de studerade länderna med kapitalvinstskatt i högre grad uppvisade en Januarieffekt än länder utan kapitalvinstskatt. Dock kunde ingen signifikant skillnad i avkastning mellan länder med och utan kapitalvinstskatt urskiljas. Detta resultat går därmed inte i linje med den starkt etablerade och främst förkommande förklaringsvariabeln inom den finansiella forskningen. Slutligen erhölls statistiskt stöd frör sentimentindexet Barometerindikatorn och dess relation till Januarieffekten. Trots att vi inte erhöll signifikanta samband mellan övriga sentimentindex och Januarieffekten påvisade vår studie ett starkt samband mellan samtliga sentimentvariabler och dess påverkan på den svenska aktiemarknaden. Detta resultat ger stöd åt Behavioral Finance-teorierna och dess syn på aktiemarknadens psykologi. / Introduction: Confidence is one of the most important prerequisites for a successful and liquid stock market. Large fluctuations in the stock market could reduce investor confidence in the market and its effectiveness. Anomalies are a typical example of unexplained ups and downs of the stock market that has been studied in the context of market efficiency. There are differing views about what drives anomalies. Classical economic theory has been the most successful in the research, however, no clear explanation could be given. The lack of a clear explanation for this phenomenon has given the rise to behavioral research that sought to complement the prevailing economic theories with theories related to Behavioral Finance. Problem: What impact has the financial as well as behavioral factors on the January Effect? Purpose: The aim of the thesis is to study the presence of the January Effect in the Swedish stock market and find explanations for its eventual emergence. Method: The study's research approach is deductive in character, where theories related to classical economic theory and Behavioral Finance were studied. Based on the highlighted factors related to the theories, potential explanatory variables behind the January effect emerged. A quantitative study based on time series data was performed on various stock and sentiment index. Results and Conclusions: The study shows that the January effect has been present on the Swedish stock market during the period 1980-1999. Our results show the complexity of anomalies since only a few of the explanatory variables were related to the January effect. However, results were obtained that supports the theory of seasonal information flow. Some support was also obtained on the tax hypothesis. However, no significant difference in yield between countries with and without capital gain tax discerned. This result does not support the highly established and mainly occurring explanatory variable in the financial research. Finally, we obtained statistical support of the sentiment index BAR and its relation to the January effect. Although we did not obtain significant correlations between other sentiment index and the January effect our study showed a strong correlation between all the sentiment variables and their impact on the Swedish stock market. This finding provides support for Behavioral Finance theories, and its view of stock market psychology.

Prissättningsteorier och modeller som the capital asset pricing model (CAPM) förutsätter en friktionslös marknad som är hundra procent likvid. Då verkligen inte lever upp till dessa förutsättningar har forskare inom det finansiella området sökt efter förklaringar, utöver marknadsrisk, till tvärsnittsskillnader i aktiers avkastning. Banz (1981) visar att skillnader i avkastning kan förklaras av bolagens börsvärde och att småbolag systematiskt sett överpresterar i förhållande till större. Bolagets storlek i sig kan dock inte antas vara förklaringen till detta faktum, utan snarare okända faktorer korrelerade med storlek. Frågan är inte om småbolag avkastar bättre, utan snarare varför! En vanlig förklaring ligger i skillnader i transaktionskostnader och likviditet mellan stora och små bolag. / Standard Asset Pricing theories and models like the capital asset pricing model (CAPM) assume that markets are frictionless and a hundred percent liquid. Since the market in reality does not live up to these assumptions, scientists within the field of finance have sought for explanations, other than market risk, to cross-sectional differences in stock returns. Banz (1981) shows that differences in stock returns can be explained by the market capitalization of the stock and that small stocks systematically outperform larger ones. However, this fact cannot be contributed to the size of the company itself, but rather to unknown factors correlated with size. The question is not if small cap companies generate higher returns, but rather why! A common explanation lies within the cross-sectional differences in transaction costs and liquidity of small- and large cap stocks.

Hedge funds’ importance within the financial system has during the most recent years increased dramatically. These special funds are unique instruments that differ from traditional mutual funds in a variety of ways, however especially in how they expect returns. Due to the fact that hedge funds are able to hold short positions they possess the possibility to become market neutral investment vehicles. Because of this possibility to sustain positions neutral to market fluctuations, the concept of absolute returns became a unique selling point for hedge fund managers and promises of stable returns unchallenged by market conditions was assured. This research paper aims to examine the theory of absolute returns in hedge funds by examining hedge funds from the Nordic region during the last years of economic turmoil that has occurred by  analyzing the results from their strategies, partially by quantitative measurements as well as qualitative.   The results show that none of hedge fund strategies managed to deliver absolute returns over the chosen period.

Denna studie handlar om att undersöka vilka faktorer som påverkar underprissättning under första handelsdagen på svenska aktiemarknaden. Aktiemarknaderna som har studerats är Stockholm Nasdaq, First North och Spotlight under tidsperioden 2015-2021. Den beroende variabeln i studien är underprissättningen under första handelsdagen och de oberoende variablerna som använts är teckningspris, bolagets ålder och börsvärde. De oberoende variablerna kommer inkluderas i en regressionsanalys för att undersöka ifall det finns ett samband med underprissättning vid börsintroduktioner (IPOs). Studien kommer även undersöka och sammanställa vilka branscher som har högst underprissättning. De branscher som är inkluderade i studien är bio-tech, finans, IT, industri, vård, fastighetsbolag och service. Antalet observationer i studien är 402 stycken bolag mellan perioden 2015-2021 dock blev det slutgiltiga urvalet 327 stycken efter bortfall. Studien är kvantitativ och utgår från tidigare studier som därefter testas utav hypoteser som ska besvara studiens forskningsfrågor. Författarna utför regressionsanalyser för att besvara hypoteserna och kunna dra en slutsats. Resultatet från studien påvisade inget signifikant samband mellan den beroende variabeln och de beroende variablerna. Därmed förkastas nollhypoteserna då inget signifikant samband kunde påvisas. Resultatet visade att den genomsnittliga totala avkastningen uppgår till 7.53% på de tre svenska aktiemarknaderna under första handelsdagen. De branscher som hade högst underprissättning var Bio-tech och sjukvården på 13,2% respektive 13,83%. Fastighetsbranschen var den enda branschen som hade en överprissättning på ca -0,5%. Studien ämnade även att undersöka hur avkastningen såg ut innan och under coronapandemin för att avgöra ifall det råder en het eller kall marknad för perioderna. Resultatet visade en liten skillnad mellan 2016-2018 som representerar perioden innan coronapandemin och 2019-2021 som representerar perioden under coronapandemin. Den genomsnittliga avkastningen för perioden innan coronapandemin 4,77% och perioden under coronapandemin hade en genomsnittlig avkastning på 3,96%. Perioden innan coronapandemin hade fler börsintroduktioner än perioden under coronapandemin med några avvikande år. Året 2021 var ett avvikande år och hade flest antal börsintroduktioner för den undersökta perioden. / This study is about examining the factors that affect underpricing during the first trading day on the Swedish stock market. The stock markets that have been studied are Stockholm Nasdaq, First North and Spotlight during the period 2015-2021. The dependent variable in the study is the first trading day and the independent variables used are the subscription price, the company's age and market capitalization. The independent variables will be examined to see if they are related to underpricing in IPOs. The study will also examine and compile which industries have the highest underpricing. The industries included in the study are bio-tech, finance, IT, industry, healthcare, real estate companies and services. The number of observations in the study is 402 companies between the period 2015-2021, however, the final sample was 327 after dropout. In order to be able to see a connection between the independent variables, a regression analysis has been performed with the help of the statistics program STATA.

Sammanfattning Många unga vuxna ser sig själva som klimatmedvetna och gör aktiva val i sitt liv för att minska sina klimatavtryck. I och med den ökade klimatmedvetenheten har utbudet av gröna investeringar ökat, men trots detta så finns det klimatmedvetna unga vuxna som inte väljer att placera sina investeringar i dessa gröna valmöjligheter. Denna uppsats har undersökt vilka faktorer som bidrar till att klimatmedvetna unga vuxna inte investerar i klimatsmarta eller gröna investeringar. Studien ämnar bidra till att öka förståelsen för vad som ligger bakom detta, med utgångspunkt att de som vill göra gott för klimatet investerat i linje med dessa attityder. Köbeslutsprocessen och Attityd beteendegaps-modellen är det teoretiska ramverk som används i denna undersökning. Köbeslutsprocessen är en modell som beskriver de steg en konsument går igenom innan ett köpbeslut, och Attityd beteendegaps-modellen är en modell som behandlar det “gap” som uppstår mellan attityd och beteende när en person har åsikter eller attityder om en fråga men dennes beteende inte reflekterar denna attityd. Studien är av kvalitativ karaktär och genomförts deduktivt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på fyra primära faktorer som bidrartill att klimatmedvetna unga inte investerar i gröna investeringar. Den första faktorn är Bristande kunskap om gröna investeringar samt bristande kunskap om hur man ska gå tillväga för att se vilken klimatpåverkan olika investeringar har. Den andra faktorn är Bristfällig information om gröna investeringar, detta är kopplat till den första faktorn, och innebär att respondenterna inte får tillräcklig information att basera sina val på då de saknar kunskap om hur de kan undersöka sina investeringar. Den tredje faktorn är Bristande intresse för investeringar, där respondenterna inte tar sig tiden att se över klimatpåverkan av sina investeringar, trots att de undersöker klimatpåverkan i andra val de gör. Den fjärde och sista faktorn är Personlig uppoffring, respondenterna bestämmer vilka klimatsmarta val de ska göra baserat på hur stor personlig uppoffring de tror att det innebär, kopplat till bristen på kunskap så utgår de i regel ifrån att gröna investeringar är mindre lukrativa och väljer därför bort dem då den personliga uppoffringen upplevs för stor om avkastningen blivit mindre. Dessa faktorer resulterar i att Köpbeslutsprocessen inte blir rättvis då respondenterna inte söker tillräcklig information om gröna investeringar och jämförandet av olika investeringar inte baseras på rättvis information.