<p>Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen. Undersökningen visar också att hedgefonders korrelation med traditionella fonder samt marknaden har ökat sedan förra krisen. Troliga förklaringar är att dagens ekonomiska nedgång drabbade de flesta tillgångsslag och marknader samtidigt, kraftigt ökad ovillighet att ta risk hos banker och investerare, extrem volatilitet på marknaden, förbud mot blankning samt ändrade regler för fonder.</p>

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen. Undersökningen visar också att hedgefonders korrelation med traditionella fonder samt marknaden har ökat sedan förra krisen. Troliga förklaringar är att dagens ekonomiska nedgång drabbade de flesta tillgångsslag och marknader samtidigt, kraftigt ökad ovillighet att ta risk hos banker och investerare, extrem volatilitet på marknaden, förbud mot blankning samt ändrade regler för fonder.

Hedge funds’ importance within the financial system has during the most recent years increased dramatically. These special funds are unique instruments that differ from traditional mutual funds in a variety of ways, however especially in how they expect returns. Due to the fact that hedge funds are able to hold short positions they possess the possibility to become market neutral investment vehicles. Because of this possibility to sustain positions neutral to market fluctuations, the concept of absolute returns became a unique selling point for hedge fund managers and promises of stable returns unchallenged by market conditions was assured. This research paper aims to examine the theory of absolute returns in hedge funds by examining hedge funds from the Nordic region during the last years of economic turmoil that has occurred by  analyzing the results from their strategies, partially by quantitative measurements as well as qualitative.   The results show that none of hedge fund strategies managed to deliver absolute returns over the chosen period.

<p>Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat.</p><p>Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling.</p>

Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat. Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling.

No description available.

Investment in hedge funds is a relatively new phenomenon for investors compared with other forms of savings. In recent years, the interest has increased among investors in investing their money in hedge funds, given the protection against declines in the market they are aiming for. Their main purpose is to generate a high return at a low risk regardless of market trends. This they can achieve by having fewer restrictions that offer more flexible investment strategies and freer investment opportunities. The purpose of this paper is to identify how the selected hedge fund strategies have performed during the recent economic downturn. We also want to clarify the claim that hedge funds exhibit a positive absolute return regardless of what the market is performing. In order to answer the purpose of the essay and its problems, we have used a quantitative method with a deductive approach in the processing of data. Our observations are thus linked to the theory in order to examine the relationships. We have analyzed our results using various financial and statistical measures. A comparison has been made between the different strategies' performance against each other and against a market index during a five year period, which includes the recent financial crisis in 2008. We have also studied the hedge funds in terms of returns, various risk measures, performance measures, correlation and regression. The statistical measurements have been used to comprehensively examine the study's credibility. We came to the conclusion that all hedge funds are not able to generate positive absolute returns, but it is of importance which strategy to investigate. Our examination showed that the market depending hedge funds had a strong correlation with the market. Thus, they failed to perform as well as the other strategies, which had a minor connection to the market during the period of study. / Placering i hedgefonder är ett relativt nytt fenomen för investerare i jämförelse med andra sparformer. Under de senaste åren har intresset bland investerare ökat i att placera sina pengar i hedgefonder, med tanke på det skydd mot nedgångar på marknaden som de strävar efter. Deras huvudsakliga syfte är att till en låg risk generera en hög avkastning oberoende av marknadsutvecklingen. Detta kan de uppnå genom att de har färre restriktioner som erbjuder mer flexibla investeringsstrategier och friare placeringsmöjligheter. Denna undersökning syftar till att kartlägga prestationen av utvalda hedgefondstrategier under den senaste konjunkturnedgången. Vi vill även klargöra påståendet att hedgefonder uppvisar en positiv absolut avkastning oavsett vad marknaden presterar. För att uppsatsens syfte och frågeställningar skall kunna besvaras har vi använt oss utav en kvantitativ metod med en deduktiv ansats vid bearbetningen av data. Våra observationer har därmed kopplats till teorin för att undersöka sambanden. Vi har analyserat våra resultat med hjälp av olika finansiella och statistiska mått. En jämförelse har gjorts mellan de olika strategiernas prestation mot varandra och mot ett marknadsindex över en femårsperiod, som innefattar den senaste finanskrisen år 2008. Vi har även studerat hedgefonderna i form av avkastning, olika riskmått, prestationsmått, korrelation och regression. De statistiska måtten har använts för att på ett övergripande sätt kunna granska studiens trovärdighet. Slutsatsen vi kom fram till är att alla hedgefonder inte lyckas generera en positiv absolut avkastning utan det är av betydelse vilken strategi som man undersöker. Vår undersökning visade att de marknadsberoende hedgefonderna hade ett starkt samband med marknaden. Således lyckades de inte prestera lika bra under den studerade tidsperioden som de övriga strategierna som hade en mindre koppling till marknadsutvecklingen.

No description available.

In dieser Dissertation wird die Hedgefonds-Industrie erstmals aus einer umfassenden Governanceperspektive betrachtet. Das Anreizgeflecht zwischen Hedgefonds und ihren wichtigsten Stakeholdern wird analysiert, um darzustellen, welche Interessenskonflikte zwischen Hedgefonds und ihren Stakeholdern, aber auch innerhalb der Stakeholdern-Society der Industrie existieren. Einige dieser Konflikte können das operative Risiko und somit die Kreditrisiken einzelner Fonds erhöhen und strahlen durch die verbreitete Intransparenz und die zunehmenden Ansteckungsgefahren innerhalb der Hedgefonds-Industrie auf weite Teile der Industrie ab. Diese Arbeit ergänzt die wissenschaftliche Literatur, indem erstmals die grundlegenden Interessenskonflikte der Hedgefonds-Industrie gegenüber ihren wichtigsten Stakeholdern (Investoren, Gläubigern & Gesellschaft) identifiziert, umfassend dargestellt und Lösungsansätze diskutiert werden. Zur Identifizierung und Analyse dieser grundlegenden Anreizprobleme und der daraus resultierenden Interessenskonflikte wird sich eines Datensatzes bedient, der bisher noch keine Behandlung in der wissenschaftlichen Literatur über Hedgefonds gefunden hat: Den Hedgefonds-Anklagen der U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) zwischen den Jahren 2000 und 2011. Der Blick aus der Stakeholderperspektive ermöglicht es, die Anreize, denen ein Fondsmanager oder verschiedene Stakeholder ausgesetzt sein können, besser zu verstehen, zentrale Anreizprobleme der Industrie zu identifizieren und potenzielle Lösungsansätze vor dem Hintergrund der Governancetheorie zu diskutieren. Zudem wird der Zusammenhang zwischen den Governanceproblemen und den systemischen Risiken der Hedgefonds-Industrie hergestellt. Es wird gezeigt, dass verbesserte Governancestrukturen, die transparenzerhöhend und anreizangleichend wirken, nicht ausschließlich Investoren und Gläubigern, sondern auch der Gesellschaft als zentraler Stakeholder der Industrie einen Mehrwert bringen können. Denn die Governanceprobleme, die noch immer Teile der Hedgefonds-Industrie prägen, wie immer neue und größere Betrugsskandale andeuten, zeigen auch, dass sie aus einer Governance- beziehungsweise operativen Perspektive für ihre wachsende Rolle im Finanzsystem noch nicht gerüstet zu sein scheint. Diese operativen Risiken können die Kreditrisiken vieler Fonds erhöhen und negative Auswirkungen auf systemrelevante Gläubiger haben, die im Brokerage/Depotgeschäft den Risiken einer Vielzahl von Hedgefonds ausgesetzt sein können. Im Lauf der vergangenen Dekade hat zusätzlich noch die Vernetzung innerhalb der Hedgefonds-Industrie und mit systemrelevanten Institutionen zugenommen. Daher sind nicht mehr nur die Kreditrisiken großer Fonds, sondern durch potenzielle Ansteckungsgefahren innerhalb der Industrie werden auch die Kreditrisiken kleinerer Fonds relevant, wenn diese korreliert ausfallen. So können Governanceprobleme in der Hedgefonds-Industrie durch die Erhöhung des operativen und des Kreditrisikos die systemischen Risiken der Industrie beeinflussen. Daher können durch geeignete Governancemechanismen den einzelnen Stakeholdern, der Wissenschaft sowie der Politik grundlegende Informationen und Steuerungsinstrumente zugänglich gemacht werden, die die Mess- und Steuerbarkeit von operativen Risiken erhöhen, potenzieller Überregulierung besser vorbeugen und Kredit- und systemische Risiken abschwächen.

In dieser Dissertation wird die Hedgefonds-Industrie erstmals aus einer umfassenden Governanceperspektive betrachtet. Das Anreizgeflecht zwischen Hedgefonds und ihren wichtigsten Stakeholdern wird analysiert, um darzustellen, welche Interessenskonflikte zwischen Hedgefonds und ihren Stakeholdern, aber auch innerhalb der Stakeholdern-Society der Industrie existieren. Einige dieser Konflikte können das operative Risiko und somit die Kreditrisiken einzelner Fonds erhöhen und strahlen durch die verbreitete Intransparenz und die zunehmenden Ansteckungsgefahren innerhalb der Hedgefonds-Industrie auf weite Teile der Industrie ab. Diese Arbeit ergänzt die wissenschaftliche Literatur, indem erstmals die grundlegenden Interessenskonflikte der Hedgefonds-Industrie gegenüber ihren wichtigsten Stakeholdern (Investoren, Gläubigern & Gesellschaft) identifiziert, umfassend dargestellt und Lösungsansätze diskutiert werden. Zur Identifizierung und Analyse dieser grundlegenden Anreizprobleme und der daraus resultierenden Interessenskonflikte wird sich eines Datensatzes bedient, der bisher noch keine Behandlung in der wissenschaftlichen Literatur über Hedgefonds gefunden hat: Den Hedgefonds-Anklagen der U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) zwischen den Jahren 2000 und 2011. Der Blick aus der Stakeholderperspektive ermöglicht es, die Anreize, denen ein Fondsmanager oder verschiedene Stakeholder ausgesetzt sein können, besser zu verstehen, zentrale Anreizprobleme der Industrie zu identifizieren und potenzielle Lösungsansätze vor dem Hintergrund der Governancetheorie zu diskutieren. Zudem wird der Zusammenhang zwischen den Governanceproblemen und den systemischen Risiken der Hedgefonds-Industrie hergestellt. Es wird gezeigt, dass verbesserte Governancestrukturen, die transparenzerhöhend und anreizangleichend wirken, nicht ausschließlich Investoren und Gläubigern, sondern auch der Gesellschaft als zentraler Stakeholder der Industrie einen Mehrwert bringen können. Denn die Governanceprobleme, die noch immer Teile der Hedgefonds-Industrie prägen, wie immer neue und größere Betrugsskandale andeuten, zeigen auch, dass sie aus einer Governance- beziehungsweise operativen Perspektive für ihre wachsende Rolle im Finanzsystem noch nicht gerüstet zu sein scheint. Diese operativen Risiken können die Kreditrisiken vieler Fonds erhöhen und negative Auswirkungen auf systemrelevante Gläubiger haben, die im Brokerage/Depotgeschäft den Risiken einer Vielzahl von Hedgefonds ausgesetzt sein können. Im Lauf der vergangenen Dekade hat zusätzlich noch die Vernetzung innerhalb der Hedgefonds-Industrie und mit systemrelevanten Institutionen zugenommen. Daher sind nicht mehr nur die Kreditrisiken großer Fonds, sondern durch potenzielle Ansteckungsgefahren innerhalb der Industrie werden auch die Kreditrisiken kleinerer Fonds relevant, wenn diese korreliert ausfallen. So können Governanceprobleme in der Hedgefonds-Industrie durch die Erhöhung des operativen und des Kreditrisikos die systemischen Risiken der Industrie beeinflussen. Daher können durch geeignete Governancemechanismen den einzelnen Stakeholdern, der Wissenschaft sowie der Politik grundlegende Informationen und Steuerungsinstrumente zugänglich gemacht werden, die die Mess- und Steuerbarkeit von operativen Risiken erhöhen, potenzieller Überregulierung besser vorbeugen und Kredit- und systemische Risiken abschwächen.