<p>Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter. Vi har valt att intervjua Djurgårdens ekonomi chef och VD Henrik Berggren. Vi har använt oss utav fyra teorier för denna uppsats. Det är svårt att bestämma värdet på en spelare till skillnad från exempelvis ekonomin som går att kalkylera och beräkna så är spelare först och främst människor eller människa och kan bete sig irrationellt. Det är väldigt svårt att kunna förutspå en spelares framtida prestationer. Ålder, fysisk status, spelarens ursprung, position i laget och skatter är de faktorer som påverkar värdet på en spelare. Det viktigaste för DIF vid värvning av spelare är att uppfylla behov i truppen efter tränarens önskemål och inte att tjäna pengar på vissa spelare som exempelvis tröjförsäljning. Enligt DIF så använder man sig inte utav några akademiska modeller vid spelarförvärv men när man tittar närmare så använder de sig utav flera modeller när man ska ta beslut om förvärv. Metoden tillämpas utförligt i de stora europeiska ligorna där modeller används för att beräkna vad man kan tjäna genom investeringar i en viss spelare, på samma sätt som företag gör när de ska investera i en ny produkt eller maskin.</p>

<p>Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet.</p><p>För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet.</p><p>Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den.</p><p>Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag värderar historisk ekonomisk</p><p>information och information från kompletterande källor vid kreditbedömning av aktiebolag</p><p>som hyresgäster. Utgångspunkten för studien var att de på grund av den komplexa</p><p>kreditgivningen fastighetsbolagen har, så måste de ta hänsyn till en rad faktorer. Förutom att</p><p>ta hänsyn till historisk ekonomisk information, så bör fastighetsbolagen även ta hänsyn till</p><p>ickefinansiella källor som t.ex. hyresgästens affärsidé och hyresgästens kompetens som</p><p>företagsledare. Vi ville även undersöka om det fanns upparbetade rutiner för</p><p>kreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen av</p><p>nystartade och etablerade företag. I studien undersökte vi förekomsten av upparbetade rutiner</p><p>för kreditbedömningen i fastighetsbolagen och om kreditgivaren gör skillnad i</p><p>kreditbedömningen av nystartade respektive etablerade företag. För att besvara</p><p>frågeställningen genomfördes semistrukturerade intervjuer med de tre personer som gör</p><p>kreditbedömningarna på respektive fastighetsbolag. Alla fastighetsbolag är för övrigt</p><p>verksamma i Östersundsområdet. Studien visar att fastighetsbolagen inte tillämpar hela det</p><p>teoretiska underlaget vid kreditbedömningen. Även kreditbedömarens utbildnings- och</p><p>yrkesbakgrund påverkar valet av information. En annan slutsats är att fastighetsbolagen vid</p><p>kreditbedömningen av nystartade företag, baserar kreditbedömningen på ickefinansiella</p><p>källor. Dessa källor kan vara till exempel rekommendationer från respondentens</p><p>kontaktnätverk eller bedömning av den presumtive hyresgästens marknadsplan eller budget.</p><p>Undersökningen visar att det, ur ett ägar- och koncernperspektiv, finns skillnader i rutiner och</p><p>kredithanteringspolicys. Vi anser att fastighetsbolagen är reducerat rationella med</p><p>kreditbedömningsprocessen, och att de i första hand väljer att prioritera andra riskfaktorer.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose with this essay was to investigate how real estate companys, value historical</p><p>economic information and information from other sources at credit appraisal of corporation as</p><p>tenants. The starting point of the study was as a result of the complexed granting of credits the</p><p>real estate company has, which means they have to consider many factors. Other then</p><p>considering the historical economic information, the real estate company also should consider</p><p>non-financial sources such as tenant´s business idea and the tenant´s competence as a business</p><p>leader. We also wanted to investigate if the real estate companys had any policys or rutines</p><p>they had to follow in their credit analysis and if they make any different judgement in their</p><p>credit analysis between new- and already established companys. To answer these questions</p><p>we made three semistructured interviews with the person that makes the credit analysis at</p><p>each real estate company, which are all located in Östersund. The results of the investigation</p><p>show that the real estate companys doesn´t use all the theoretical basis there is, when they</p><p>make the credit analysis. The information they use and value depends on their backgrounds,</p><p>former experience and education. Another conclusion is that real estate companys at credit</p><p>analysis of a new started company base their credit analysis on non financial sources. These</p><p>sources could for example be recommendations from respondent´s network of contacts or the</p><p>judgemet of the presumptive tenant´s market plan or financial budget. The investigation also</p><p>shows that from an owner – and concernperspektive there´s divergence in rutines and credit</p><p>management policys. We consider that the real estate companys are reduced rational with the</p><p>credit management process and that they choose to prior other risk factors.</p>

<p>De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning.</p>

<p>Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta. Dagens sjukförsäkring finansieras genom arbetsgivaravgifter och är odifferentierad (d.v.s. oberoende av varje enskilt företags sjukfrånvaro). Problemet med moral hazard har lösts genom en karensdag. Som anställd finns det ett stort skydd för inkomstbortfall och arbetstagarens incitament är således näst intill begränsat till karensdagen. I och med det nya förslaget kommer arbetsgivarna i princip att ha strikt ansvar för de tre första veckorna, men efter tre veckor upphör arbetsgivarnas kostnadsansvar. En arbetsgivare har därför starka incitament att långtidssjukskriva en individ som är borta en vecka i taget med några veckors mellanrum, eftersom en sådan anställd kostar företaget otroligt mycket pengar. Frånvaron av detta kostnadsansvar har med största säkerhet bidragit till den kraftigt ökade långtidssjukskrivningen och så länge som företagen inte berörs av den samhällsekonomiska förlusten så kommer de inte heller att genomföra tillräckligt med förebyggande rehabiliteringsåtgärder.</p><p>Det är alltså staten som bär risken och en stor del av kostnaderna, vilka finansieras genom skatt på de båda parterna. Detta leder till att de ekonomiska konsekvenserna inte drabbar de inblandade utan skattebetalarna istället, vilket motverkar sjukförsäkringens välfärdsutjämnande syfte. Valet av ekonomiskt ansvar har stor preventiv betydelse. I sjukskrivningsprocessen finns det idag inte någon part som säger stopp. En av uppsatsens slutsatser är att istället för strikt ansvar för arbetsgivarna de tre första veckorna skulle strikt ansvar med vållandeförbehåll och tydliga ansvarsavgränsningar skapa en effektiv nivå av förebyggande åtgärder. Uppsatsen visar också att en stor del av risken vad det gäller</p><p>sjukfrånvaro är individknuten, vilket tyder på att endast en del av försäkringen ska differentieras med hänsyn till arbetsplatsen och att arbetstagaren själv ska bära en viss risk. Det är därför viktigt att möjlighet ges för individerna att försäkra sig. På så sätt kan den part som har störst möjlighet att minska sjukfrånvaron också bära kostnaderna.</p>

<p>I nära tio år har främst amerikanska placerare utnyttjat strategin carry trade för att skapa positiva avkastningar. Strategin innebär att lån tas på en marknad med låga räntor för att sedan placeras på en annan marknad med högre räntor. Det är främst de japanska och amerikanska räntemarknaderna som har använts.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda om det går att få en positiv avkastning vid carry trade-affärer. Vi kommer även att belysa vilka risker som uppstår vid dessa investeringar, samt undersöka vad som kan göras för att minimera de risker som uppstår. Genom att studera andra länder med betydande räntedifferenser vill vi även utreda om denna strategi går att tillämpa på andra ränte- och valutamarknader än Japan och USA.</p><p>För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts baserad på sekundärdata, där vi skapat olika fiktiva affärer över tre tidsperioder för att kunna räkna ut och jämföra avkastningar. Vi har även undersökt olika hedgingstrategier för att se om det är något som en aktör kan använda sig av på ett effektivt sätt vid nämnda affärer.</p><p>I teorikapitlet tar vi upp två relevanta teorier för arbetet, uncovered interest rate parity och covered interest rate parity. Den första teorin säger att om två länders räntor skiljer sig åt förväntas växelkursen mellan ländernas valutor att på sikt helt och hållet ta ut ränteskillnaden. Den andra teorin säger att en riskfri investering, oavsett land, alltid ska ge samma avkastning.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att teorin uncovered interest rate parity stämmer dåligt överens med vår empiri. I studien har vi funnit att det är möjligt att skapa positiva avkastningar om affärerna är riskfyllda. Covered interest rate parity motsvarar däremot empirin i mycket hög grad. Undersökningen har inte resulterat i några lämpliga metoder att använda för att hedga carry trade-affärer mot valutarisken. Studien visar även på att det går att göra lyckade carry trade-affärer på andra marknader än Japan och USA.</p>

<p>Bakgrund: Idag är världsekonomin väldigt komplex och globaliserad. Det är näst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av händelser som leder fram till fenomenet. Media är ett väldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det är via den som spekulanter på marknaden får sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvärva ett annat med anledning av en rad olika motiv såsom ökad lönsamhet genom synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel.</p><p>Problem: Företagen kan även räkna på vilka synergieffekter man uppnår genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillräckligt köpmotiv. Problemet vid beräkningar av synergieffekter är att i teorin kan dessa verka fördelaktiga i större utsträckning än vad som i praktiken är möjligt att genomföra.</p><p>Syfte: Undersökningens huvudsyfte är att visa hur företags aktiekurser påverkas vid förvärv. Delsyftet är att visa om samband finns mellan börskursens utveckling och det bakomliggande motivet till förvärvet.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att bara ta upp hur de senaste 3 årens förvärv påverkar börskursen för 10st slumpmässigt utvalda budgivande bolag från skiljda branscher på stockholmsbörsens LargeCap-lista.</p><p>Metod: Händelsefönstret för vilken respektive transaktion beräknas kommer att vara 2 dagar innan offentliggörandet av förvärv, dagen för offentliggörande samt 1 dag efter förvärvet. De händelser som kommer observeras är förvärv som 10 bolag på stockholmsbörsens LargeCap-lista gjort under 3 år. Därefter försöker samband att hittas mellan de olika affärshändelserna och varför kursen utvecklats som den gjort samt försöka belysa om samband finns mellan variablerna: motivet till förvärvet och börskursens utveckling.</p><p>Slutsatser: Det aktieägarna förlorar på idag i förlorat aktievärde måste ses ur ett långsiktigt perspektiv. Företag måste få göra förvärv för att kunna växa och förvärva viktiga verktyg/möjligheter på marknaden. När dessa förvärv gjorts så har det förvärvande företaget med största sannolikhet gjort beräkningar över hur mycket intäkter den nya verksamheten kommer att kunna generera, detta i sin tur kommer att påverka aktiekursen längre fram när de förhoppningsvis positiva kvartalsrapporterna och årsredovisningarna släpps. Det kan löna sig att ha tålamod då företaget kommer att växa i och med sitt/sina förvärv och i framtiden kanske ha en stark närvaro på marknaden.</p>

<p>Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.</p><p>Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget gick ut på att undersöka årsredovisningar från 15 företag som vi ansåg föll under definitionen kunskapsföretag. Det andra steget var att genomföra intervjuer med tre av dessa företag för att undersöka vilka alternativa kommunikationskanaler som eventuellt används i förmedlingen av humankapitalet och hur de såg på problematiken kring humankapitalets vara eller icke vara i redovisningen.</p><p>Vi valde att utgå från tre typer av teorier, kommunikationsteori, intressentteorin och Konradgruppens alternativa redovisning. Av dessa lades tyngdpunkten på den sistnämnde då denna teori tar upp en alternativ redovisning för kunskapsföretag.</p><p>Resultaten från steg 1 analyserades med hjälp av en excel-tabell där användningen av Konradgruppens föreslagna nyckeltal och redovisning sammanfattades. Resultaten från steg två analyserades genom att vi försökte hitta samband och likheter mellan svaren från de olika intervjuerna.</p><p>Dessa resultat visade att kunskapsföretagen inte i någon större utsträckning använde sig av vare sig de av Konradgruppen föreslagna nyckeltalen eller någon annan form av kommunikation för att kommunicera ut humankapitalets betydelse för värdeskapandet. Istället visar resultaten att företagen anser att marknaden är kompetent nog att uppfatta detta på egen hand.</p>

<p>Syfte: Undersökningen ämnar visa om och i så fall hur nyckeltalen lönsamhet, kapitalstruktur och skuldsättningsgrad samverkar i olika lågprisflygbolag.</p><p>Metod: Valda relevanta teorier har utgjort ramen för insamlandet av data från företagens årsredovisningar samt kompletterande information från artiklar, relevant litteratur och tidigare forskning.</p><p>Slutsatser: Effektivisering och kostnadsbesparingar är en avgörande faktor för företags överlevnad i dagens flygbransch. Allianser är en trend som flygbolag från USA anammat ett antal år för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på en marknad som konstant utvecklas. Nordiska flygbolag har börjat att strategiskt bredda sitt utbud eller att fokuserat nischa sig.</p>

<p>Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.</p><p>Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?</p><p>I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.</p><p>Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet. Värdeförändringen hos de etiska fonderna har också varit sämre än de traditionella Sverigefonder, samtidigt som de har en högre avgift, vilket i sin tur påverkade värdeökningen över tiden. I det här området så har de etiska fonderna haft en dubbelt så hög avgift som Sverigefonderna.</p><p> </p>