Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt. Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter. Vi har valt att intervjua Djurgårdens ekonomi chef och VD Henrik Berggren. Vi har använt oss utav fyra teorier för denna uppsats. Det är svårt att bestämma värdet på en spelare till skillnad från exempelvis ekonomin som går att kalkylera och beräkna så är spelare först och främst människor eller människa och kan bete sig irrationellt. Det är väldigt svårt att kunna förutspå en spelares framtida prestationer. Ålder, fysisk status, spelarens ursprung, position i laget och skatter är de faktorer som påverkar värdet på en spelare. Det viktigaste för DIF vid värvning av spelare är att uppfylla behov i truppen efter tränarens önskemål och inte att tjäna pengar på vissa spelare som exempelvis tröjförsäljning. Enligt DIF så använder man sig inte utav några akademiska modeller vid spelarförvärv men när man tittar närmare så använder de sig utav flera modeller när man ska ta beslut om förvärv. Metoden tillämpas utförligt i de stora europeiska ligorna där modeller används för att beräkna vad man kan tjäna genom investeringar i en viss spelare, på samma sätt som företag gör när de ska investera i en ny produkt eller maskin.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta. Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt. Det räcker inte att bara sälja produkten utan det är viktigt för organisationen att bygga upp ett förtroende med kunderna. Det är därför viktigt för företag att knyta sina produkter till något för att konkurrera bättre. Sponsring kan vara ett sätt för företagen att skapa en fördel gentemot konkurrenter vid affärsuppgörelser. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringen av Färjestad BK och få en förståelse för hur idrottsklubben jobbar med sponsringen. Vi vill även undersöka samarbetet mellan idrottsklubben och företagen som sponsrar. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes via telefon och via besök på företagen. En intervju genomfördes även via mail. Vi har kunnat dra slutsatsen att Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt då ishockeyklubben har ett gott rykte både organisatorisk och sportsligt. Aktörerna inom klubben uppfattas som väldigt trevliga och professionella. Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt främst genom att klubben anses ha ett bra anseende och inga skandaler förekommer inom organisationen. Beroende på vilka mål och motiv företagen har med sponsringen ställer de olika krav på samarbetet. Det vanligaste motivet till sponsring är exponering av företagen. Alla undersökta företag vill förknippas med Färjestad BK då klubben har ett gott anseende. Många andra av de intervjuade företagen vill samarbeta med Färjestad BK så det gynnar samhället och dess invånare. Det framkommer tydligt att sponsorerna inte skulle gilla om Färjestad BK riskerar att skamfila sitt rykte genom till exempel dopingskandaler eller liknande. De mindre företagen tenderar att tänka mer med hjärtat. Sponsringens värde är olika för företagen. Värdet beror på företagens motiv, mål och krav med sponsringen. Sponsringen gör att ett företag kan ha en viss fördel gentemot en konkurrent i ett affärsutbyte. Sponsring bidrar även till att skapa positiva attityder om det egna företaget, att synas med ishockeyklubben ger mycket tillbaka. Att synas med ett väletablerat varumärke stärker hela organisationen och bidrar till att gemene man kan få en mer positiv bild av företaget. Skapandet av nätverk är den största fördelen med sponsringen enligt de undersökta företagen.

Pensionssystemet berör samtliga pensionssparare i Sverige som statliga Pensions-myndigeten ansvarar för. En reform av pensionssystemet introducerades år 1999 och togs i bruk år 2000 som innebar att individen fick ökat ansvar genom att 2,5 procent av den allmänna pensionen, benämnd premiepensionen, kunde fritt placeras i öns-kade fonder inom premiepensionssystemet. Ansvaret som i och med detta vilar på individen gör att beslut om framtida ekonomiska ersättningar måste fattas oavsett om kunskap och vilja föreligger eller ej. Då systemet kan uppfattas som omfattande och kunskaper om finansiella placeringar inte kan antas vara självklara för gemene man, kan det innebära stress och osäkerhet för spararen. En diskussion som uppmärksammats är huruvida pensionsspararna får kompensation i form av avkastning för avgifterna som fondbolagen tar ut i samband med förvalt-ning av fonderna. Förvalsalternativet, AP7 Aktiefond, placerar enligt ett världsmark-nadsindex och har i förhållande till de populäraste fonderna den lägsta avgiften. Inom premiepensionssystemet är fondavgifterna rabatterade vilken gör en betydlig skillnad på kostnaderna jämfört om spararen hade placerat i fonderna privat. Utifrån vad hypotesen om den effektiva marknaden föreskriver är det inte möjligt att överprestera marknadsindex under en längre tidsperiod vilket leder till antagandet att aktivt förvaltade fonder inte borde kunna generera högre avkastning än marknadsin-dex. Om hypotesen överensstämmer med hur marknaden ter sig i verkligheten före-ligger det inga incitament för sparare att betala högre avgifter för förvaltning av fon-der. Problemformuleringen för uppsatsen är formulerad enligt följande; - Har aktivt valda fonder, i jämförelse med det förvalda statliga alternativet AP7 Aktiefonden, presterat en avkastning där placeraren får kompensation för fondernas högre avgifter och det egna engagemanget som krävs? Syftet med uppsatsen är att försöka svara på om ett aktivt val är fördelaktigt, främst ur monetärt perspektiv men även med beaktning av människors underliggande in-ställning till komplexa frågor och kompetens att göra "rätt" val bland fonderna i premiepensionssystemet. Undersökningen bygger på insamlad data från de tio populäraste fonderna inom pre-miepensionsvalet där AP7 Aktiefond inkluderas. Fokus i uppsatsen ligger på att jäm-föra avkastning, riskjusterad avkastning och avgifter efter rabatt under 2003-2013 mellan utvalda fonder. Då uppsatsen har ett individperspektiv har en marknadsunder-sökning gällande individers ställningstagande inför fondplaceringar tolkats i syfte att utröna bakomliggande faktorer till den svenska befolkningens aktivitet respektive inaktivitet. Den teoretiska referensramen innefattar grundläggande begrepp samt teorier inom finansväsendet som kompletteras med vedertagna modeller för att möjliggöra jämfö-relser mellan finansiella placeringars utveckling. Studier gällande mänskliga bakom-liggande faktorer som påverkar vid komplexa val har inkluderats. Slutsatser som kan dras utifrån genomförd undersökning är att högre avgifter gene-rellt inte tenderar att ge högre avkastning. Dock anser vi att förvalsalternativet inte är det optimala valet, detta då rabatterna inom premiepensionen är så pass generösa att avgifterna hos aktivt valda fonder inte får samma genomslag som de hade fått utanför systemet. Förvalsalternativet kan ur viss aspekt visa sig som ett tillfredstäl-lande val eftersom premiepensionssystemet är komplext och omfattande vilket inne-bär att även om individen lägger ner möda för att hitta fördelaktiga placeringsalterna-tiv, ges inga garantier för framtida värdeutvecklingar.

No description available.

Folkfinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkfinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkfinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om finansieringsformenfolkfinansiering. Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi har intervjuat småföretagare iUmeå om hur de ser på de olika finansieringsformerna samt deras tankar kringfolkfinansiering.Resultatet visar att folkfinansiering kan fungera både som ett komplement och substituttill traditionell finansiering. Respondenterna hade generellt sett en positiv inställning tillfolkfinansiering men hade ändå vissa farhågor om att en folkfinansieringskampanjkunde ta onödigt mycket tid i anspråk och inte ge samma avlastning till entreprenörensom de andra finansieringsalternativen gav. Våra resultat visar även att banklån är enväldigt oattraktiv finansieringsform för denna kategori av företagare. Däremot sesaffärsänglar och riskkapitalister som ett bättre alternativ om det får ske påentreprenörens egna villkor. Fördelarna med affärsänglar och riskkapital jämfört medfolkfinansiering upplever respondenterna är att de utöver kapital även får tillgång tillvärdefull kunskap och viss avlastning i sitt företagande. Detta upplevdes intefolkfinansiering kunna bidra med.

The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 – 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found. We found a significant positive correlation in the relationship between shareholder return and CEO compensation; we also found a significant positive correlation in the relationship between corporate value and CEO compensation. The thesis also considered other explanatory variables to examine what may affect CEO compensation and the study investigated these by performing regressions analysis. We observed that firm characteristics such as the number of board members and the CEO ownership effect the CEO compensation.

With increased digitalization and a larger internet presence, cybercrime has become more frequent in society. Examples of cybercrime are piracy, hacking where the perpetrator takes unauthorized access to data or e-theft where the perpetrator steals money from a bank or other financial institution. The cost of being exposed to cybercrime can be difficult to calculate as it affects several parts of a company such as downtime but also loyalty and trust in the company, especially companies in the financial sector. To better quantify the cost of cybercrime and the difference between sectors and type of cybercrime, this project will conduct an analysis of companies' market capitalization. The market capitalization will be analyzed through an event study, where differences in market capitalization before and after the presentation on cybercrime are used to clearly see the market's reaction to the information. The results of the study show that the market does not punish companies that have been exposed to cybercrime, neither sector nor type of cybercrime seem to affect the impact of the cybercrime.

Bakgrund och problemdiskussion: Företag motiverar vanligtvis centraliserad finansiering med att det leder till värdeökande effekter, något som forskningsvärlden endast teoretiskt berört vilket ger indikationer på att en centraliserad finansiering kan utgöra en värdeökande strategi. Det föreligger därmed ett intresse att undersöka detta empiriskt. Avsaknaden av ett mått för centraliseringsgraden av finansiering medför att framställande av detta mått dock måste genomföras före teorin om värdeökning kan testas empiriskt. Syfte: Studien syftar till att 1) ta fram ett mått för centraliseringsgraden av finansiering, 2) säkerställa validiteten i detta mått och 3) genom detta mått testa centraliseringsgradens effekt på företagsvärde. Metod: Första syftet uppfylls genom en explorativ studie där närliggande teorier använts tillsammans med observationer av verkligheten. Andra syftet uppfylls genom en mindre statistisk undersökning utifrån årsredovisningar samt en enkätundersökning riktad till experter inom området. Tredje syftet uppnås genom en kvantitativ studie där formulerade hypoteser testas i en statistisk undersökning på 152 svenska börsnoterade bolag.  Resultat och slutsatser: Studien säkerställer ett approximativt mått för centraliseringsgraden av finansiering. Måttets samband med företagsvärde kan dock inte säkerställas. Centraliseringsgraden har däremot ett samband med företagsvärde under vissa förhållanden vilket innebär att ett samband inte heller kan uteslutas. Vidare finner studien empiriskt stöd för Tradeoff Theory, däremot kan ingen förklarande modell för kapitalstrukturen säkerställas och därmed inte heller centraliseringsgradens betydelse för kapitalstrukturen. Slutligen har studien även påbörjat en förklarande modell till centraliseringsgraden av finansiering i och med att geografisk spridning visar sig ha positiv påverkan på centraliseringsgraden. / Background: Firms using centralized financing function usually motivates it by it’s value adding property, something today’s research only theoretically touched which indicates that centralized financing can be a value adding strategy. Therefore it exists an interest for an empirical examination. The lack of a measurement for the degree of centralized financing implies that this measurement have to carried out before the theoretical value adding strategy can be empirical tested. Purpose: The study’s purposes is 1) bring forward a measurement for the degree of centralized financing, 2) secure the measurement’s validity and 3) through this measurement test it’s value adding effect to firm value. Method: The first purpose is achieved through an explorative research design where theories close to the subject together with observations of reality were applied. The second purpose is achieved through a smaller statistical study based on financial reports in conjunction with a survey aimed towards experts within the knowledge area. The third purpose is achieved through testing hypotheses in a statistical study on 152 Swedish listed companies. Results and conclusions: The study validates an approximate measure of the degree of centralized financing. The measurement’s connection to firm value can not be established. Although, the degree of centralization has a connection to firm value given certain circumstances which implies that the connection cannot be ruled out either. Further, the study finds empirical support for Tradeoff Theory, however, there are no empirical support for the explanatory model for the capital structure and, by extension, neither for the degree of centralization’s significance on capital structure. Finally, the study has also begun an explanatory model for the degree of centralization of financing since geographical spread has a significant positive effect on the degree of centralization.

<p>Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.</p><p>För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk</p><p>kunskapssyn.</p><p>Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,</p><p>finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping.</p><p>Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori.</p><p>Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.</p>

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser. För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk kunskapssyn. Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring, finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping. Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori. Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.