Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan. Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt. Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen. De tänker till en gång extra innan banklån beviljas. Trots att bankerna blivit mer försiktiga medgav samtliga respondenter att kreditbedömningen inte förändrats. Bankerna har tagit lärdom av bankkrisen som ägde rum i början på 90-talet och de har därför en noggrann kreditbedömning. Som en följd av de finansiella problemen och lågkonjunkturens inverkan på efterfrågan har det blivit svårare att låna, vilket förstärker bilden av den allvarliga situation som råder. När små och medelstora företag ska låna hos banken är återbetalningsförmågan en viktig del i kreditbedömningen, men det är enligt respondenterna även mycket viktigt att personen bakom går att lita på, dvs. att banken kan känna förtroende för låntagaren. I övrigt är det viktigt att företaget har en affärsidé som är realistisk och att den är hållbar över tiden. Dessa kriterier är de samma oavsett vad det är för konjunktur, men själva agerandet hos bankerna i dagsläget är ett mer restriktivt förhållningssätt till utlåningen. Företagen upplever generellt att det blivit svårare att låna pengar hos bankerna.

Sammanfattning Denna uppsats undersöker möjligheterna att bedöma en akties framtida risk och avkastning med hjälp av nyckeltalen soliditet och marknadstillväxt. För att göra detta undersöks företag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2004-12-31 till 2006-06-30. Analysen görs med hjälp av linjär regression och visar att nyckeltalen inte har något signifikant samband med risk och avkastning med reservation för ett lågt men signifikant samband mellan marknadstillväxt och beta på 5%-nivå. / Abstract This essay sets out to explore the possibilities of determining the risk and return of a stock by means of a company’s financial structure and growth in market value. The research is done by analysing stocks on the Stockholm Stock Exchange during the period 31-12-2004 to 30-06-2006. The stocks are analysed using linear regression and shows that there is no significant relationship between the growth in market value, financial structure and risk and return save for a small but significant relationship between growth in market value and beta on a 5% significance level.

Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.

Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag. Syftet med undersökningen var att utforska och analysera vilka kostnader som uppstår under en innovationsprocess olika faser samt att skapa förståelse kring innovationsprocessens ingående aktiviteter och deras påverkan på kapitalbehov. Undersökningens metodik har varit att utifrån ett hermeneutiskt synsätt utforska kapitalbehovet under en innovationsprocess. Organisationer som stödjer innovationer har beskrivit processen generellt, kvalitativa fallstudier av tre innovationsprocesser har genomförts genom djupintervjuer. Slutligen har en kvantitativ positionering av fallstudierna utförts genom en enkätundersökning till företag som erhållit innovationslån under 2000-talet. Resultatet av studierna visar att en innovationsprocess varierar i fråga om tid och kapitalbehov. Vi har funnit ett tidsintervall på mellan två år och elva år, och ett kapitalbehov på mellan en miljon kronor och nio miljoner kronor. För flertalet av de studerade processerna finns ett relativt blygsamt kapitalbehov i de inledande faserna, vilket följs av ett accelererande kapitalbehov under den del av processen då produkten kommersialiseras.

To invest money in funds is increasing rapidly in popularity and one of the biggest reasons is that banks are offering a greater range of funds. Information about funds is always easy to find and it is easy to invest money in a fund because the bank takes care of all the management of the fund. The essay examines two funds from two different countries with an aim to choose the one with best potential yield. The first fund is entirely invested in North America and the second fund invests in Asia, with most of its possessions in companies from China. Both these funds invest in wellknown companies in respective region. The essay is limited to compare these funds with data from 2005 to 2009. Information was collected from Morningstar and Avanza Bank for the quantitative examination. The qualitative examination was based on an interview with a fund analyzer. The financial instruments were used to compare the funds and choose the fund that had the highest yield in relation to risk. This fund was also the one chosen as the better of the two. In addition evaluation was done by calculation of financial variables, the standard deviation, total return, average return, Sharpe ratio and a comparison of the funds yields with yields from similar funds in the same region. Result shows high yields from the fund invested in China, compared to the much lower yields for the North American fund. The China fund had a standard deviation (risk) of 46, 1 % while the North American fund had 23, 9 %. This is because the yields of the China fund were much more variably. In addition the yields were also much higher for the China fund. The holding period return was calculated to a positive result for the China fund while the North American fund showed a negative result. Also the average yield shows a positive result for the China fund and a negative result for the North American fund. The Sharpe ratio that measures the yield with regards to the risk shows a better result for the China fund. In comparison with similar funds in the same regions the China fund has given higher yields than the average fund in the same region, while the North American fund gave less yields than the average fund that invests in the same region. The fund analyzer was more positive to the China fund, due to its appeal to the investor.

Nuförtiden har vi obegränsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. Ständigt krävs det att vi gör aktiva val, såväl stora som små., vilka påverkar livet på olika sätt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska välja eller vilken Tv-kanal man ska titta på. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem år 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och på egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten – Premiepensionen! Till premiepensionen avsätts varje år 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten. Det finns flera alternativ för hur premiepensionen kan förvaltas. Antingen placeras på egen hand pengarna i egna valda fonder eller så anlitas ett rådgivningsföretag eller en bank att handha kapitalet. Om inget aktivt val förs hamnar premiepensionen i den statligt förvaltade fonden AP7 Såfa, Statens årskullsförvaltningsalternativ. Intresset för premiepensionen sjunker stadigt.  De senaste åren har så många som 98 procent av nyspararna låtit sin premiepension placeras i det statliga förvaltningsalternativet AP7 Såfa, Statens årskullsförvaltningsalternativ.  Således gjorde en stor majoritet inget aktivt val. Det kan jämföras med det fösta fondvalet år 2000 då så många som 67 procent fattade ett aktivt beslut. Cirka 44 procent av pensionsspararna som valde egen portfölj år 2000 hade kvar denna portfölj 2011. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför yrkesverksamma är aktiva respektive passiva i sitt premiepensionssparande. Vår frågeställning lyder: ” Hur påverkas aktiviteten kring premiepensionsvalet vad gäller faktorerna kön, ålder och utbildning?” För att uppfylla uppsatsens syfte och för att kunna svara på frågeställningen valde vi att genomföra en kvantitativ undersökning i form av en enkät- Totalt utdelades 500 enkäter till yrkesverksamma i Stor-Stockholm. Enkäterna fördelades lika mellan kvinnor och män i fem olika åldersgrupper. Av vår enkätundersökning framkom tre intressanta resultat. Dessa var Få yngre individer fattar ett aktivt investeringsbeslut Många individer anser sig ha bristande kunskap eller tidsbrist Män är både mindre benägna att fatta ett aktivt investeringsbeslut och mindre positiva till premiepensionen än kvinnor.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden. Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn. Bristen på förtroende och komplexiteten i tjänsterna bidrar till att individer som saknar finansiella kunskaper, har sämre förutsättningar att lyckas med sitt pensionssparande. Tidigare studier har undersökt konsumenters beteenden vid köp av finansiella tjänster, där deltagandet i den finansiella marknaden inte varit påtvingat. Vid beaktande av den problematik som finns inom premiepensionen finns ett behov av fortsatt forskning inom området. Studien bygger på en konsumentbeteendemodell som försöker klassificera beteenden vid köp av finansiella tjänster. I denna studie är avsikten att genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex respondenter, studera individers beteenden vid placering, bland de som har gjort ettaktivt val av fonder till sin premiepension. Således kan beteenden jämföras hos personer som tvingats till ett ställningstagande på den finansiella marknaden, gentemot de som frivilligt har valt att ta del av marknaden. Syftet med studien är att skapa förståelse för pensionsspararnas beteenden vid valet av fonder för placering av premiepensionen, genom att kategorisera dem utifrån modellen. Avsikten är att därigenom bidra med nya kunskaper och insikter som en språngbräda för vidare diskussion kring premiepensionen, och den problematik som råder kring premiepensionssystemet. Forskningsresultaten visar att två av respondenterna bör betraktas utifrån kategorin ”Rational-Active”, ytterligare två av respondenterna bör betraktas utifrån kategorin “Relational-Dependent”. Mer intressant att beakta är de övriga respondenterna, deras beteenden enligt modellen kan kategoriseras mellan ”Repeat-Passive” och ”Relational-Dependent”.

I rapporten studeras den långsiktiga finansiella utvecklingen för de flesta större industriföretag. Rapporten redovisar den hittills mest omfattande studie som gjorts av svenska företags kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet. Studerade frågor kan exemplifieras med följande: Hur har omsättning, löner och antalet anställda utvecklats i företaget med olika räntabilitet? Har kapitaltillväxten varit högre i företag med högre räntabilitet? Har den begränsats av skuldsättningsgradens storlek? Har kapital- och skuldstrukturen förändrats på olika sätt för företag med olika tillväxt och räntabilitet? Har kapital- och skuldstrukturen förändrats på olika sätt för företag med olika tillväxt och räntabilitet? Vad karaktäriserar företag med olika utdelningspolitik och företag som genomfört nyemissioner? Hur har olika företag kunnat utnyttja möjligheterna att bilda skattekrediter? I rapporten urskiljs profiler, dvs grupper av företag som haft likartad utveckling. Även andra företagsgrupperingar utnyttjas. Exempelvis jämförs börsbolag och fåmansbolag. Förutom den empiriska analysen omfattar rapporten en diskussion av metoder för mätning av kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet. / Diss. av båda förf. Stockholm : Handelshögsk.

Det har skett ovanligt många arenabyggen i Sverige under den senaste tioårsperioden då kraven från elitklubbarna blivit allt högre på arenornas utformning, standard och säkerhet. Då det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige är det ett intressant ämne att titta närmare på hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det är som investerar i arenor. Vår uppsats har valt att fokusera på två aktuella projekt i Stockholmsområdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frågorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de påverkar finansieringen. Frågan besvaras med hjälp av tillgänglig information om projekten samt med hjälp av genomförda intervjuer med aktörer som är inblandade i projekten. Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det främst finns två olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller påverkar finansieringen på olika sätt. De två olika rollerna består av dels en mer långsiktig roll som inte enbart går in i projektet av ekonomiska skäl, och dels en roll som förvisso kan se långsiktigt på projektet, men som även ser mer till det ekonomiska resultatet. Aktörernas roller påverkar finansieringen, den aktör som påverkar mest är kommunen som förutom att tillhandahålla mark även kan finansiera projekten genom att sälja byggrätter.

<p>Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande. Området kring hur affärsänglar hanterar risk och osäkerhet i samband med företagsinvestering har inte tidigare belysts tillräckligt, varför det kom att bli uppsatsens syfte.</p><p>För att besvara syftet genomfördes fallstudier där tre affärsänglar intervjuades via personliga möten. De tre affärsänglarna representerade olika kategorier av affärsänglar och gav oss möjligheten att urskilja likheter och skillnader. Som grund har vi använt oss av teorier och tidigare forskning för att få en bättre helhetsbild av affärsänglarnas risk och osäkerhetshantering.</p><p>Det framkom att riskbenägenheten varierar och att de affärsänglar som är mer riskbenägna än andra accepterar det på grund av möjligheten att erhålla större avkastning. Genom en omfattande due diligence har affärsängeln större möjlighet att bättre hantera risk och osäkerhet. Det framkom även att informella och formella nätverk har en avgörande roll i riskhanteringsprocessen och att ett aktivt engagemang minskar den upplevda osäkerheten i samband med företagsinvesteringar.</p>