Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den största andelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sin tillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen i nya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etablerade företag. Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade till företagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhet och mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdrag påverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin. Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och pecking order-teorin är tillämpbara på dessa företag. För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansiellt gap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för den empiriska undersökning som genomförts. Undersökning har varit kvantitativ och åstadkommits genom enkätutskick till nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin. Genom ett underlag på 58 företag har uppsatsen kommit fram till att det inte i någon större utsträckning finns ett finansiellt gap mellan nyregistrerade småföretag inom tillverkningsindustrin och externa finansiärer. Däremot kan undersökningen styrka pecking order-teorin om att det finns en viss föredragen ordning av finansieringsalternativ. Vad gäller karaktärsdragen visar denna uppsats att företagsledarnas kontrollbehov och riskbenägenhet påverkar företagets val av kapitalstruktur. Företagsledarnas kunskap och erfarenhet av externt kapital samt målsättning för företaget påverkar däremot inte kapitalstrukturen. För framtida forskning rekommenderas en noggrannare analys mellan variablerna för att se om några kan förklara samma påverkan på företagets kapitalstruktur

Proefskrif--PU vir CHO

Diss. Göteborg : University, 2003.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Bakgrund Forskning kring kapitalstrukturens betydelse för företagens lönsamhet är splittrad då olika studier visar på olika samband. Detta beror på att det är många andra faktorer utöver kapitalstrukturen som påverkar lönsamheten, likväl som det förekommer faktorer som påverkar kapitalstrukturen i sig. Dessa faktorer är i många fall dolda och manifesteras istället i resultatet, och dessa skiljer sig åt mellan branscher, länder och andra företagsspecifika särdrag. Svensk elektronikindustri är den del av svensk industri som uppvisat störst tillväxt de senaste två decennierna samtidigt som den utgör en viktig del av svenskt näringsliv. Det faktum att tidigare forskning är blandad i kombination med att det saknas studier som enbart fokuserar på denna bransch i detta land uppstod ett intresse av att fastställa förhållandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för denna bransch. Kunskap om detta kan vara till hjälp för ägare och chefer i företag inom denna bransch när de ska fatta beslut som rör kapitalstruktur. Syfte Syftet med denna uppsats är att fastställa hur lönsamheten förhåller sig till kapitalstrukturen inom svensk elektronikindustri. Metod Uppsatsen använder sig av linjär regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. De beroende variablerna som använts i regressionsanalysen har varit två olika lönsamhetsmått: avkastning på totalt kapital, ROA, och avkastning på eget kapital, ROE. De oberoende variablerna har utgjorts av tre olika skuldsättningsmått: kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning. Som kontrollvariabler har omsättning och balansomslutning använts.   Slutsats Empirin visar ett negativt förhållande mellan kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning och lönsamhet när det mäts som ROA. När ROE används som lönsamhetsmått visade sig analysmodellen vara dåligt anpassad till att hantera datan, därmed gick det ej att dra några fullständiga slutsatser kring förhållandet mellan ROE och skuldsättning.

<p>Sverige anses vara ett lågkorrupt land men ändå förekommer mutbrott. Mutbrottslagstiftningen i Sverige skärptes år 2012 i syfte att åstadkomma en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning. Förändringen leder bland annat till en nykriminalisering genom att det införs en ny regel i 10 kap. 5e § BrB om vårdslös finansiering av mutbrott. Regeln innebär att en näringsidkare som tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt någon som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande enligt 10 kap. 5d § i den angelägenheten döms för vårdslös finansiering av mutbrott. Främjande att begå brott regleras även i 23 kap. 4 § BrB, de så kallade ”medverkansreglerna”, som innebär att ansvar som är föreskrivet för viss gärning ska träffa inte bara den som utfört en brottslig gärning utan även annan som främjat gärningen med råd eller dåd.</p><p>I uppsatsen diskuteras om och hur den nya lagstiftningen kan komma att träffa svenska banker. Huvudsyftet med min uppsats är att analysera om och när ledningen och anställda i banker kan drabbas av ansvar för vårdslös finansiering av mutbrott enligt 10 kap. 5e § BrB – eller medverkan till mutbrott enligt 23 kap. 4 § BrB – på grund av att banken lånar ut eller på annat sätt betalar ut pengar till egna företrädare eller till ett kundföretag som självt eller genom sina företrädare begår mutbrott. </p>

<p>Abstract</p><p>Date: 2007-05-16</p><p>Authors: Lyna Alami Barumwete</p><p>Michel Karimunda</p><p>Course: Bachelor thesis in business administration,10 Swedish Credits (15 ECTS)</p><p>Tutor: Margareta Paulsson</p><p>Title: Financial statements and SMEs’ loan granting.</p><p>Problem: How do banks use financial reports and accounts during</p><p>SMEs’ loan granting?</p><p>Purpose: The main goal of the thesis is to analyse how banks use financial reports and accounts during SMEs’ loan granting. Additionally, we will analyse what kind of information in the financial statements lenders prioritise when deciding to grant a loan to SMEs.</p><p>Methodology: We used a qualitative and deductive scientific method. The empirical material and data has been collected through four face-to-face interviews with three major banks operating in Umeå.</p><p>Conclusions: We found that financial and accounting information is significant during credit assessment for SMEs, especially when it comes to evaluate their repayment ability and control of their financial stability. Still, there are other factors that play a major roll and have therefore to be taken into consideration such as acquaintance and what the loan is going to be used for.</p><p>Key words: Financial information, auditing information, accounting</p><p>information, bank lending, credit assessment, credit-risk, loan and</p><p>credit granting, SME.</p><p>Number of pages: 55</p><p>Number of references/sources: 24</p>

<p>Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.</p>

<p>Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att</p><p>både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande</p><p>samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt</p><p>behov av finansiering.</p><p>Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom</p><p>att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern</p><p>finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder</p><p>vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika</p><p>finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara</p><p>uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har</p><p>samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya</p><p>ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan</p><p>vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning</p><p>efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya</p><p>ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika</p><p>finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan,</p><p>främst genom checkkrediten.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats undersöker möjligheterna att bedöma en akties framtida risk och avkastning med hjälp av nyckeltalen soliditet och marknadstillväxt. För att göra detta undersöks företag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2004-12-31 till 2006-06-30. Analysen görs med hjälp av linjär regression och visar att nyckeltalen inte har något signifikant samband med risk och avkastning med reservation för ett lågt men signifikant samband mellan marknadstillväxt och beta på 5%-nivå.</p> / <p>Abstract</p><p>This essay sets out to explore the possibilities of determining the risk and return of a stock by means of a company’s financial structure and growth in market value. The research is done by analysing stocks on the Stockholm Stock Exchange during the period 31-12-2004 to 30-06-2006. The stocks are analysed using linear regression and shows that there is no significant relationship between the growth in market value, financial structure and risk and return save for a small but significant relationship between growth in market value and beta on a 5% significance level.</p>