De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning.

Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta. Dagens sjukförsäkring finansieras genom arbetsgivaravgifter och är odifferentierad (d.v.s. oberoende av varje enskilt företags sjukfrånvaro). Problemet med moral hazard har lösts genom en karensdag. Som anställd finns det ett stort skydd för inkomstbortfall och arbetstagarens incitament är således näst intill begränsat till karensdagen. I och med det nya förslaget kommer arbetsgivarna i princip att ha strikt ansvar för de tre första veckorna, men efter tre veckor upphör arbetsgivarnas kostnadsansvar. En arbetsgivare har därför starka incitament att långtidssjukskriva en individ som är borta en vecka i taget med några veckors mellanrum, eftersom en sådan anställd kostar företaget otroligt mycket pengar. Frånvaron av detta kostnadsansvar har med största säkerhet bidragit till den kraftigt ökade långtidssjukskrivningen och så länge som företagen inte berörs av den samhällsekonomiska förlusten så kommer de inte heller att genomföra tillräckligt med förebyggande rehabiliteringsåtgärder. Det är alltså staten som bär risken och en stor del av kostnaderna, vilka finansieras genom skatt på de båda parterna. Detta leder till att de ekonomiska konsekvenserna inte drabbar de inblandade utan skattebetalarna istället, vilket motverkar sjukförsäkringens välfärdsutjämnande syfte. Valet av ekonomiskt ansvar har stor preventiv betydelse. I sjukskrivningsprocessen finns det idag inte någon part som säger stopp. En av uppsatsens slutsatser är att istället för strikt ansvar för arbetsgivarna de tre första veckorna skulle strikt ansvar med vållandeförbehåll och tydliga ansvarsavgränsningar skapa en effektiv nivå av förebyggande åtgärder. Uppsatsen visar också att en stor del av risken vad det gäller sjukfrånvaro är individknuten, vilket tyder på att endast en del av försäkringen ska differentieras med hänsyn till arbetsplatsen och att arbetstagaren själv ska bära en viss risk. Det är därför viktigt att möjlighet ges för individerna att försäkra sig. På så sätt kan den part som har störst möjlighet att minska sjukfrånvaron också bära kostnaderna.

Bakgrund: Idag är världsekonomin väldigt komplex och globaliserad. Det är näst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av händelser som leder fram till fenomenet. Media är ett väldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det är via den som spekulanter på marknaden får sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvärva ett annat med anledning av en rad olika motiv såsom ökad lönsamhet genom synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel. Problem: Företagen kan även räkna på vilka synergieffekter man uppnår genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillräckligt köpmotiv. Problemet vid beräkningar av synergieffekter är att i teorin kan dessa verka fördelaktiga i större utsträckning än vad som i praktiken är möjligt att genomföra. Syfte: Undersökningens huvudsyfte är att visa hur företags aktiekurser påverkas vid förvärv. Delsyftet är att visa om samband finns mellan börskursens utveckling och det bakomliggande motivet till förvärvet. Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att bara ta upp hur de senaste 3 årens förvärv påverkar börskursen för 10st slumpmässigt utvalda budgivande bolag från skiljda branscher på stockholmsbörsens LargeCap-lista. Metod: Händelsefönstret för vilken respektive transaktion beräknas kommer att vara 2 dagar innan offentliggörandet av förvärv, dagen för offentliggörande samt 1 dag efter förvärvet. De händelser som kommer observeras är förvärv som 10 bolag på stockholmsbörsens LargeCap-lista gjort under 3 år. Därefter försöker samband att hittas mellan de olika affärshändelserna och varför kursen utvecklats som den gjort samt försöka belysa om samband finns mellan variablerna: motivet till förvärvet och börskursens utveckling. Slutsatser: Det aktieägarna förlorar på idag i förlorat aktievärde måste ses ur ett långsiktigt perspektiv. Företag måste få göra förvärv för att kunna växa och förvärva viktiga verktyg/möjligheter på marknaden. När dessa förvärv gjorts så har det förvärvande företaget med största sannolikhet gjort beräkningar över hur mycket intäkter den nya verksamheten kommer att kunna generera, detta i sin tur kommer att påverka aktiekursen längre fram när de förhoppningsvis positiva kvartalsrapporterna och årsredovisningarna släpps. Det kan löna sig att ha tålamod då företaget kommer att växa i och med sitt/sina förvärv och i framtiden kanske ha en stark närvaro på marknaden.

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger. Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder? I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida. Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet. Värdeförändringen hos de etiska fonderna har också varit sämre än de traditionella Sverigefonder, samtidigt som de har en högre avgift, vilket i sin tur påverkade värdeökningen över tiden. I det här området så har de etiska fonderna haft en dubbelt så hög avgift som Sverigefonderna.

Enligt Market timing-teorin styr marknadens värdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lån eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och således företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsättningsgrad" och "Marknadsmässig skuldsättningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stämmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvärdet dividerat med bokfört värde (M/B) bäst förklara Market timing-teorins korrekthet. Regressioner har även genomförts med både samtida oberoende variabler och tidslaggade oberoende variabler för att se ifall Market timing-teorin skiljer sig åt med tiden. Slutsatsen av undersökningen är att Market timing-teorin stämmer överens i förhållande till den marknadsmässiga skuldsättningsgraden vilken vi anser bäst överensstämmer med innehållet i Market timing-teorin. Vi har alltså statistiskt säkerställt att svenska företags kapitalstruktur påverkas av marknadens värdering av företagen och därigenom fastställt att market timing påverkar svenska företags kapitalstruktur.

ABSTRACT Titel: Ekonomisk förening – en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt   Handledare: Stig Sörling   Datum: 2011 - Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället. Våra forskningsfrågor är: Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening?   Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning. Information har samlats in och bearbetats, för att sedan analyserats och är grunden till slutsatsen.   Resultat & slutsats: Vår slutsats är att personer väljer att bedriva en ekonomisk förening för att de vill driva en verksamhet tillsammans med andra och att det personliga ansvaret saknas samt att det inte krävs något startkapital.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att inkludera flera intressenter och därmed få fler fördelar och nackdelar med en ekonomisk förening.   Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag är att vi som författare har belyst ekonomiska föreningar, genom att öka kunskapen om villkoren, för de som vill veta mer om företagsformen.   Nyckelord: Kooperativ, Ekonomisk förening, Demokrati, Medlemmar, Finansiering

Purpose:The background to this study is an upcoming sale of a property. Owner of the property is currently city of Gävle and tenant is Jan Ekroth who runs the hostel Gamla Gefle in the buildings belonging to the property. The purpose of this study is to investigate whether Gamla Gefle AB has the financial ability to acquire the property and if it can be defended in a commercial plane.Method:In this study a qualitative method has been used, in which empirical data has been gathered from interviews and financial data taken from annual reports. These empirical data have been put against our theoretical framework and led to our analysis. In the analysis, cash flows and discounted future values have been calculated to determine the outcome of the investment.Results & conclusion:The study reaches the conclusion that the hostel Gamla Gefle should complete its acquisition of the property, in spite of an decrease of the annual cash flow. The investment could also lead to new possibilities of business development. Uncertainties’ surrounding the outcome is connected to the fact that the analysis is based upon assumptions of the market development both in real estate as well as in the hostel sector. Further research: The study’s purpose has been to see how a specific investment may affect the financial situation of the hostel, in which the investment option has been a property. Suggestions for further research would be to explore opportunities for improvement of the daily operation of Gamla Gefle AB. And if there is other appropriate investment options alongside with the property. Contributions: The study shows how a real estate investment model can be used on a real example, and gives a concrete example of how to apply theoretical knowledge to real cases. This study can also be used by Gamla Gefle AB as part of their decision-making, regarding real estate investments. Keywords: Real estate investments, cash flow, present value, hostels, tourism, financing.

Sammanfattning   Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011   Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart Strand Handledare: Anders Jerreling Titel: Småföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov. Bakgrund:Regeringens mål är att fler ska våga starta egna företag och att fler företagare ska våga satsa för att växa. I Lissabonprogrammet står det att man vill skapa ett europeiskt mervärde där små och medelstora företag måste få bättre tillgång till kapital och lån så att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att småföretag ofta har svårt att hitta rätt finansieringsform.  Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur våra undersökta småföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever. I huvudsyftet ingår följande frågeställningar: ”Hur finansierar småföretag sitt ökade kapitalbehov?” ”Vilka finansieringssvårigheter har småföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?” Avgränsningar: Vi har undersökt tre svenska småföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvårigheter de upplever. Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre småföretag. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer bestående av en serie öppna frågor som bygger på en förutbestämd intervjuguide kring vårt tema. Vidare har vi använt oss av fallföretagens årsredovisningar. Resultat, slutsatser: I vår undersökning har vi sett att våra småföretag helst vill använda sig av egna medel, d.v.s. finansiera sig enligt ”pecking order”-modellen. Det egna kapitalet underlättar för företagen att bibehålla sin självständighet och säkerställer att man har kvar kontrollen i företaget. Däremot så räcker oftast inte de egna medlen till och därmed behöver företagen använda sig av externt kapital. Då alla våra företag har en etablerad kontakt med sina banker anser de inte att det skulle vara några problem att erhålla nya banklån om investeringen verkar lönsam. Däremot är småföretagen försiktiga med att låna externt kapital då det medför ovillkorliga utbetalningar i form av ränta och amorteringar. Vi har sett att istället för att använda sig av externt kapital väljer småföretagen bort vissa investeringar vilket går emot regeringens målsättning. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i vårt uppsatsarbete funnit att de småföretag vi undersökt upplever stora svårigheter vid ansökning av bidrag. Därför anser vi att det skulle vara intressant med en fortsatt forskning om hur bidragssystemet för småföretag i dag är uppbyggt och hur man skulle kunna förenkla för småföretag vid bidragssökande.

<p>Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof</p><p>ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna</p><p>som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En</p><p>del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas om</p><p>höga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ett</p><p>antal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring</p><p>av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn</p><p>till vid planläggande av investeringar</p><p>Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer</p><p>där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning</p><p>med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs</p><p>agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna</p><p>teorier.</p><p>Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en investering:</p><p>• Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller</p><p>så projekteras ett helt nytt nät fram.</p><p>• Vilket syfte investeringen har.</p><p>• Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet.</p><p>• Kostnader för investeringen.</p><p>• Vilka intäkter investeringen förväntas generera.</p><p>• Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.</p> / <p>Problem On January 8 2005, a major storm past Sweden causing substantial devastation.</p><p>Many landowners lost numerous acres of forest as trees fell from the powerful wind. Many</p><p>power lines stretching through the forests of Sweden’s southern parts got damaged from</p><p>the falling trees. Some power companies have earlier taken safety precautions by digging</p><p>the cables into the ground. Discussions are frequent about the high costs associated with</p><p>this process but some companies have still done it. To commence such a radical change in</p><p>system structure, a company need years of planning and major capital resources.</p><p>Purpose The purpose of this report is to find answer to what factors Sydkraft Nät AB has</p><p>to consider in their investment process.</p><p>Method This report has been made with a qualitative method based on interviews. These</p><p>interviews were based on focus points made from the problem statement in intention to</p><p>fulfil the purpose of the report. Our intention is to investigate actions taken by Sydkraft</p><p>Nät AB, from their own perspective, and interpret these utilizing commonly used investment</p><p>theories.</p><p>Results Sydkraft Nät AB has to take several factors into consideration when planning their</p><p>investments:</p><p>• What kind of investment it is. Is the system in need of extension or replacement?</p><p>• The purpose of the investment</p><p>• What kind of cable would be appropriate</p><p>• Investment cost</p><p>• How much revenue will the investment generate</p><p>• What tariff can be used according to government regulations</p>

Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande. Området kring hur affärsänglar hanterar risk och osäkerhet i samband med företagsinvestering har inte tidigare belysts tillräckligt, varför det kom att bli uppsatsens syfte. För att besvara syftet genomfördes fallstudier där tre affärsänglar intervjuades via personliga möten. De tre affärsänglarna representerade olika kategorier av affärsänglar och gav oss möjligheten att urskilja likheter och skillnader. Som grund har vi använt oss av teorier och tidigare forskning för att få en bättre helhetsbild av affärsänglarnas risk och osäkerhetshantering. Det framkom att riskbenägenheten varierar och att de affärsänglar som är mer riskbenägna än andra accepterar det på grund av möjligheten att erhålla större avkastning. Genom en omfattande due diligence har affärsängeln större möjlighet att bättre hantera risk och osäkerhet. Det framkom även att informella och formella nätverk har en avgörande roll i riskhanteringsprocessen och att ett aktivt engagemang minskar den upplevda osäkerheten i samband med företagsinvesteringar.