Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser. För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk kunskapssyn. Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring, finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping. Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori. Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.

Effekterna av covid-19-pandemin har gjort att många småföretagare har drabbats hårt av ekonomiska problem, som kraftigt minskad omsättning och likviditetsproblem. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta verkställande direktörer för små aktiebolag inom tjänstesektorn. Vi vill skapa en förståelse för hur dessa ägare har finansierat respektive verksamhet under pandemin, för att utreda vilka finansieringsbeslut småföretagare fattar för att klara sig ur ekonomisk kris. Vi fick reda på att småföretagare föredrar att använda sig av internt kapital i första hand och av externt kapital i nödfall. Det viktigaste är att minimera kostnader och att inte använda sig av kortsiktiga finansieringsformer med en hög ränta och en kort återbetalningstid, för att som företag överleva en ekonomisk kris. / The effects of the covid-19 pandemic have meant that many small businesses have been hit hard by financial problems, such as sharply reduced sales and liquidity problems. We have done a qualitative study in which we interviewed eight CEOs of small limited companies in the service sector. We want to create an understanding of how these owners have financed each business during the pandemic, to investigate what financing decisions small businesses make to cope with an economic crisis. We found that small business owners prefer to use internal capital in the first place and external capital in emergencies. The most important thing is to minimize costs and not to use short-term forms of financing with a high interest rate and a short repayment period, in order for a company to survive an economic crisis.

Tillväxten hos små och medelstora företag är viktig då den är en förutsättning för överlevnad, dynamik och jobbskapande. 2019 uppstod fyra av fem nya jobb bland små och medelstora företag. Särskilt viktiga för Sveriges ekonomi är små och medelstora industriföretag, då de står för en femtedel av Sveriges ekonomi samt cirka tre fjärdedelar av detsamlade exportvärdet. Denna studie avser att beskriva och analysera om det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan användningen av kortfristiga skulder och tillväxt bland 150 tillverkande små och medelstora företag (SMF) i Sverige under femårsperioden 2015–2019.  Genom tillämpning av en linjär regressionsanalys har resultatet i denna studie påvisat ett statistiskt signifikant negativt samband mellan kortfristig finansiering och tillväxt. Resultatet har analyserats och diskuterats med hjälp av Resource-based view (RBV) och tidigare forskning inom det studerade ämnet.

Efter det senaste decenniets våg av ökade regulatoriska krav på banker har kreditfonder vuxit fram som ett alternativ till bank- och kapitalmarknadsfinansiering för fastighetsbolag. Fenomenet är förhållandevis nytt i Sverige, med bara en kreditfond som har ett uttalat fokus på seniora säkerställda fastighetskrediter. Med ett sekventiellt blandat tillvägagångssätt tar denna studie sikte på att öka förståelsen för utbudet och efterfrågan av fastighetsfinansiering som tillhandahålls av kreditfonder. Den kvantitativa studien utgörs av en enkätundersökning med svar från 40 svenska fastighetsbolag om deras uppfattning om kreditfonder i jämförelse med banker och kapitalmarknaden. Den kvalitativa studien består av semistrukturerade intervjuer med: (1) fastighetsbolag av olika storlek utvalda från enkätundersökningen, (2) en av Sveriges största investerare i en fastighetskreditfond för att öka förståelsen för utbudet av kreditfonder, och (3) Finansinspektionen i syfte att fånga deras syn på kreditfonder som finansieringsalternativ, och dess påverkan på finansiell stabilitet. Studien tar avstamp i ekonomisk teori, däribland pecking order, stordriftsfördelar och inträdesbarriärer. Studien visar att svenska fastighetsbolag anser att kreditfondsfinansiering ofta är dyrare än likvärdig finansiering hos banker. Fastighetsbolagen är dock överens om att kreditfonder kan erbjuda längre löptider än både banker och kapitalmarknad. Längre löptider visar sig dock inte vara en drivande faktor för ökad efterfrågan på kreditfondsfinansiering. De löptider som erbjuds av banker och kapitalmarknaden är för de flesta fastighetsbolag tillräckliga. Investerare tycker att avkastningen som kreditfonder genererar gör dem till ett attraktivt finansieringsalternativ, men pekar på ovisshet kring i vilket fack kreditfonder passar in i en investerares investeringsportfölj. Detta pekas ut som en anledning till att investerarbasen inte är bredare. Finansinspektionen ser positivt på kreditfonder som alternativ finansiär till banker och kapitalmarknaden. Risken sprids över fler aktörer, vilket är positivt från ett stabilitetsperspektiv. Sammanfattningsvis indikerar studien att den svenska bank- och kapitalmarknaden har konkurrenskraftiga villkor och att kreditfonder bör justera sina prisnivåer, finansieringsvillkor och rapporteringskrav för att efterfrågan på deras produkt ska bli starkare. I annat fall kommer kreditfonder förbli en finansieringsform som fastighetsbolag använder i brist på andra alternativ. / Credit funds (also referred to as private debt funds) for commercial real estate financing have become increasingly popular as an alternative to banks and the capital markets. Following a wave of increased regulation increasing banks’ capital requirements, credit funds are set up to compete with banks for commercial real estate lending. The phenomenon is still rather small in Sweden, with only one large credit fund targeting senior secured commercial real estate financing. With a sequential mixed method approach, this study aims to increase the understanding of the demand and supply of commercial real estate debt provided by credit funds. The quantitative part involves surveying 40 Swedish commercial real estate companies about their perception of credit funds compared to banks and the capital markets. The qualitative part consists of semi-structured interviews with: (1) commercial real estate companies of different size selected from the survey sample, (2) one of Sweden’s largest credit fund investors, to increase the understanding on the supply of credit funds, and (3) The Swedish Financial Supervisory Authority (SFSA) (sv. Finansinspektionen) to capture their view on credit funds as an asset class, and its implications on financial stability. The study discusses economic theory, e.g., pecking order, economies of scale and entry barriers. The study shows that the Swedish commercial real estate companies find credit fund financing more expensive than bank financing in most cases. They all agree that credit funds offer longer maturities than both banks and the capital markets. However, it turns out that longer maturities are not necessarily a driver of the demand for credit fund financing. Maturities offered by banks and capital markets are regarded as sufficient by most commercial real estate companies. Investors find the returns and volumes provided by real estate credit funds attractive, but points at uncertainties regarding where credit funds fit in an institutional investors’ portfolio. This might be the reason the investor base is not larger. SFSA looks favourably at credit funds entering the market for real estate financing. It spreads the risk over more actors, which is positive from a financial stability standpoint. All in all, the study indicates that the Swedish banking system and the Swedish capital markets offer competitive financing terms, and that credit funds will have to adjust their prices, financing terms, and reporting requirements for the demand for credit fund financing to increase. Otherwise, they will remain a form of financing real estate companies use in absence of other alternatives.

Denna studie syftar till att förbättra förståelsen av hur kapitalstrukturen påverkar tillväxten hos svenska företag som anammar cirkulär ekonomi. Genom en kvantitativ forskningsstrategi, som inkluderar både en korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys, analyseras data från 449 företag inom sektorerna återvinning, återtillverkning och återanvändning som antagit cirkulära principer. Studien finner att intern finansiering, såsom kvarhållna vinster och eget kapital, har en stark och signifikant positiv inverkan på företagstillväxten, vilket stödjer The Pecking Order Theory. Resultatet visar även på att extern finansiering, i form av banklån och nyemissioner, bidrar positivt till tillväxt, särskilt inom dessa sektorer och som därmed stödjer Trade-off theory. Vidare analyserar studien hur företagsstorlek och ålder påverkar tillväxten. Resultaten indikerar att större och äldre företag tenderar att ha en stabilare tillväxt när de använder en balanserad kapitalstruktur. Studien identifierar även utmaningar och möjligheter kopplade till finansieringen av cirkulära företag, inklusive bristen på anpassade finansieringskällor. Genom att fylla existerande forskningsgap, bidrar studien till en förbättrad förståelse för hur företag kan hantera finansieringsutmaningar inom cirkulär ekonomi och därmed främja en hållbar ekonomiskt tillväxt. Därmed kan studiens resultat vägleda företag och offentliga organisationer i att optimera kapitalstrukturen för att främja hållbar tillväxt inom cirkulär ekonomi. Studien kommer även att förbättra förståelsen för både investerare och forskare.

Studien utförs mot bakgrunden att Sverige under 2005 bytte standardsreglemente för utformande av finansiella rapporter.Det övergripande syftet med studienär att utifrån teorin undersöka om resultatmanipulering förekommer i samband med goodwill innan och efter implementeringen av IFRS 3.Studiens data och empiriska material utgörs av finansiell information från samtliga börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2000 till 2015.Bytet av standardreglemente från redovisningsrådets rekommendationer till International Financial Reporting Standardvisadesig ha effekter på utformningen av de finansiella rapporterna i Sverige. Bytet till IFRS ären följdav medlemskapet i Europeiska Unionendär det primära syftet med skapandet och införandet av regelverket ärökad ekonomisk och finansiell integration inom hela EU.Sverige hade innan 2005 ett konservativt förhållningssätt till utformningen av de finansiella rapporterna, där det var förbjudet att värdera immateriella tillgångar till marknadsvärde. Standardsättarna till IFRS hari mångt och mycket frångått det konservativa förhållningssättet. Tillämpning av marknadsvärderingar ären produkt av det nya regelverket och ärdennumer regelrätta värderingsmetoden. En bestämd nyttjandeperiod går därför vanligtvis inte att urskilja för goodwill i bolag som tillämpar IFRS. Fokus i denna studie riktas huvudsakligen mot de subjektiva bedömningar som uppkommervid tillämpningen av IFRSoch somsåledeskanöppna uppför resultatmanipulering.Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och internationell standard för redovisning. Utifrån tidigare forskning på området resultatmanipulering testasredan framtagna modeller, med några justeringar,på studiensurval. En kvantitativ metod, med ett deduktivt angreppssätt och ett objektivistisktperspektivutgör grunden för studiens hypoteser och forskningsfrågor. Datamaterial inhämtasfrån databaser och finansiella rapportersomsenare behandlasi statistikprogrammet STATA 14. Tester som utförs är t-tester för skillnad i de olika variablernas medelvärde samt regressionsanalyser där av-/nedskrivningav goodwill utgör den beroende variabeln. Resultatet har sedan analyserats, illustrerats och presenterats med hjälp av figurer, modeller och text.Resultaten visar att det,för bolag på Stockholmsbörsen, förekommer former av resultatmanipulering.Studiens viktigaste resultat är att byte av VD leder till ökad sannolikhet för nedskrivning av goodwill redan under det första året. Vidare förekommer resultatmanipulering i samband med stålbad och rörelseförvärv. Resultaten är något okoncentrerade och visar att bytet av standardreglemente ökar relevansen för de finansiella rapporterna på svenska börsnoterade bolag. Tolkningarna av resultaten visar att Sverige, innan IFRS, tillämpade en för snabb avskrivningstakt av goodwill. Den grund goodwill utgör för framtida ekonomiska fördelar återspeglades därmed inte i de finansiella rapporterna under redovisningsrådets rekommendationer.

The demands of a fast growing third world population on the education system of the Republic of South Africa places great stress on an economy already battling against sanctions and disinvestment. The challenge is to keep up standards of education in order to supply sufficient numbers of qualified manpower to keep the economy going whilst at the same time attempting to create equal educational facilities for an exploding black school population. At the other end of the scale is the problem of dwindling numbers of well qualified white teachers, especially in certain subjects like mathematics, science and commerce as they are recruited into the private sector offering them large increases in salaries. The intention of the study was to try to find a new model for financing and the related decision making of education. The modus operandi was: - i) A theoretical basis to the study was provided by looking at the development of the growing role of the state within the education system and the implications it has for the other participants in the system. ii) A look is taken at the "new right" philosophy as practised by Mrs Thatcher in England where the position of the individual vis-a-vis the state is being re-evaluated. iii) An analysis of the situation surrounding education and the economy as it presents itself in South Africa at the present moment is made. At the same time the position of each of the participants, namely the state, the parents, the educators and employers are evaluated. iv) The English system with its new Education Reform Act and the new concept of school-based management practised in Dade County, Florida in the USA is discussed for purposes of comparison. v) In conclusion a few suggestions are made regarding a future model for financing and managing of educational institutions in the RSA. / Skripsie (MBA)--PU vir CHO, 1989

Andelen småföretag i Sverige utgör 99,4 procent av landets alla företag. Dessa står för en majoritet av de arbetstillfällen som skapas i samhället. År 2010 infördes gränsvärden som beskriver vilka aktiebolag som är undantagna revisionsplikten. Dessa aktiebolag utgör en stor andel av de små företagen i Sverige. Denna uppsats undersöker om det föreligger ett samband mellan räntekostnader och frivillig revision av svenska aktiebolag. Den genomförda studien behandlar ett proportionerligt stratifierat urval som uppgår till 13 213 stycken aktiebolag i Sverige som inte omfattas av den svenska revisionsplikten för året 2017, där arkivdata i form av finansiella rapporter används. Tidigare forskning inom området har inte varit entydig avseende detta samband. Studier av Blackwell et al. (1998), Minnis (2011) och Kim et al. (2011) visar att räntekostnaderna är signifikant lägre för de företag som valt att frivilligt anlita en revisor. I kontrast till dessa resultat visar Langli (2015) att inget sådant samband föreligger för aktiebolag i Norge. Vidare visar Tervo & Jokipii (2018) att sambandet mellan räntekostnader och frivillig revision är signifikant positivt för aktiebolag i Finland. Med en teoretisk utgångspunkt i Signaling Theory och Information Asymmetry undersöks revisionens värdeskapande i form av aktiebolagens räntekostnader. Studien tillämpar en kvantitativ metod, där en Ordinary least squares regression med robusta standardfel används för att beskriva sambandet. Vi visar ett resultat där ett signifikant negativt samband föreligger mellan räntekostnader och frivillig revision för aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Studien avser inte att beskriva kausalitet för detta samband. Slutsatserna av studien bekräftar den etablerade uppfattningen av förhållandet mellan räntekostnader och frivillig revision, det vill säga att förhållandet är negativt. Dessa resultat är i kontrast med de studier som har genomförts i Norden varför det finns utrymme för framtida forskning inom de nordiska länderna.

Då nystartade aktiebolag skall finansiera uppstartsfasen finns det utöversjälvfinansiering två vanliga metoder, banklån och riskkapital. Det finnsklara skillnader med att finansiera starten med de två ovannämndametoderna. Vad som granskas hos de nystartade aktiebolagen är väldigt likaoch störst fokus läggs på entreprenören och aktiebolagets affärsidé. Denstörsta skillnaden är angående de krav som ställs, där banken nästintill alltidkräver någon form av säkerhet för lånen medan riskkapitalbolagen iställetblir aktiva ägare i bolaget. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hurbanker och riskkapitalbolag agerar då ett nystartat aktiebolag ansöker omfinansiering, samt undersöka vilka problem ett nystartat aktiebolag kanuppleva i samband med finansiering i uppstartsfasen.Uppsatsen har präglats av det hermeneutiska synsättet där en kvalitativundersökningsmetod har använts. Den primärdata som använts har samlatsin genom sex olika djupintervjuer med två banker, två riskkapitalbolag ochtvå nystartade aktiebolag. Intervjuerna kunde mer ses som en diskussionmellan oss och respondenterna eftersom tanken var att påverka de svarandeså lite som möjligt.Analysen som gjorts påvisar en del skillnader i förfarandet dels mellan debåda bankerna där olika ratingsystem användes dels mellanriskkapitalbolagen där teknologin hos de nystartade bolagen var av störrevikt hos det ena bolaget. Aktiebolagen ifråga hade inte startats på sammasätt, och kraven på säkerheter som ställdes skiljde sig väldigt mycket åt.De slutsatser som vi kunnat dra är att både banker och riskkapital tar störsthänsyn till entreprenören och dennes tidigare erfarenheter. Dessutomgranskas affärsidén ingående och en bedömning görs om dess potential. Deproblem som nystartade aktiebolag normalt sett drabbas av då de ansöker omfinansiering är vanligtvis att produkten och affärsidén inte passar in iriskkapitalbolagets finansieringsmönster eller att banken tvingas finansierahela bolaget med ett lån, något de inte gärna gör. / Uppsatsnivå: D

I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget på många hinder. Det är inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hänsyn till. Innan ens företaget är ute på marknaden har nyföretagaren tagit kritiska beslut som kommer att avspeglas i företagets framtida utveckling. En välformulerad affärsidé kan vara skillnaden mellan ett medelmåttigt företag och en bransch ledare. En budget som lämnar utrymme för oförutsedda utgifter jämfört med en budget som ligger på kronan av företagets tillgångar kan vara skillnaden på ett företag som överlever dem första viktiga par åren och ett företag som går i konkurs efter ett par tuffa månader. Det är mycket som nyföretagaren behöver ta hänsyn till innan företaget når marknaden.Tänk er nu att nyföretagaren saknar finansiering för sitt projekt och att han eller hon har varit arbetslösa en längre tid. Vår forskning har fokuserat på nyföretagare som saknar egen kapital för att driva fram sin affärsidé. Syftet med vår forskning har varit att reflektera kring den verklighet som väntar nyföretagaren när denne söker sig till ”nyföretagare” institut för ekonomisk och organisationell hjälp.Vi har tittat närmare på tre stora aktörer som erbjuder både finansiell hjälp men också organisatoriska lösningar. När vi bestämde oss för vilka institut som kan bidra till vår forskning gick vi på den ”naturliga” linjen, från födsel till slut. Med det menar vi från det att en arbetslös potentiell nyföretagare söker sig till AMS i Göteborg, för att senare söka sig till Almi Företagspartner Väst och vid eventuell konkurs söka sig till Ackord centralen i Borås.Den metod som används i vår forskning är av kvalitativ art. Vi har med hjälp av intervjuer tagit reda på den bild som målas upp för en nyföretagare när han eller hon kommer i kontakt med dem ovannämnda instituten. Bilden eller perspektiven som framställs utav Almi Företagspartner Väst, AMS i Göteborg och Ackord centralen i Borås har vi försökt att koppla samman med vår teoretiska referensram, nämligen Kaj Sköldbergs bok Administrationens poetiska logik (1990). Utifrån det har vi gjort analyser av instituten var för sig.I uppsatsens diskussion har vi hittat eventuella varningstecken som nyföretagaren kan använda sig av för att bilda en egen uppfattning av situationen och institutet som står framför honom eller henne. På så sätt hoppas vi att nyföretagaren kan ta det kritiska steget från att vara nyföretagare till bli en etablerad företagare.Vi tror att genom att ”klä av” instituten ger vi nyföretagaren en möjlighet att ta till sig den information som han eller hon behöver utan att överväldigas av institutens egna intressen. I arbetets slutgiltiga fas föreslår vi möjligheter till vidareutveckling dvs. vidareforskning på det berörda ämnet. / Uppsatsnivå: C