Titel: Hjältar och offer - Hur Dafgård och Findus hanterat hästköttskandalen   Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 Författare: Linda Eriksson och Matilda Göransson Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Datum: 2013 Juni Syfte: Analysera hur Dafgård och Findus hanterat en pågående kris, hur de har bemött medierna och om det går att identifiera tydliga krisstrategier hos företagen.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys av företagens uttalande i artiklar och pressmeddeladen utifrån kriskommunikationsteorier. Resultat & slutsats: Det går att identifiera flera typer av krisstrategier som företagen använt sig av. Utifrån teorin har företagen hanterat krisen väl. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka krisens efterspel och eventuella långvariga effekter.   Nyckelord: Kriskommunikation, krishantering, hästköttskandal, Findus, Dafgård.

Nya teknologiska förutsättningar har resulterat i att intressenterna kan föra en dialog med organisationer jämfört med den tidigare monologen från organisationen. I och med detta sker kommunikation på andra vilkor och under en kris blir därför organisationen tvunget att bemöta enskilda individers reaktioner och känslor. Detta kan innebära att de måste anpassa sin kriskommunikation till omgivningens känsloyttringar. Uppsatsen tar avstamp i Attributionsteorin och Situationsbaserad Teori för Kriskommunikation (STK) för att sedan beskriva olika kommunikationsstrategier under en kris och hur intressenters känslor yttrar sig under en kris. Undersökningen bygger på Findus Facebooksida, där användarkommentarer och svar från Findus har samlats in och sedan klassificeras utifrån de känslotyper och de responsstrategier de uttrycker. Syftet är att se om det finns något samband mellan den uttryckta känslan i en kommentar och företagets respons.

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot’s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message. / Denna uppsats har studerat Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen 2013, när hästkött hittades i Findus 1-portions lasagne. Syftet med studien var att se hur budskapen i kriskommunikationen formulerats på Findus.se och hade fem frågeställningar för att besvara syftet. Metoden som användes var textanalys och tillvägagångssättet hade förhandsdefinierade kategorier för att allt material skulle analyseras efter samma förutsättning. Materialet som valdes ut var fem pressmeddelanden och fyra blogginlägg som alla publicerats under krisens förlopp. Studien utgick från teorierna om image repair, de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos och krisens faser. Resultatet visade att Findus var konsekventa i sin kriskommunikation, oavsett medieformat, men att det som skiljer medieformaten åt, var hur budskapen formulerats och vad de lade tyngd på beroende på vilken krisfas de befann sig i. Tre image repair-strategier var dominerande; förnekande, minska händelsens anstötlighet och tillrättaläggande. Strategierna användes i olika varianter och de förkom flera strategier i varje text. Findus använde sig mycket av ethos för att bygga upp sitt företroende genom att påvisa moralisk karaktär och välvilja. De anspelade på pathos genom att de försökte associera sig själv med positiva känslor och sin underleverantör med negativa känslor. Logos användes för att skapa trovärdighet i sin argumentation, genom bevisning från fakta och pålitliga källor. Det var tydligt att appellformerna samspelade genomgående i texterna för att förmedla ett enhetligt budskap och de samspelade även med image repair-strategierna. Det blir tydligt att de arbetar efter krisens förlopp och fas, eftersom man lätt kan avläsa vilken fas Findus befinner sig i utifrån textens innehåll. Oavsett i vilket medieformat och under vilken krisfas de befann sig i, markerade Findus en tydlig ståndpunkt i krisen, eftersom att de sände ut likande budskap i alla texter.

This study deals with a Swedish company in a food industry that got affected by product failure, which led to consumer trust crisis followed by media and was needed to be managed. Situation had a negative impact on company’s trademark, which acquired long recovery work by the company. Study is following a case example of Findus problems with having horse meat in their meat product that was supposed to contain beef meat. Study aims to research how the company dealt with situation, through crisis communication and recovery strategies. This study has conducted two content analyses, one for traditional media and one for blogs (social media channel), one participating observation at Findus production facilities and also conducted one qualitative interview with Findus. The study has been conducted with a slightly deductive approach and is a qualitative study in a constructionist way. / BakgrundSvensk livsmedelsindustri är känd för att utge sig att vara kvalitetsmedveten och mån om konsumenternas intressen, men drabbades under februari månaden 2013 av ett produktfel orsakat av det internationella matfusket. Den sjunde februari blev det allmänt känt att frysta produkter som skulle innehålla nötkött, egentligen innehöll hästkött. Situationen väckte stor uppmärksamhet som resulterade i en mediastorm, med många skandalrubriker och med matproducenten Findus i fokus. Produktfelet och medföljande mediastormen har lett till stora bekymmer hos konsumenter, som uttryckte sitt missnöje genom en negativ opinionsbildning i diverse sociala medier. Findus fick då handskas med opinionen från både traditionell media och sociala mediekanaler. Det starka varumärket blev således hårt utsatt från flera håll och företaget stod inför krävande uppgift med att hantera krisen orsakad av produktfelet. Därpå skulle ett återhämtningsarbete genomföras, med målet att minimera de skadliga effekterna, samt att i längden återhämta det starka varumärkets anseende och konsumenternas förtroende.SyfteStudien syftar till att studera hur en känd svensk matproducent med starkt varumärke hanterar en förtroendekris och genomför återhämtningsarbete till följd av ett produktfel som fångats upp av media.MetodDenna studie har genomförts med en kvalitativ metod med fallstudie som forskningsdesign, av typen intrinsikal. Ansatsen har varit främst deduktiv med vissa induktiva inslag. Studien har använt en positivistisk stil samt tar avstamp ur ett konstruktivistiskt synsätt. Empiri har insamlats med hjälp av grundad teori genom databaserna ”Newsline” och ”bloggportalen.se”, en kvalitativ intervju och en deltagande observation.SlutsatsNär produktfelet uppstått, hade Findus insett att situationen kan få proportioner av en kris och därefter sammankallade en krisgrupp som skulle hantera frågan både internt och externt. Företaget lyckades dock inte med att komma ut i medier på egen hand, utan blev uppsökt av medierna, som hade negativa påföljder där företaget fick handskas med större kris än vad den egentligen borde ha varit. Situationen räddades genom att företaget så småningom tillhandahöll adekvata förklaringar och tog ansvaret för det uppstådda felet, samt att högst uppsatta medarbetare har varit aktiva med uttalanden i traditionella medier. Företaget hade dock lägre aktivitet i sociala medier, vilket var en miss. Återhämtningsarbete hade som mål att upparbeta kundrelationer och detta har åstadkommits bra genom kampanjen ’Välkommen till Bjuv’, som genomsyrrades av transparens och bidrog till att förtroendet för varumärket ökat. Hanteringen av krisen har visat på att det råder ett starkt psyke inom företaget. Slutligen har Findus utvärderat resultatet av vidtagna åtgärder och dragit lärdomar av återhämtningserfarenhet. Trots de inledande felen, har företaget sammanfattningsvis kommit ur krisen med ännu starkare varumärke, främst tack vare väl genomfört återhämtningsarbete.

The aim of the study is to investigate the relationship between text and picture in two works by Sven Nordqvist, with the focus on how the action is propelled. The two works are compared in order to bring out any differences in the relationship and what significance this can have for the interpretation. The study also considers the theory of conceptual worlds to examine how the books can promote pupils’ literary understanding. The method of analysis is based on Rhedin’s (2001) theoretical concepts and elements of Nikolajeva’s (2000) terminology. The study demonstrates a difference in the works, in that the first one has an even balance in the amount of text and pictures. It is obvious that text and picture interact and together carry the narrative forward, while simultaneously leaving some freedom of interpretation to the reader. In the other work, the pictures dominate in terms of both space and content, and it is chiefly the pictures that carry the narrative forward. In the second work there is also an unclear relationship between text and picture, which gives the reader further scope for interpretation. The pictures in the two works and the scope for interpretation make them suitable for the development of reading comprehension, through the construction of conceptual worlds.

No description available.

Uppsatsen analyserar text och bilders funktion i några av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus (1986, 1996, 2012). Syftet är att undersöka hur texterna och bilderna i dessa bilderböcker samspelar med varandra samt vilka funktioner text och bild får. Ett ytterligare syfte är att undersöka den pedagogiska potentialen i de utvalda analysobjekten. Uppsatsen utgår från text- och bildanalys i alla tre utvalda objekten, vilkas resultat sedan komparerats. Vid text- och bildanalysen har ikonotexten haft stor betydelse. Analysen visar att böckerna skulle klara sig utan bilderna, men det skulle bli väldigt platt och de säregna detaljerna Nordqvist är välkänd för skulle gå förlorade. Även de syllepser och prolepser vi kan se i bilderna skulle gå om intet utan dessa. Det är en växelverkan mellan text och bild där bilderna förmedlar mer än vad texten förmår. En av de pedagogiska möjligheterna böckerna om Pettson och Findus ger är bland annat den ämnesöverskridande potentialen. Man kan där diskutera hållbar utveckling, värdegrundsrelaterade frågor och förhållningssätt samt djurens och människors rättigheter.

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.

Abstract Title: It’s not just a comment – a study about Crisis Management on Social Media Author: Malin Pettersson 910624 and Amanda White 920310 Year: Spring 2014 Level: Bachelor degree Department: School of Business and Economics Supervisor: Carina Holmgren Examiner: Frederic Bill   Purpose: The purpose of this paper is to develop and test a theoretical model for Crisis Management on social media.   Method: The overall literature that was found consisted of traditional Crisis Management and the communication that goes with it, and it was mainly written for traditional channels such as newspapers. The theories could not concretely describe how organizations should handle crisis in Social Media. Therefore, this study focuses on if and how organizations can use the traditional theories when working with crisis management in social media. Through a qualitative method the study has examined and tested the model on three crises, and subsequently improved the model based on the empirical material and  the analysis that was made.   Conclusion: The conclusion found that organizations need to adjust their crisis management after following guidelines for it to work on social media: -    Strategies should be limited to only one, and be either a rebuilding strategy or a bolstering strategy. -    The focus should be on emotional communication, and regarding the rational aspects the focus should be on actual actions and plans for the future. -    Clear guidelines for what type of questions and critics that should be answered should be set. Due to time restrictions questions and critics that communicate direct attacks and/or has playful undertones should be filtered out. -    Spokespersons can be many, which amplifies the need of clear guidelines and a coherent choice of strategy. Further, the messages should all be signed the same regardless of its creator. A good choice is therefore to sign it with the organizations name. -    Social media demands constant presence as the organizations must answer comments quickly, preferably within the hour of their publication. They must also quickly share information to make sure they are first with defining the crisis events. Furthermore, organizations should be active on all the social media channels where they have an account to avoid creating a forum for only speculations, rumors and discussions between stakeholders. -    Authorities should not stand alone in the spotlight, and they should not act alone on the organizations social media channels. Keywords: Crisis Management, Crisis Communication, Crisis Response, Response stage, Social Media, Preventable Crisis, Findus, Max, Parken Zoo.

In order to examine how children's literature might be translated, two different English translations of two Swedish picture books have been analyzed. The original Swedish books are Rävjakten and Pannkakstårtan by Sven Nordqvist. Rävjakten was translated as The Fox Hunt in 1988 and as The Fox Hunt in 2000. Pannkakstårtan was translated as Pancake Pie in 1985 and as The Birthday Cake in 1999. Literary translation in general, specific translation issues for children's literature, and trends in international English style have been considered. Analysis of the four texts has been made, with consideration given to the following areas: changes in illustrations, layout, or format; text changes; lexical choices; and retention, deletion, or modification of names and culturally specific references. The analysis revealed that the following tendencies were true for the later translations: foreignization of the text, word-for-word translation of the text, and a neutral international English variety.