På uppdrag av Saab har en grupp studenter på Linköpings tekniska högskola utvecklat ett skärmstativ för nya generationens JAS 39 Gripen E. Vid testflygning är stativet placerat vid planets stjärtkon och på stativet ska en skärm fästas. Skärmens funktion är att stabilisera flygplanet genom att ge det ett tippmoment vid okontrollerade spinnfall. Detta kandidatarbete hade till uppgift att designa och dimensionera ett stativ efter givna lastfall, begränsad volym, deformationskrav och givna infästningspunkter, samtidigt som fokus skulle ligga på viktreducering. För att möjliggöra detta togs en CAD-modell fram i Creo Parametric 2.0, som sedan exporterades till Ansys Workbench 14.0 där det utfördes beräkningar enligt finita elementmetoden. Under projektets gång testades olika material, tvärsnitt och konstruktioner, vilka utvärderades för att få fram en så lätt och hållbar konstruktion som möjligt.   Resultatet blev ett stativ med fackverksstruktur, som är gjord av fyrkantiga balkar med yttermått 70 mm och innermått 63,8 mm. Den maximala spänningen blev 883 MPa och maximal deformation var 53,1  mm. Stativets totalvikt blev 60,5 kg.

The purpose of this thesis work is to evaluate how the physical behaviour of a pipe bend is affected by the pipe bending procedure. Effects such as initial ovalization, thinning, thickening and plastic hardening from the bending procedure are examined and the mechanical properties of pipe bends containing these effects are investigated. This has been evaluated by creating a detailed Finite Element model of a pipe that is being bent. Then the differences compared to a bent tube in a virgin state, so called Elbow elements and an analytical in-house program have been evaluated. The virgin state refers to a model of a pipe that is bent from the beginning, thus having a homogeneous thickness and not containing any plastic hardening. The Elbow element is a calculationally cheap element, specially developed for accurate calculations of pipe bends in an initially virgin state. The goal with the thesis work is to get a better picture of what happens to a pipe as it is being bent, how this affects the mechanical properties and to evaluate the possibility to develop an easy method for taking these effects into account when using the Elbow element. This report describes the layout of the work and how the detailed FE-model has been constructed. One step to being able to use the Elbow element with respect to changes in shape and plastic hardening from the manufacturing process has been presented, the differences are though considered being too big to be able to use the Elbow elements with enough confidence in the results. The problems that remain are presented and discussed and proposals for further work are presented.

This report describes the building of a computer model that makes it possible to simulate the thermal climate in a greenhouse. The computer model is built on the physical theory of heat exchange that occur in a greenhouse, such as radiation and convective heat exchange. The model also includes the heat storage that is active in a greenhouse. The computer model is used to simulate the thermal climate in a greenhouse under three periods, winter, spring and summer. It also investigates which effect a concrete wall has on the thermal climate in a greenhouse. The purpose of putting a concrete wall in the greenhouse model is to investigate the possibility to store heat during the day and then use this heat when the temperature drops during the night. The result from the simulations shows that a concrete wall levels the big difference in temperature that normally occurs under a day in a greenhouse. It also shows that heat is stored in the concrete wall and during the night the wall temperature is higher than both the outdoor temperature and the greenhouse temperature. This makes the wall a source of heat during this time. / Växthus är pga. sin utformning väldigt känsligt för klimatets påverkan. Detta resulterar i att klimatet i växthuset under soliga dagar kan uppnå väldigt höga temperaturer medans temperaturen under kalla dagar och nätter kan bli lika låg som den rådande utomhustemperaturen. Växthusets klimat blir därför väldigt extremt och temperatursvängningarna stora. Temperatursvängningarna beror till stor del på växthusets låga värmetröghet och genom att öka trögheten i en byggnad kan temperatur svängningar minskas och ett jämnare termisk klimat uppnås. En ökning av trögheten kan också bidra till att värme lagras under varmare perioder och på så sätt minska ett eventuellt uppvärmningsbehov under de kalla perioderna. För att undersöka tröghetens inverkan och möjligheterna till värmelagring hos ett växthus har detta examensarbete inriktats på uppbyggnaden av en datormodell som kan simulera ett växthus termiska förhållanden. Modellen har sedan använts för att undersöka hur en betongvägg påverkar det termiska klimatet i växthuset samt betongväggens förmåga att lagra värme. Datormodellen har byggts upp i MATLAB vilket gör det möjligt att med klimatdata från olika perioder simulera växthuset inre klimat. Datormodellen bygger på matematiska beräkningar som grundar sig på fysikaliska och termiska samband. Växthuset som undersöks i datormodellen bygger på ett växthus som är planerat att uppföras på trädgårdsanläggningen Wij trädgårdar i Ockelbo. Växthuset går under namnet Eldtemplet och ingår i projektet ”Ny energi i gamla landskap” som ska utforska möjligheterna till nya energikällor inom trädgårds- och odlingsverksamhet. Simuleringar har genomförts med klimatdata från ett dygn under tre olika årstider, vinter, vår och sommar. Resultatet från simuleringarna visar att temperaturerna i växthuset påverkas väldigt mycket av den infallande solstrålningen. Införandet av en betongvägg ökar växthusets tröghet och jämnar ut temperatursvängningarna i växthuset. Simuleringarna visar också att betongväggen får en värmelagrande förmåga och under vissa perioder kan tillföra växthuset värme under natten då temperaturen i växthuset sjunker. Genom resultatet kan slutsatsen dras att det finns åtgärder att ta till som kan förbättra växthusets termiska egenskaper väsentligt och göra växthus mer energieffektiva.

Vid användande av polymerer och elastomerer i konstruktioner, lämnar leverantörer oftast endast materialparametrar i form av ett hårdhetstal. De vanligaste provningsmetoderna för hårdhetsmätning av polymerer och elastomerer är Shore samt IRHD (International Rubber Hardness Degree). Hårdhetstalen som erhålls är svåra att använda i Finita Elementanalyser, då de ej direkt kan översättas till mer lätthanterliga storheter. Syftet med examensarbetet är att utveckla en metod för att omvandla hårdhetstal till användbara Finita Elementstorheter. Det finns flera olika metoder för hårdhetsmätning inom Shore och IRHD.Arbetet begränsades dock till att enbart täcka en metod för Shore samt två metoder för IRHD. Arbetet inleddes med litteraturstudier följt av modellering samt simulering av hårdhetsprovningarna. Optimeringar har genomförts för att erhålla materialparameterns värden för olika hårdheter. Med hjälp av dessa värden har sedan samband mellan hårdhet och materialparametrar tagits fram. Erhållna slutsatser är att det med metodens hjälp går att finna samband mellan hårdhet och materialparametrar. Dessa parametrar kan anta olika värden för samma hårdhet. Om hårdhetsprovning kompletteras med andra provningsresultat blir resultaten mer entydiga.

<p>The purpose of this thesis work is to evaluate how the physical behaviour of a pipe bend is affected by the pipe bending procedure. Effects such as initial ovalization, thinning, thickening and plastic hardening from the bending procedure are examined and the mechanical properties of pipe bends containing these effects are investigated.</p><p>This has been evaluated by creating a detailed Finite Element model of a pipe that is being bent. Then the differences compared to a bent tube in a virgin state, so called Elbow elements and an analytical in-house program have been evaluated. The virgin state refers to a model of a pipe that is bent from the beginning, thus having a homogeneous thickness and not containing any plastic hardening. The Elbow element is a calculationally cheap element, specially developed for accurate calculations of pipe bends in an initially virgin state.</p><p>The goal with the thesis work is to get a better picture of what happens to a pipe as it is being bent, how this affects the mechanical properties and to evaluate the possibility to develop an easy method for taking these effects into account when using the Elbow element.</p><p>This report describes the layout of the work and how the detailed FE-model has been constructed. One step to being able to use the Elbow element with respect to changes in shape and plastic hardening from the manufacturing process has been presented, the differences are though considered being too big to be able to use the Elbow elements with enough confidence in the results. The problems that remain are presented and discussed and proposals for further work are presented.</p>

Detta arbete sammanfattar en del av den forskning som gjorts på kugghjul och planetväxlar med avseende på egenskaper som lastfördelning, verkningsgrad och ingreppsstyvheter. En jämförelse görs mellan olika metoder för beräkning av ingreppsstyvheter vilken visar på stora skillnader. En planetväxel av typ D simuleras i flerkroppsdynamikprogramvaran MSC ADAMS där egenskaper som lastfördelning, vridstyvhet och utväxling undersöks.

The purpose has been to analyze a modelling process based on the finite element method (FEM), for a powered stacker truck of the model SPE 140 TX HILO. It was analyzed how such a model should be designed in order to perform stability analyses. This was done by analyzing which of the trucks components that were relevant from a stability perspective. These components were analyzed in order to figure out which modelling approach that was best suited to model the components in a FEM-software. The result of these analyses is a modelling methodology describing which approach that should be used during the entire modelling process of a FEM-model consisting of an entire truck.

Nesta dissertação realizou-se um experimento de Monte Carla pararevelar algumas características das distribuições em amostras finitas dos estimadores Backfitting(B) e de Integração Marginal(MI) para uma regressão aditiva bivariada. Está-se particularmente interessado em fornecer alguma evidência de como os diferentes métodos de seleção da janela hn, tais como os métodos plug-ín, impactam as propriedades em pequenas amostras dos estimadores. Está-se interessado, também, em fornecer evidência do comportamento de diferentes estimadores de hn relativamente a seqüência ótima de hn que minimiza uma função perda escolhida. O impacto de ignorar a dependência entre os regressares na estimação da janela é também investigado. Esta é uma prática comum e deve ter impacto sobre o desempenho dos estimadores. Além disso, não há nenhuma rotina atualmente disponível nos pacotes estatísticos/econométricos para a estimação de regressões aditivas via os métodos de Backfitting e Integração Marginal. É um dos objetivos a criação de rotinas em Gauss para a implementação prática destes estimadores. Por fim, diferentemente do que ocorre atualmente, quando a utilização dos estimadores-B e MI é feita de maneira completamente ad-hoc, há o objetivo de fornecer a usuários informação que permita uma escolha mais objetiva de qual estirnador usar quando se está trabalhando com urna amostra finita. / In this thesis we conduct a Monte Carlo investigation to reveal some characteristics of the small sample distributions of the Backfitting (B) and Marginal Integration (MI) estimators for an additive bivariate regression. We are particularly interested in providing some evidence on how different data driven window width estimation procedures, such as some plug in methods impact the small sample properties of the MI and B estimators. We are also interested in providing evidence on the behavior of how the differente window widths estimators impact the optimal sequence of window widths that minimizes a chosen loss function. The impact of ignoring regressar dependency on window width estimation is also investigated. This is common practice and should impact estimators' performance. Besides, nowadays there no available statistical/ econometrical packages that perform estimation of additive regression by Backfitting and Marginal Integration. It 's an objective of our dissertation the creation of routines in Gauss for the practical implementation of these estimators. Ultimately, differently from what occurs at the present time, when the utilization of the B e MI estimators is clone in a way completely ad-hoc, our objective is to provide applied researches with information that allows for a more accurate comparison of these two competing alternatives in a finite sample setting.

Betongslipers är ett element i den moderna järnvägens uppbyggnad. Det har ersatt det traditionella virkesmaterialet som har ett antal nackdelar gentemot betong. Vid tillverkning av betongslipers förspänns armeringslinor med en kraft på 500 kN innan cementet gjuts in i produktionslinans formar. Undersökningen kommer in i bilden då en svetsad draglåda, där armeringslinorna är låsta, belastas av förspänningskraften. Uppdraget blir att analysera spänningsflödet i draglådan för att se var de största spänningarna förekommer. Detta görs genom en FEM-analys av hela konstruktionen samt hållfasthetsberäkningar av enbart gängorna. Slutsatsen som fastställdes var att analysen av konstruktionen resulterade att förspänningskraften inte påverkade gängorna eller svetsarna så pass kritisk att en allvarlig deformation skulle ske.

Submitted by Emanuel Varela Cardoso (emanuel.varela@ufcg.edu.br) on 2018-11-05T18:32:08Z No. of bitstreams: 1 OZÓRIO BEZERRA HOLANDA NETO – DISSERTAÇÃO (PPGFísica) 2015.pdf: 1866080 bytes, checksum: a15052e3dc0bbf5bba2c805913e20d6a (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-05T18:32:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 OZÓRIO BEZERRA HOLANDA NETO – DISSERTAÇÃO (PPGFísica) 2015.pdf: 1866080 bytes, checksum: a15052e3dc0bbf5bba2c805913e20d6a (MD5) Previous issue date: 2015-07 / Capes / Nesta dissertação estudamos os aspectos clássicos e quânticos da extensão derivativa do modelo de Chern-Simons Abeliano na eletrodinâmica em (2+1) dimensões. No contexto clássico, descrevemos suas principais propriedades, tais como a invariância de calibre e a estrutura do propagador associado quando este modelo é adicionado à teoria de Maxwell. A principal característica desse modelo é a de que ele nos fornece um par de excitações (uma não massiva e outra massiva) para o modo de propagação das ondas eletromagnéticas. No contexto quântico, estudamos a possibilidade de induzir esse termo na ação efetiva da eletrodinâmica quântica via correções radiativas de determinante fermiônico em um laço. Neste caso, analisamos sua ocorrência em temperatura zero e nita. O resultado oriundo da temperatura nita tem como propriedade gerar novas excitações para os modos de propagação das ondas eletromagnéticas de pendentes da temperatura. / In this work we studied the classical and quantum aspects of derivative extension of the Chern-Simons Abelian model in electro dynamics in (2+1) dimensions. In classical context, we describe their main properties such as gauge in variance and the structure of the associated propagator when this template is added to Maxwell's theory. The main feature of this model is that it provides us a pair of excitation (one not massive and another massive) for the propagation mode of the electromagnetic waves. In the quantum context, we studied the possibility of inducing this term in thee active action of quantum electrodynamics via radiative corrections of fermionic determinant in loop. In this case, we analyze its occurrence at zero and nite temperature. The result a rising from the nite temperature has the property to generate new excitement for the modes of propagation of electromagnetic waves dependent of temperature.