Abstrakt: Det är i mötet mellan utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl. a. Pierre Bourdieus, Norbert Elias, John L. Scotsons, Erving Goffmans och Max Webers sociologiska teorier som behandlar samspelet och relationerna mellan individer och olika samhällsgrupper. Författarens utgångspunkter baseras även på en mångårig yrkeserfarenhet som journalist.Undersökningen visar att finsktalande utrikeskorrespondenter generellt sett blir väl bemötta i Sverige även om att de kan bedömas tillhöra en invandrargrupp. Intervjupersonerna hade inte upplevt diskriminering och svenskarnas stereotypa föreställningar om finländare uppfattades inte som ett problem. Utrikeskorrespondenterna ansåg sig även ha bra status i det svenska samhället. Detta kan förklaras genom att de har en så hög position i samhället samt makt, genom sitt yrke, att detta påverkar det sätt på vilket de blir bemötta.Resultaten visar också att det har skett en positiv förändring på svenskarnas syn på Finland och därmed också på finsktalande utrikeskorrespondenter på grund av den ekonomiska utveckling som skett i Finland under de senaste åren. Bemötandet samtutrikeskorrespondenternas egna stereotypa föreställningar om svenskar och om Sverigeverkar dock, enligt undersökningen, inte ha någon större betydelse för hur utrikeskorrespondenternas produktion ser ut och således inte heller på den bild de förmedlar av Sverige till Finland. Dåligt bemötande syns mest i tv- och radioproduktion eftersom de ärkänslomedier.Produktioner påverkas däremot av utrikeskorrespondenternas hemmaredaktioner i Finland som har ett stort intresse av att publicera produktioner som förstärker gamla, negativa stereotypa föreställningar om Sverige. Hemmaredaktioner har till och med specifika nyhetskriterier endast för Sverige som t.ex. att kunna känna skadeglädje mot Sverige eller att kunna jämföra Finland och Sverige i nyhetsrapportering som om det skulle finnas en tävlingssituation mellan de två länderna.Undersökningen visar också att svenskar i allmänhet inte har ett intresse av att bliuppmärksammade i finsk media med ett undantag för de företag som har ekonomiskaintressen i Finland.

The aim of this study was to describe the phonological development of Finnish children and to compare phonological development between monolingual Finnish speaking children in Finland and monolingual Swedish speaking children living in Sweden. Twenty Finnish children between 3;1 and 4;10 years old participated in the study. The test used for the Finnish children was a newly established Finnish phonology test, based on the same principles as the Swedish phonology test LINUS. Earlier collected data of Swedish children matching the Finnish participants were used for the comparison between language groups. Comparable words and phonological structures were selected for the comparison. The comparison was made with the measures Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) and Percentage Consonants Correct (PCC). The Finnish children performed well regarding most structures but many of them did not yet master the phonemes /s/, /r/, /d/, word initial consonant clusters and word medial heterosyllabic clusters with /r/. Similar results have been found in earlier studies. No significant differences were found between the two language groups except regarding the phoneme /d/ and consonant cluster /tr/, where the Swedish children performed significantly better. These differences might be explained by the differences between the two languages. For instance, the phoneme /d/ and word initial consonant clusters are more common in the Swedish language than in the Finnish language. Due to the small number of participants, the results cannot be generalized. The huge differences between the two languages, make comparisons complicated and are discussed. / Denna studie hade som syfte att beskriva finsktalande barns fonologiska utveckling samt göra jämförelser i fonologisk språkutveckling mellan enspråkigt finsktalande barn i Finland och enspråkigt svensktalande barn i Sverige. I studien deltog 20 finsktalande barn i åldern 3;1 - 4;10 år, varav 9 var flickor och 11 var pojkar. För testning av finsktalande barn användes ett nyskapat finskt testmaterial som motsvarar det svenska LINUS-testet. Data från svenska barn, som matchade de finska barnen avseende ålder och kön, hämtades från ett redan insamlat svenskt material. Jämförbara strukturer och ord valdes ut för att kunna jämföra språkutvecklingen mellan grupperna. Som jämförande mått användes Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) och Percentage Consonants Correct (PCC). Finsktalande barn presterade överlag väl i de fonologiska mätningarna men uppvisade fortfarande svårigheter med fonemen /s/, /r/, /d/, ordinitiala konsonantkluster samt ordmediala konsonantmöten som involverar /r/. Resultatet stämmer överens med tidigare studier. I jämförelsen mellan de finska och svenska barnen framkom inga signifikanta skillnader förutom avseende ordinitialt /d/ och konsonantklustret /tr/, där de svensktalande barnen presterade signifikant bättre. Dessa skillnader kan eventuellt förklaras av olikheter mellan språken, exempelvis förekommer både fonemet /d/ och ordinitiala konsonantkluster mer sällan i finskan. På grund av lågt deltagarantal går resultatet inte att generalisera. Även de stora skillnaderna mellan språken försvårade en tillförlitlig jämförelse i språkutveckling mellan finsk- och svensktalande barn, något som diskuteras i arbetet.

Föreliggande studie syftar till att skapa en ordlista med tillhörande bildmaterial som kan utgöra ett underlag för att bedöma den fonologiska förmågan hos finskspråkiga barn. Ytterligare undersöks huruvida de utvalda målorden ingår i det aktiva ordförrådet hos finskspråkiga barn mellan 3-5 år och kan bli eliciterade utifrån de valda bilderna. Slutligen presenteras förbättringsförslag för det framtagna materialet. Ordlistan består utav 80 ord och utgår frånBirutés och Stembergers (2010) principer för att möjliggöra en ickelinjär analys. Samtliga fonemi det finska språket är representerade, med ett par undantag vad gäller marginella fonem.Ytterligare ingår ett stort antal diftonger, konsonantsekvenser och andra stavelse- och ordstrukturer. I studien deltog sammanlagt 24 finsktalande barn med ett åldersspann mellan 3–5år. Barnen delades in i två åldersgrupper för att möjliggöra en jämförelse mellan de yngre (3;0–3;11 år) och de äldre (4;0–4;9 år) barnen. Barnens svar kategoriserades utefter typen av promting och eliciteringsstrategier som användes för att elicitera målordet. Dessa kategorier var spontan benämning, semantisk promting, fonologisk promting, alternativ, eftersägning och utebliven produktion. Signifikant fler ord eliciterades genom spontan produktion hos barn i den äldre gruppen än i den yngre. För den yngre gruppen eliciterades signifikant fler ord inom semantisk promting, alternativ och eftersägning. Antalet ord där produktionen uteblev (utebliven produktion) var signifikant fler hos den yngre gruppen. Ytterligare noterades användning av oförväntade böjningsformer och varianter för respektive barn. Resultatet indikerade att fler av målorden förefaller finnas i de äldre barnens aktiva ordförråd än de yngres. Slutsatser från denna studie är att majoriteten av de framtagna orden och tillhörande bilder fungerar för elicitering men att ändringar behöver göras i det existerande materialet. Studiens resultat indikerar att 14 antal ord och 11 antal bilder inte fungerar för elicitering. Föreslagna ändringar är att 11 ord byts ut, tretas bort och 10 läggs till. Ytterligare föreslås att 10 bilder byts ut. / The aim of this present study was to create a word list and select appropriate pictures that can be used in a picture naming test to assess phonological abilities in Finnish speaking children.Further this study investigates whether the selected target words are present in the expressive vocabulary of Finnish speaking children aged 3-5 years and if they can be elicited with the chosen pictures. Suggestions for further improvement of the material are discussed. The wordlist includes 80 words that were chosen according to criteria for a phonological assessment material presented by Bérubé and Stemberger (2010) and enables a non-linear analysis. In the created material all phonemes in the Finnish language are represented with few exceptions regardingmarginal phonemes. Many different diphthongs, consonant sequences and other syllable and word structures are also included. The participants in this study consisted of 24 Finnish speaking children aged between 3-5 years. The children were divided into two age groups to enable comparisons between younger (3;0-3;11 years) and older (4;0-4;9 years) children. The children's answers were categorized according to the type of prompting or elicitation strategies that were needed to elicit the target word. These categories were spontaneous production, semantic prompting, phonological prompting, alternatives, imitation, and unproduced words.Significantly more words were elicited by spontaneous production among the older children than the younger children. In the younger group, significantly more words were elicited by semantic prompting, alternatives, and imitation. The number of unproduced words were significantly higher in the younger group. No significant differences were found for the remaining categories. Production of unexpected inflectional forms and other variations were also noted. The result indicates that a large amount of the target words was present in the older group's expressive vocabulary compared to the younger group. Conclusions of this study are that most of the selected words and pictures are appropriate in picture naming context, but that some alterations to the existing material are needed since 14 words and 11 pictures cannot be elicited to asufficient extent. Suggested alterations are that 11 words are exchanged, three removed, and tenadded, to improve the existing wordlist. A further suggestion is that ten pictures are exchanged.