Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske. Det kom fram att diskussioner är nödvändigt för att elever ska lära sig hur demokrati fungerar och att dialog lätt kan förväxlas med en monolog. Lärarens betydelse beskrevs som central för att diskussioner skulle bli lärorika. Flera svårigheter med att skapa ett flerstämmigt klassrum identifierades.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom språket sker lärandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vår studie var att ta reda på vilken innebörd begreppet ett språkutvecklande arbetssätt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas språk ska utvecklas. Vi ville även se hur pedagogernas arbetssätt harmoniserade med gällande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett språkutvecklande arbetssätt.Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del. Det var ett riktat urval då pedagogerna valdes genom att de hade ett intresse och var medvetna om språkets betydelse för elevernas utveckling. Därefter sammanställde vi svaren och dessa jämfördes med vår teori och aktuell forskning.Resultatet visade på en stor variation av arbetssätt. Vi kunde dela in svaren i två huvudgrupper, en funktionell och en formalistisk medan några var en kombination av dessa båda synsätt. De pedagoger som hade ett mer formalistiskt synsätt arbetade oftast med språkutveckling i ämnet svenska. Ämnet delades upp i olika områden och hade få beröringspunkter med övriga ämnen. I ett funktionellt arbetssätt ingick det språkutvecklande arbetet som en naturlig del i de flesta ämnen. Samarbete såväl mellan elever som pedagoger var ett viktigt inslag här. Vårt resultat visar att ett funktionellt arbetssätt är mer överensstämmande med grundskolans styrdokument än ett formalistiskt.Vi fann att specialpedagogerna på de aktuella skolorna arbetade nästan uteslutande exkluderande.

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist. Vi har också belyst vikten av en alternativ undervisning i matematik och givit ett flertal förslag på hur denna undervisning kan genomföras. / In this essay we used a questionnaire to find out which methods of teaching are being used in the first math course in 10 high schools in Malmoe and Lund in Sweden. The result indicates that the traditional method where the teacher first talks about a new section in the textbook followed by task solving by the students is the dominant method, used in 75 % of the total time. Other methods like working in a group and working with laboratory materials are rarely being used. According to the report of the Swedish mathematics delegation it is desirable to change the situation and many teachers agree. A big obstacle is lack of time. We have also illustrated the importance of alternative methods in mathematics teaching and suggested several ways how this teaching could be carried out.