Då matförgiftningarna runt om i världen stadigt ökar, har livsmedelsinspektörernas roll att kontrollera hur livsmedelsföretagen uppfyller livsmedelslagstiftningen blivit allt viktigare. År 2006 ändrades den svenska livsmedelslagstiftningen till att bli mer överensstämmande med EU:s livsmedelslagstiftning. I och med denna förändring ändrades livsmedelsinspektörernas roll till att kontrollera hur väl livsmedelsföretagens rutiner för egenkontroll uppfyller livsmedelslagstiftningen. För att kommunikationen under de kontroller som livsmedelsinspektörerna utför på livsmedelsföretagen ska kunna fungera på ett effektivt och noggrant sätt, krävs det att båda parter hjälps åt. Då forskningen inom det aktuella området idag kan ses som bristfällig, har detta legat till grund för detta examensarbetes inriktning. Syftet med detta examensarbete är att studera hur livsmedelsföretagare som inte har svenska som modersmål upplevde att kommunikationen fungerade vid den senaste kontrollen. I syftet ingick även att undersöka vad kontrollrapporterna hade för betydelse för hur livsmedelsföretagare uppfattade att kommunikationen fungerade under den senaste kontrollen. För att uppnå detta syfte utfördes fem semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades med hjälp av ”öppen kodning”. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen vid de senaste kontrollerna uppfattades som god, även om vissa hinder uppstod. Dessa hinder bestod främst av språkliga barriärer och okunskap inom den svenska livsmedelslagstiftningen. För att säkra livsmedel ska kunna uppnås, krävs det att den goda kommunikationen under en kontroll bevaras.

Food controls of restaurants are an important part of the work on environment and health at the environmental offices in Norrköping and Linköping municipality in Sweden. This is a study written by Johan Hoffstedt and Rebecca Miss at Linköping University. The purpose of the study “Låt inte maten tysta mun” was to chart the experience of the relationship and dissemination of information between restaurants and the environment and health authorities according to food inspectors as well as the chefs of the restaurant business. The aim of the study is also to investigate how previous research relates to the results of the study. A qualitative method was chosen, and eight semi structured interviews were conducted with four chefs and four food inspectors. The results showed that the response and the relationship between chefs and food inspectors was perceived as good by both parties, but a lack of information dissemination and communication was noted by the respondents. There were also shortcomings when it came to ways to contact, language resources, and the frequency of inspections according to respondents. The study concluded that there were improvement opportunities connected to digital solutions, proactive information, more frequent inspections and more directed information in a short, concise and accessible manner. Greater cooperation between environmental agencies and the Swedish Food Administration could facilitate information dissemination to restaurants. / Livsmedelskontroller av restauranger är en viktig del av arbetet med miljö och hälsa på miljökontoren i Norrköpings och Linköpings kommun. Det här är en C-uppsats skriven av Johan Hoffstedt och Rebecca Miss på Linköpings universitet. Syftet med studien ” Låt inte maten tysta mun” var att kartlägga upplevelsen av relationen och informationsspridningen mellan restauranger och miljö- och hälsovårdsmyndigheten enligt livsmedelsinspektörer samt restaurangverksamheternas kockar. Syftet med studien är även att undersöka hur tidigare forskning förhåller sig till studiens resultat. En kvalitativ metod valdes och åtta stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kockar och fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att bemötandet och relationen mellan kockar och inspektörer uppfattades som bra av båda parterna men att brister fanns i informationsspridningen och kommunikationen. Det fanns även brister när det kom till kontaktsätt, språk, resurser, och frekvensen på inspektionerna enligt respondenterna. Slutsatsen var att det fanns förbättringsmöjligheter kopplat till digitala lösningar, proaktiv information, mer frekventa inspektioner samt mer riktad information på ett kort, koncist och lättillgängligt sätt. Ett större samarbete mellan miljökontoren och Livsmedelsverket skulle kunna underlätta informationsspridningen till restauranger.

Food inspection is a part of the Environment Department in Stockholms stad. Their work, among other things, involves inspections of restaurants in different areas of Stockholm. An important part of the working process is the importance of inspectors managing to work professional and impartial. The intention of the study ”En studie av interaktionen vid livsmedelskontroll – ett intersektionellt perspektiv på mötet mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare och -personal”, written by Helga Holmgren and Parisa Meidanipour, is to find out how the inspector and the owner of the restaurant and the personnel interact. The study has a qualitative approach where observations and interviews have been made. The theoretical framework involves intersectional perspectives as well as Goffman’s dramaturgical perspective and the power perspective of Foucault. The results of the study primarily show that cooperation between inspectors and owners of restaurants and personnel is a qualification for the work to be able to progress. It also shows that owner of restaurants and personnel as well as inspectors use strategies during the meeting to maintain their face. The power is constantly present in the interaction between inspectors and the owner of the restaurant and personnel, while who possesses the power in the interaction shift. / Livsmedelskontroll är en del av arbetet inom Miljöförvaltningen i Stockholms stad och arbetet innefattar bland annat inspektioner av restauranger i Stockholmsområdet där det är av vikt att inspektionerna utförs opartiskt och professionellt. Syftet med studien ”En studie av interaktionen vid livsmedelskontroll – ett intersektionellt perspektiv på mötet mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare och -personal”, skriven av Helga Holmgren och Parisa Meidanipour, är att ta reda på hur livsmedelsinspektörer och restaurangägare och -personal interagerar med varandra. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer genomförts. De teoretiska ramverken i uppsatsen är ett intersektionellt perspektiv, delar av Goffmans dramaturgiska perspektiv och Foucaults maktperspektiv. Resultaten visar framförallt att ett bra samarbete mellan inspektören och restaurangägare och -personal är en förutsättning för att arbetet kan genomföras. De visar vidare att restaurangägare och -personal såväl som inspektörer använder olika strategier under mötet för att upprätthålla sina fasader. Makten är ständigt närvarande i relationen mellan inspektör och restaurangägare och -personal men vem som innehar makten i interaktionen skiftar.