Bakgrund Livsmedelslagen bygger på livsmedelssäkerhet för att skydda konsumenternas hälsa och ligger till grund för livsmedelsinspektörernas arbete och livsmedelsföretagarnas verksamheter. Tidigare studier visar att många livsmedelsföretagare var nöjda med livsmedelsinspektörernas arbete men att de också såg många tänkbara förbättringsmöjligheter i livsmedelskontrollen. Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som fanns för livsmedelsinspektörerna gällande kommunikation, bemötande och tydlighet sett ur livsmedelsföretagarnas perspektiv. Metod En kvantitativ studie där kvalitativ metod tillämpats i delar av arbetet. Målgruppen var restaurang- och pizzeriaägare i en norrländsk stad i Sverige. En Internetenkät användes för att samla data från livsmedelsföretagarna, de som inte gick att nå via Internet kontaktades via telefon. För att få en livsmedelsinspektörs syn på tänkbara problem gjordes en intervju med en livsmedelsinspektör från Miljökontoret i den norrländska staden. Data bearbetades främst genom beskrivande statistik och diskussion kring förbättringsmöjligheter utifrån livsmedelsföretagarnas svar. Resultat Livsmedelsföretagarna var i helhet nöjda med livsmedelsinspektörernas arbete. De flesta var positiva till livsmedelskontrollerna samtidigt som de gav förslag på förbättringsmöjligheter som exempelvis mer insyn i branschen, fokus på rätt saker, fler provtagningar och bättre insyn i hur många som talar ett annat språk. Kontrollrapporten uppgavs vara relativt lätt att förstå men kunde bli otydlig samt att den ibland innehöll ytterligare anmärkningar än det som sagts under kontrollen. Trots att livsmedelsföretagarna tyckte sig förstå kontrollrapporten kunde livsmedelsinspektören ibland se att avvikelser som påpekats inte blivit åtgärdade. Slutsats För att förbättra livsmedelskontrollen kan livsmedelsinspektörerna utveckla sin tydlighet både vid livsmedelskontrollen och i kontrollrapporten. / Background The Food safety legislation is made to protect the health of consumers and is the basis for food inspectors and food business operators'. Even though previous studies show that many food business operators' were satisfied with the food inspectors, there still are many potential possibilities for improvements. Objective The objective was to investigate the possibilities for improvement among food inspectors regarding communication, conduct and clarity seen from the food business operators' perspective. Methods This was a quantitative study in which qualitative methods was applied in some parts. The target group was the restaurant- and pizzeria owners in the North of Sweden. An Internet questionnaire was used to collect data from the food business operators'. Those who could not be reached through Internet were contacted by telephone. To get a food inspectors point of view of potential problems an interview with a food inspector was performed. Data were mainly processed through descriptive statistics and discussion based on the answers from the food business operators'. Results Almost all of the food business operators' were positive about the food control, even though they gave suggestions for improvement. The food business operators' wanted the food inspector to have more insight in the food production, focus on the right things, better insight in people speaking a different language and more food sampling. The inspection reports was relatively easy to understand but could be indistinct, sometimes it contained additional notes. Despite that the food business operators' responded that they understood the inspection report the food inspector could sometimes see that the deviations was still remaining. Conclusion To improve the food control the inspectors could be even clearer during both the food controls and inspection reports.

<p>Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjufrågorna är en sammansättning av redan gjorda frågor, men som kan utvecklas av den person som svarar på frågorna under en intervju. Sammanlagt intervjuades sju personer, tre restaurangägare samt fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen inte fungerade mellan livsmedelsinspektörerna och restaurangägarna. Detta berodde främst på brister gällande det svenska språket samt kulturella skillnader. Det är viktigt att kommunikationen fungerar mellan de berörda parterna då det gäller säkerheten med livsmedelshanteringen. Med en effektiv kommunikation kan ett samarbete främjas och kommunicering om risker förbättras.</p>

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjufrågorna är en sammansättning av redan gjorda frågor, men som kan utvecklas av den person som svarar på frågorna under en intervju. Sammanlagt intervjuades sju personer, tre restaurangägare samt fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen inte fungerade mellan livsmedelsinspektörerna och restaurangägarna. Detta berodde främst på brister gällande det svenska språket samt kulturella skillnader. Det är viktigt att kommunikationen fungerar mellan de berörda parterna då det gäller säkerheten med livsmedelshanteringen. Med en effektiv kommunikation kan ett samarbete främjas och kommunicering om risker förbättras.

No description available.

Då matförgiftningarna runt om i världen stadigt ökar, har livsmedelsinspektörernas roll att kontrollera hur livsmedelsföretagen uppfyller livsmedelslagstiftningen blivit allt viktigare. År 2006 ändrades den svenska livsmedelslagstiftningen till att bli mer överensstämmande med EU:s livsmedelslagstiftning. I och med denna förändring ändrades livsmedelsinspektörernas roll till att kontrollera hur väl livsmedelsföretagens rutiner för egenkontroll uppfyller livsmedelslagstiftningen. För att kommunikationen under de kontroller som livsmedelsinspektörerna utför på livsmedelsföretagen ska kunna fungera på ett effektivt och noggrant sätt, krävs det att båda parter hjälps åt. Då forskningen inom det aktuella området idag kan ses som bristfällig, har detta legat till grund för detta examensarbetes inriktning. Syftet med detta examensarbete är att studera hur livsmedelsföretagare som inte har svenska som modersmål upplevde att kommunikationen fungerade vid den senaste kontrollen. I syftet ingick även att undersöka vad kontrollrapporterna hade för betydelse för hur livsmedelsföretagare uppfattade att kommunikationen fungerade under den senaste kontrollen. För att uppnå detta syfte utfördes fem semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades med hjälp av ”öppen kodning”. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen vid de senaste kontrollerna uppfattades som god, även om vissa hinder uppstod. Dessa hinder bestod främst av språkliga barriärer och okunskap inom den svenska livsmedelslagstiftningen. För att säkra livsmedel ska kunna uppnås, krävs det att den goda kommunikationen under en kontroll bevaras.

No description available.

Food controls of restaurants are an important part of the work on environment and health at the environmental offices in Norrköping and Linköping municipality in Sweden. This is a study written by Johan Hoffstedt and Rebecca Miss at Linköping University. The purpose of the study “Låt inte maten tysta mun” was to chart the experience of the relationship and dissemination of information between restaurants and the environment and health authorities according to food inspectors as well as the chefs of the restaurant business. The aim of the study is also to investigate how previous research relates to the results of the study. A qualitative method was chosen, and eight semi structured interviews were conducted with four chefs and four food inspectors. The results showed that the response and the relationship between chefs and food inspectors was perceived as good by both parties, but a lack of information dissemination and communication was noted by the respondents. There were also shortcomings when it came to ways to contact, language resources, and the frequency of inspections according to respondents. The study concluded that there were improvement opportunities connected to digital solutions, proactive information, more frequent inspections and more directed information in a short, concise and accessible manner. Greater cooperation between environmental agencies and the Swedish Food Administration could facilitate information dissemination to restaurants. / Livsmedelskontroller av restauranger är en viktig del av arbetet med miljö och hälsa på miljökontoren i Norrköpings och Linköpings kommun. Det här är en C-uppsats skriven av Johan Hoffstedt och Rebecca Miss på Linköpings universitet. Syftet med studien ” Låt inte maten tysta mun” var att kartlägga upplevelsen av relationen och informationsspridningen mellan restauranger och miljö- och hälsovårdsmyndigheten enligt livsmedelsinspektörer samt restaurangverksamheternas kockar. Syftet med studien är även att undersöka hur tidigare forskning förhåller sig till studiens resultat. En kvalitativ metod valdes och åtta stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kockar och fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att bemötandet och relationen mellan kockar och inspektörer uppfattades som bra av båda parterna men att brister fanns i informationsspridningen och kommunikationen. Det fanns även brister när det kom till kontaktsätt, språk, resurser, och frekvensen på inspektionerna enligt respondenterna. Slutsatsen var att det fanns förbättringsmöjligheter kopplat till digitala lösningar, proaktiv information, mer frekventa inspektioner samt mer riktad information på ett kort, koncist och lättillgängligt sätt. Ett större samarbete mellan miljökontoren och Livsmedelsverket skulle kunna underlätta informationsspridningen till restauranger.

Food inspection is a part of the Environment Department in Stockholms stad. Their work, among other things, involves inspections of restaurants in different areas of Stockholm. An important part of the working process is the importance of inspectors managing to work professional and impartial. The intention of the study ”En studie av interaktionen vid livsmedelskontroll – ett intersektionellt perspektiv på mötet mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare och -personal”, written by Helga Holmgren and Parisa Meidanipour, is to find out how the inspector and the owner of the restaurant and the personnel interact. The study has a qualitative approach where observations and interviews have been made. The theoretical framework involves intersectional perspectives as well as Goffman’s dramaturgical perspective and the power perspective of Foucault. The results of the study primarily show that cooperation between inspectors and owners of restaurants and personnel is a qualification for the work to be able to progress. It also shows that owner of restaurants and personnel as well as inspectors use strategies during the meeting to maintain their face. The power is constantly present in the interaction between inspectors and the owner of the restaurant and personnel, while who possesses the power in the interaction shift. / Livsmedelskontroll är en del av arbetet inom Miljöförvaltningen i Stockholms stad och arbetet innefattar bland annat inspektioner av restauranger i Stockholmsområdet där det är av vikt att inspektionerna utförs opartiskt och professionellt. Syftet med studien ”En studie av interaktionen vid livsmedelskontroll – ett intersektionellt perspektiv på mötet mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare och -personal”, skriven av Helga Holmgren och Parisa Meidanipour, är att ta reda på hur livsmedelsinspektörer och restaurangägare och -personal interagerar med varandra. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer genomförts. De teoretiska ramverken i uppsatsen är ett intersektionellt perspektiv, delar av Goffmans dramaturgiska perspektiv och Foucaults maktperspektiv. Resultaten visar framförallt att ett bra samarbete mellan inspektören och restaurangägare och -personal är en förutsättning för att arbetet kan genomföras. De visar vidare att restaurangägare och -personal såväl som inspektörer använder olika strategier under mötet för att upprätthålla sina fasader. Makten är ständigt närvarande i relationen mellan inspektör och restaurangägare och -personal men vem som innehar makten i interaktionen skiftar.

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade. Inspektörsyrket uppfattas av många inspektörer själva som viktigt och intressant men också som ett yrke med låg status. Slutsatsen är att det behövs både utvecklingsarbete och forskning för att få till stånd en bättre arbetssituation för landets miljö- och hälsoskyddsinspektörer.