Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande. Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext. Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska. Resultatet visade vikten av utbildning och god arbetsmiljö för att sjuksköterskan på ett adekvat sätt skulle kunna vårda den forensiska patienten. Resultatet belyste även sjuksköterskans emotionella reaktion samt föreställningars inverkan på omvårdnaden. Slutsats: Forskningen på manliga våldsoffer var för bristande för att få ett jämnt resultat. Specialistutbildning samt en bredare grundutbildning inom forensisk omvårdnad krävs för att tillgodose forensiska patienters behov. Kontinuerlig aktualisering av rutiner och riktlinjer efterfrågas.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad är kedjan mellan rättsväsendet och sjukvården. Omvårdnaden innefattar att omhänderta bevis, dokumentera skador och tillvarata patientens mänskliga och lagliga rättigheter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom forensisk omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där tolv artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: I resultatet kom följande fyra olika teman fram; Att identifiera patienter utsatta för våld; Att omhänderta bevis; Att inneha kunskaper inom forensisk omvårdnad och Att det uppstår negativa känslor i omvårdnaden av forensiska patienter. Det är svårt för sjuksköterskor utan utbildning i forensisk omvårdnad att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Dessa patienter kräver ett tryggt och empatiskt omhändertagande utan fördomar eller en förförståelse som hindrar en god omvårdnad. Patienterna känner ofta en skam eller skuld, vilket sjuksköterskor måste ta hänsyn till. Utbildning inom forensisk omvårdnad är viktigt för att patienterna ska erhålla ett korrekt omhändertagande och för att sjuksköterskorna ska känna en trygghet i att vårda dessa patienter. Slutsats: Våldsbrott är ett ökande samhällsproblem och genom forensisk omvårdnad kan sjuksköterskor hjälpa till att fälla gärningsmän och upptäcka och förebygga våldsbrott. Detta kräver utbildning inom forensisk omvårdnad för sjuksköterskor.