I föreliggande studie har vi, utifrån en kvalitativ ansats där vi använt implementeringsteori som analysinstrument, studerat hur vetenskaplig kunskap implementeras i pedagogisk praktik med utgångspunkt från flickor med ADHD. Vi har studerat skolans styrkedja i en mindre kommun i Sverige. I studien har vi gjort nedslag i såväl den övre nivån; den så kallade formuleringsarenan, som den lägre nivån; den så kallade realiseringsarenan. Flickor med ADHD är en grupp som enligt forskningen generellt sett upptäcks senare än pojkar med ADHD. Anledningen till detta är att flickor uppvisar andra symptom än pojkar. Konsekvensen av detta är att flickor med ADHD till viss del blir en osynlig grupp i skolan, och får hjälp och stöd först senare i livet. Vi har studerat styrkedjan i kommunen för att se hur olika aktörer arbetar med att föra in vetenskaplig kunskap med utgångspunkt från flickors ADHD i skolan. Då det finns forskning och kunskap kring hur ADHD manifesterar sig hos både flickor och pojkar, tror vi att en viktig del i att kunna erbjuda reellt stöd handlar om att implementera den kunskap som redan finns. Vår studie visar att flickor är svåra att upptäcka eftersom uppfattningen om ADHD utgår från en pojknorm. Vi ser också att vetenskaplig kunskap om flickors ADHD har svårt att få genomslag i organisationen, samt att aktörerna i styrkedjan, beroende på om de befinner sig i formulerings- eller realiseringsarenan, uppfattar visionen om ett tillgängligt lärande och möjligheten att implementera den på olika sätt. Vi kan se att det bedrivs ett målinriktat arbete i kommunen utifrån visionen om ett tillgängligt lärande, och att det är av betydelse hur denna vision förmedlas och uppfattas i styrkedjan. Betydelsefullt är att det finns ett inslag av både -down och bottom-up-perspektiv mellan styrkedjans formulerings- och realiseringsarena.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.