Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad. Ur ett sociologiskt perspektiv framstår fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhällsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln – Where the action is, menar försvinner när alltmer av risktagande kringgärdas av förbud. Fotbollen erbjuder en miljö präglad av spänning och utlevelse i det trygga välfärdssamhället, där domaren varje match ges tillfälle att demonstrera sina kunskaper och sin förmåga att kontrollera skeendet. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomare söker sig till fotbollen just för att uppleva spänning, upprätthålla traditionella ideal, samt att motverka fusk och våld. Detta ger dem tillfälle att kunna leva ut känslor och aggressioner, samtidigt som de måste kunna visa att de kan bemästra stressfulla och känsloladdade situationer, ibland med inslag av våldsamt och aggressivt beteende. Det var bland intervjupersonerna vanligt att de upplevt denna spänning tidigare som aktiva spelare, men sedan valt att bli fotbollsdomare när karriären som spelare eller tränare avslutats. Liknande resultat har påvisats av bland andra Norlander med flera (2001). Även om tidigare forskning (Andersson, 1983) visat att två tredjedelar av domarna hade haft för avsikt att sluta var domarna i min undersökning inställda på att fortsätta döma orsaken var att de älskar fotboll. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomarna upplevde kontakten med människorna och miljön inom fotbollen som något positivt, samt att man kunde göra karriär och förbättra sig när det gällde att döma fotboll, ur den negativa sidan var våldet, massmedias och funktionärers sätt mot domarna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur framstående juniorfotbollsspelare, i karriärövergången mellan junior- och seniorverksamhet, psykologiskt självreglerar. Självreglering består av koncepten planering, monitorering, ansträngning, self-efficacy, reflektion och utvärdering som delas in i tre cykliska faser: förberedelsefasen, prestationsfasen och reflektionsfasen. De frågeställningar som skall hjälpa att besvara syftet är: (1) Hur förbereder sig en juniorfotbollsspelare inför ett träningspass? (2)  Hur tänker, känner och agerar en juniorfotbollsspelare i relation till självregleringens prestationsfas? (3) Hur reflekterar och utvärderar en juniorfotbollsspelare sin prestation efter ett träningspass? Metod Studien innehåller en blandmetodik, där en enkätundersökning användes för att urskilja goda informatörer för tillhandahållandet av för syftet relevant information. Urvalet var 20 stycken juniorfotbollsspelare födda mellan 1995-1996 från två olika föreningar, där tre spelare ur varje förening sedermera intervjuades. Intervjuundersökningen genomfördes med hjälp av intervjuformen the standardized open-ended interview. I enkätanalysen räknades respondenternas olika medelvärden, standardavvikelser och räckvidder ut för var och ett av självreglerings olika koncept. Resultat Enkätundersökningens resultat visade att båda föreningarnas respondenter uppvisade högst värde inom konceptet ansträngning. Resultaten från intervjuundersökningen indikerar att deltagarna brister i sin fulla förståelse och tillämpning av de psykologiska färdigheter tillhörande förberedelsefasen och prestationsfasen, vilket karakteriserar deras resonemang i reflektionsfasen. Slutsats Analysen är att deltagarna är medvetna om sin egen påverkan på prestationen och resultatet, dock saknar de (teoretisk) kunskap som skulle möjliggöra en mer frekvent tillämpning och systematisering av de psykologiska färdigheter de använder sig av. Eftersom deltagarna har svårt att se vad, varför och hur deras psykologiska färdigheter fungerar, har de svårt att regelbundet omsätta dessa psykologiska färdigheter till prestationshöjande åtgärder.   Nyckelord: självreglering, karriärövergångar, fotboll, juniorfotbollsspelare, blandmetodik

Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsdomare med varierad bakgrund presterade på ett mer specifikt uthållighetstest framtaget för fotbollsdomare baserat på deras rörelsemönster på planen. Undersökningen genomfördes på 17 stycken fotbollsdomare från 5 olika divisio-ner. I undersökningen användes två stycken undersökningsmetoder. För att mäta testresultatet användes ett nytt uthållighetstest specifikt för fotbollsdomare och för att få in data över do-marhistorik användes ett mindre frågeformulär. Resultaten visade på signifikanta skillnader i löpsträcka för division 2-domarna mot domarna i division 5 och division 7, det visade också på signifikanta skillnader i löpsträcka för domarna i division 3 mot domarna i division 5, divi-sion 6 och division 7. Resultaten visade också på att domarna med åldern 30-34, 35-39 och 40-44 sprang en signifikant längre löpsträcka mot domarna med åldern 45 och uppåt. Slutli-gen visade även resultaten på att domarna med 16-18 års rutin av seniordömande sprang en signifikant längre sträcka än domarna med 1-3, 7-9 respektive 19 och uppåt års erfarenhet av dömande på seniornivå. Nyckelord: Fotbollsdomare, Uthållighetstest, Nivåskillnad, Åldersskillnad, Rutin, Rörelse-mönster på planen

Recent studies mostly study subjective demands for soccer players during running. However, there is a need for physioloical demands for running to make the training more effective.

Pengar får allt mer betydelse inom idrottsvärlden. Sponsorintäkter, publikintäkter samt merchandise ar viktiga inkomstkällor for föreningar. Pengarna används sedan till att bland annat betala sportchefer, tränare spelare, etc. Detta gäller framförallt större föreningar som håller till på elitnivå och i den har studien ska vi som författare försöka att belysa vad som kommer till uttryck bland fotbollstränare nar de talar om vad det innebär att ha avlönade spelare i ett amatörlag, samt hur det påverkar konstruktionen av laget. Urvalet i studien är från fotbollsföreningar från västra Sverige där sex stycken tränare har valts ut. Tillvägagångssättet vid datainsamlingen var intervjuer där vi som författare hade en ”face to face”- intervju med deltagarna. I studien visar det sig att tränarna ställer sig positivt till att avlöna vissa spelare i ett fotbollslag dock att det däremot kan missgynna de övriga spelarnas utveckling som fotbollsspelare.

No description available.

Den här studien fokuserar på Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna när det gäller den enskilda idrottaren men tar inte hänsyn till de kontextuella förhållandena som finns. Studien belyser även om det görs några skillnader i arbetet beroende på om det är pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men tränar de på samma sätt och på samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, både på pojk- och flicksidan för att få klarhet i hur de ser på begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation. Resultatet visar att organisationen är uppbyggd likt en pyramid där det inte görs några skillnader i sättet att jobba med pojkar och flickor. Vad gäller talangidentifikation så nämndes ofta spelförståelse som en egenskap som är viktig när man försöker identifiera talang och jobbet med talangutveckling har gått framåt då organisationen har blivit mycket mer strukturerad de senaste åren.

Fotboll har under de senaste 100 åren växt till att bli en enorm företeelse i Sverige och övriga världen. Att vara fotbollsintresserad är idag en vanlig sida hos många människor, i Sverige och i övriga världen. För vissa är det identitetsskapande, och så viktigt att allt kretsar runt det fotbollslag man följer. Livet i övrigt kommer i andra hand. Det finns de som säger att fotboll är viktigare än religion för dem, eller att det är fotboll som är deras religion. Jag har i detta arbete försökt se om fotboll kan vara en religion eller fungera som en religion. I ett samhälle där kyrkans roll blir mindre och mindre, har jag funderat på om fotbollen i viss mån tagit kyrkans tidigare roll i många människors liv. Inom fotbollskulturen finns bilder, ikoner, färgkoder, språk, rum, sociala koder, tankesätt och åsikter, som alla är delar av livet som supporter. Jag kommer i arbetet ta på mig religionshistorikerns roll, liksom fotbollssupporterns. Uppsatsen redogör för medias roll och vikt för fotbollen, som kanal för utövandet av fotbollen som ”tro”. Att gestaltningen skulle vara en film bestämde jag tidigt, och samlade in mycket material. Tanken var att under tiden man ser filmen någon gång ställer sig en fråga liknande: ”Kan fotboll verka som en religion?” Det var de bilder från matcher med supportrar från Malmö FF, där största engagemang visas, som jag bäst kunde få fram detta. Vad jag kommit fram till är inte ett svar som ja eller nej, men däremot en förståelse för fotboll, som om man ser på frågeställningen lite annorlunda, blir väldigt lik en religion. / BI/Media

Fotboll är en mycket komplex idrott, där spelarna måste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste åren är snabbhet. Unga spelare har goda förutsättningar för att träna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att såväl snabbhet som spänst kan förbättras på sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett träningsprogram kombinerat av plyometrisk träning och sprint. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk träning på olika fysiska förmågor, hos unga, fotbollsspelande män. Ett fotbollslag ingick i studien, där hälften utgjorde interventionsgrupp (n=9; ålder: 16,4±0,6 år; längd: 178,9±6,6 cm; vikt: 71,3±13,6 kg; fettprocent: 21,9±6,7) och hälften kontrollgrupp (n=10; ålder: 16,2±0,9 år; längd: 177,3±9, 1 cm; vikt: 68,5±9,0 kg; fettprocent: 21,4±3,5). Interventionsgruppen utförde träningsprogrammet två gånger per vecka i sex veckor, i samband med den vanliga fotbollsträningen, medan kontrollgruppen endast utförde vanlig fotbollsträning. Efter träningsperioden hade interventionsgruppen signifikant förbättrat sina sprinttider på sträckorna 10-20 meter (-1,63 %) och 20-30 meter (-1,56 %), medan inga signifikanta skillnader kunde noteras i kontrollgruppen. Studien visar att det går att förbättra snabbheten på så kort tid som sex veckor. Studien visar samtidigt att lag på en lägre nivå kanske inte är redo för den här typen av träning. En tränare måste därför se över sin situation innan snabbhetsträning inkorporeras i det vanliga programmet.

Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet. Frågeställningar : Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag? Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier, fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier. Resultat Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin. Slutsats Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Vt 2012</p>