• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 507
  • 27
  • Tagged with
  • 534
  • 130
  • 125
  • 103
  • 77
  • 74
  • 70
  • 69
  • 64
  • 63
  • 61
  • 59
  • 57
  • 50
  • 39
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Maximera, producera och tolerera : En träningsplanering med speciell inriktning på anaerob träning för fotbollsspelare

Strömberg, William January 2010 (has links)
No description available.
52

"Pinsamt! Uselt! Värdelöst!" : En studie av kritiska omdömen i svensk sportjournalistik

Jansson Kujanpää, Alexander January 2011 (has links)
Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en. Jag har utgått ifrån gestaltningsteorin, som handlar om hur medierna ”ramar in” bestämda delar av verkligheten.     Det jag kommit fram till är att alla tidningar med varierande fart rört sig mot ett mer sensationalistiskt språk. DN har närmat sig kvällspressens språkbruk och även SvD har tagit små steg åt det hållet. Retoriska grepp som skapar dramaturgi och intensitet har bidragit till hårdare omdömen om både laget och enskilda spelare. Det finns dock flera faktorer som kan bidra till att kritiken mildras, eller helt uteblir. Jag har även kommit fram till att utvecklingen under min undersökningsperiod är en del av en utveckling som pågått i årtionden, och inte mycket talar för att vinden kommer att vända inom en överskådlig framtid.
53

"Det skulle vara jättekul att spela med killar" : -en kvalitativ studie av unga tjejers upplevelser av att spela fotboll i en mansdominerad fotbollsklubb

Lindgren, Anna, Aronsson, Elina January 2012 (has links)
Den här studiens syfte är att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser på sitt fotbollsspelande i förhållande till omgivningens syn på fotboll och den allmänna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frågor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollsträningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar är bättre fotbollsspelare än tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en måttstock som tjejerna bedömer sig själva utifrån. Studien visar även att tjejer och killar systematiskt hålls isär inom fotbollen med hjälp av de vedertagna normerna kring de båda könens olika fysiska förmågor och att tjejerna har antagit detta sätt att betrakta kön.
54

Den gula armén och dess svenska hjältar : föreställda gemenskaper och nationalism i krönikörernas bevakning av fotbolls-VM

Adolfsson, Viktor January 2010 (has links)
Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande. Exempelvis beskrivs de svenska supportrarna som ”den gula armén” flera gånger. Sportbilagornas krönikörer, vissa mer än andra, använder sig av flera grepp som kan kopplas till nationalism och bidrar i allra högsta grad till att skapa en svensk (föreställd) gemenskap.
55

Spelrörelsekrav och temporalt mönster i amerikansk fotboll : en deskriptiv studie av försvarsspelare

Oud, Stefan January 2006 (has links)
Aim The aim of the study was to develop a method for the survey of play movement demands and temporal patterns in order to enable a descriptive study of the defensive players in American Football. The overall aim was to  improve the understanding of how American Football is played to create opportunities for enhancement of current or developing new training methods to better suit football. Method Fifty plays from a Division 3 college football game on video from 2005 was divided into sequences of action for one player each from the defensive line, linebackers and defensive backs and analyzed with the video analyzing software cSwing. Every players sequence of action was recorded in a spreadsheet and noted on a scaled football field where distances were measured and together with time stamps from cSwing velocity was calculated. Results Using this method it was possible to describe the play movement demands and temporal patterns which was the main task of the study. The defensive end worked on an average 4.61 seconds per play, the distance was 12.4 meters and average speed 2.5 m×s-1. The linebacker worked on an average 4.35 s per play, 13.7 m and at a mean speed of 3.0 m×s-1. The free safety worked on an average 4.38 s per play, 14.7 m and at a mean speed of 3.3 m×s-1. The Linebacker had a more varied movement pattern than the other two positions. Discussion With the developed method both quantitative variables and qualitative assessments of play movement demands and temporal patterns could be done. With the aid of this information the coach can develop or enhance training methods that better emulates the demands games puts on the players. Using a GPS to enhance the quantitative analysis can lead to more extensive measurements of temporal patterns. Zoomed in video uptakes could lead to a better analysis of movement patterns Conclusion The developed method gives the American Football coach a tool to analyse the demands put on certain categories of players based on different types of and frequencies of play sequences and their temporal patterns. This enhanced knowledge the coach can use to improve practices
56

Hur blir vi mer specifika? : En träningsplanering för ungdomsfotboll med speciell inriktning mot agility

Wasserman, Anders January 2011 (has links)
No description available.
57

Går det att förändra spelares ”ambitionsnivå” på fem veckor? : - En interventionsstudie om förändringen av motivation hos ungdomsfotbollsspelare

Pethrus Engström, Sebastian January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka om det är möjligt att höja motivationen hos ungdomsfotbollsspelare med hjälp av olika interventionsmetoder i träningen. Två olika frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte. Nämligen (1) Sker det någon förändring i motivation under en fem veckornas period där tränaren försöker påverka autonomi, kompetens och tillhörighet? (2) Vilka förändringar i träningen verkar ha störst påverkan för att höja motivationen? Metod: I studien deltog 8 pojkfotbollsspelare födda 2000. Spelarna har deltagit i fotbollen minst 2 år och den som varit aktiv längst har spelat 7 år. Vetenskapliga artiklar har legat till grund för interventionsmetoderna i träningen. Interventionsmetoderna var till för att försöka påverka spelarnas känsla av autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien använder sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa delen består av enkätfrågor i form av Sports Motivation Scale – 6 (SMS6). Enkäten mäter motivationen hos spelarna enligt self-determination theory (SDT). Den kvalitativa delen av studien är intervjuer med de deltagande spelarna. Intervjuerna var semistrukturerade. Resultat: Resultatet av studien visar att spelarna skattade sig högre inom alla kategorier utom amotivation. Dock så är ingen av kategorierna tillräckligt signifikanta för att visa på tydliga samband. Wilcoxon Matched Pair Test visar p-värdet för resultaten är för högt (p>0,05). Den intervention som anses påverkat resultatet mest vara att känslan av kompetensen har ökat. Det verkar framförallt vara den mer strukturerad träningen som varit med och påverkat.  Slutsats: En förklaring av de uppkomna resultaten är att en mer planerad och strukturerad träning leder till förbättrad kvalitet på träning. Bättre struktur leder till att mer tid läggs på fotbollen och mindre tid på andra saker. Något annat som var mycket uppskattat var att övningarna var mer aktiva och spelinriktade än tidigare. Slutsatsen är att mer autonomitillfällen och mer positiv feedback leder till att spelarna känner sig mer inre motiverade. Känslan av att få vara med och bestämma tillsammans med att känna sig kompetent med det man gör leder till att spelaren upplever egen utveckling. En problematik med resultatet är att tävlingsmomenten kan ha bidragit till att yttre faktorer, exempelvis jämförelse med andra har blivit viktigare för spelarna. Vid vidare studier behövs flera mätinstrument för att ta reda på den egna uppfattade kompetensen.
58

Sex veckors hög-intensiv träning förbättrar uthållighet & total sprinttid hos kvinnliga fotbollsspelare

Hopstadius, Linda January 2014 (has links)
Inledning Det är bevisat att hög-intensiv intervallträning två gånger i veckan i sex till åtta veckor kan förbättra aerob kapacitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sex veckors hög-intensiv intervallträning en gång i veckan i kombination med snabbhetsträning kan ge ökad prestationsförbättring hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod Tjugoåtta damlagsspelare från samma fotbollslag deltog i studien varav elva fullföljde hela studien. Studien genomfördes en gång i veckan i sex veckor och innehöll hög-intensiv intervallträning i hinderbana inomhus med snabbhetsträning. Före- och eftertester utfördes i form av ett Yo-Yo intermittent återhämtningstest nivå 1 (YYIRTL1) samt ett 6 x 30 meter upprepat sprinttest. Resultat YYIRTL1 visade en signifikant förbättring från 633 ± 232 till 738 ± 247 (p = 0,01) i ökad distanslängd. 6 x 30 meter upprepat sprinttest visade ingen signifikant skillnad av den snabbaste sprinten (p > 0,05) men i total upprepad sprinttid visade resultatet på en signifikant förbättring från 31.83 ± 1.50 till 31.06 ± 0.99 (p = 0,02). Konklusion Sex veckors hög-intensiv träning kan ge ökad prestationsförbättring i uthållighet samt minskad total upprepad sprinttid.
59

Brazil’s Awake, Sweden’s Asleep? : De brasilianska demonstrationerna i svensk press juni-juli 2013

Hermansson, Vitor January 2014 (has links)
I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svensk press 15 juni-19 juli 2013. Fokus är även att utgöra hur nyheten har vinklats och hur denna vinkling tagit sig form, samt en jämförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik, p.g.a. nyhetens koppling till sport. Till min teoretiska ram har jag främst använt mig av tre medieforskares verk – Anna Roosvalls Utrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i svenska medier och Kai Hafez The Myth of Media Globalization – som sammanfattningsvis berör nyhetsvärdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering. Uppsatsen använder sig av först en kvantitativ innehållsanalys, därefter en kvalitativ diskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar från sport- och övrig journalistik. Därefter klassificeras alla artiklar utefter utmärkande drag (genre, källa osv.). Ett utmärkande drag är ”vinkling”, vilket syftar på hur nyheten vinklats och finns i sju former – Demonstrationer i Brasilien, Fortsatta protester, Lösningar, Demonstrationer i världen, Våld, Övrigt och Fotboll. I den kvalitativa diskursanalys undersöks en artikel från varje vinkling, med alla (eller så många som möjligt) av vinklingens ifråga vanligaste, utmärkande drag. Avslutning är demonstrationer som händelse den viktigaste företeelsen i materialet. Demonstrationerna beskrivs ständigt i termer av hur stora dem var och att de var överraskande. Demonstranternas krav är sekundär fokus. Artiklarna är antingen neutralt eller positivt inställd till demonstrationerna. Den vanligaste vinklingen är Demonstrationer i Brasilien, där man enbart fokuserar på nyheten. Våld var generellt sett inte vanlig. Fotboll var vanligare inom sportjournalistiken. Inom sportjournalistiken använder man sig oftast av aktörer som får föra en aktiv talan i artiklarna (med t.ex. citat). De är även generellt sett längre. Övrig journalistik är mer övergripande och har färre aktiva talare. Överskådligt lägger sportjournalistik mycket fokus på mindre och tvärtom med övrig. Man kan utgöra att representationen av de brasilianska demonstrationerna skiljde sig mycket från representationen av liknande fall. Den var i mer eller mindre grad detaljerad, men tydlig, ofta nyanserad och skänkte relevans till demonstrationerna som nyhetshändelse.
60

”Storstadsfixering någon…?” : En innehållsanalys av kvällspressens matchbevakning av herrallsvenskan i fotboll 2013

Andersson, Joakim, Malmberg, Henrik January 2014 (has links)
En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering. Framförallt den kvalitativa delen av studien visar att storstadslag i större utsträckning får mer utrymme. Faktorer som kan ligga bakom storstadscentreringen är redaktionernas närhet till sin publik, kommersiella avsikter, sportsliga framgångar och förväntningar för de olika lagen.

Page generated in 0.0264 seconds