Denna studie ämnade att undersöka förhållandet mellan termen succession planning och idrottsvärlden genom att ta reda på vilka målsättningar och strategier som svenska elitfotbollsföreningar har. Tre föreningar tillhörande det högsta seriesystemet inom svensk elitfotboll har medverkat i denna studie. Metoden för att utföra denna uppsats var fallstudiemetoden. Varje förening benämns som ett enskilt fall, där av berörs och jämförs tre olika fall i denna uppsats. Uppsatsens fokus ligger i utvalda föreningarnas ungdomsakademier, mer specifikt elitförberedande verksamhet för pojkar 15-19 år.  Empirin har samlats in genom intervjuer med uppgiftslämnare från föreningarna medverkande i studien. Resultaten visar att det finns kopplingar och tendenser kring föreningars målsättningar i förhållande till succession planning teorier och strategier som studien bygger på. Studien visar även att det går att urskilja rum för andra aspekter av succession planning kan tas i akt när det kommer till att modifiera föreningars tillvägagångsätt gällande mål och strategier.

No description available.

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet. Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken.   Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar. De har även svarat på vad det finns för situationer som kan ställa till problem och om de anser att sportjournalister har en annorlunda syn på objektivitet jämfört med journalister som inte jobbar med sport.   Några av slutsatserna som kan dras av uppsatsen är att fotbollsjournalisterna saknar en enhetlig definition av begreppet samt ett enhetligt tillvägagångssätt för hur de bör bete sig, det finns en stor tilltro till den egna förmågan att vara objektiv. Kollegor och konkurrenter ifrågasätts dock, framför allt lokaltidningsjournalister samt kvällstidningsjournalister. Det tas även upp att många av fotbollsjournalisterna hejar på ett lag när de blir intresserade av fotboll, men att känslorna ska avta efter att de har blivit journalister.

Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse. Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar. Den fjärde och sista, könsstereotyper, diskuterar hur vissa beteenden, aktiviteter och attribut kan anknytas till ett specifikt kön. Metod: Undersökningen är baserad på en kombination av en kvantitativ samt kvalitativ metod. Den kvantitativa innehållsanalysen avser koda en större mängd material som i det här fallet består av tidningsartiklar. Den kvalitativa textanalysen fokuserar istället på en djupare analys av ett fåtal av dessa artiklar. Resultat: Den kvantitativa analysen visar på att herrfotbollen verkar anses som det normativa medan damfotbollen figurerar som det avvikande. Den kvalitativa analysen pekar i sin tur på ett mer nyanserat resultat där skillnaden i medieskildringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare är betydligt svårare att urskönja.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar: * Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella? * Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid? * Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik? Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013). Observationerna är utförda i realtid och omfattar fem träningspass med akademitränaren. Akademitränaren var cirka 26 år och har genomgått utbildningen UEFA B, spelarna i laget akademitränaren ansvarade för var cirka 14 år gamla under studien. Resultat Tidfördelningen under träningarna var till playing forms fördel. Då denna träningsaktivitet, inklusive samlingar och pauser, upptog 81,2 % av träningstiden totalt. Effektiv träningstid upptar 65,5 % av träningstiden, effektiv tid i playing form upptar 49,9 %. Akademitränarens beteende präglades utöver, ”tystnad-fokus på träning” och ”organiserande”, av frågetekniker och positiv feedback, både generell och specifik. Detta medför att akademitränarens arbetssätt och metodik präglas av EGD. Slutsats Akademitränarens arbetssätt är influerat av teorierna TGfU och EGD. Genom detta arbetssätt kan tränaren, enligt teorierna, skapa förutsättningar för långsiktig utveckling samt spelarens förmåga att hantera pressade situationer. Dessutom ger det även ökad möjlighet att stärka den självbestämmande motivationen hos enskilda spelare enligt SDT. I ett verkligt perspektiv kan studien användas som exempel på hur TGfU och EGD används praktiskt.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, Lärarutbildningen, 2010.

This qualitative study examines two historical decisions made by the same football club, IFK Luleå, in regards of merging with other local clubs. The purpose with the study is to compare the reasons behind the first decision, prior to the season of 1986, and the second one, prior to the season of 2000. A positive decision is made prior to the season of 1986, while a negative decision is made prior to the season of 2000. The comparison of the decisions, the purpose, is achieved through interviews and deep dives into archived files. The study shows that the first decision is made mostly due to sport related reasons, while the second desicion is rather an economic one.

Syftet med detta arbete är att studera betydelsen som föräldrarna har haft för sina barns idrottande. Studien riktar in sig på fotbollsspelare och via åtta semistrukturerade intervjuer med spelare på seniornivå har frågor om föräldrarnas inverkan på deras idrottsliga uppväxt besvarats. Intervjuerna gjordes med spelare från två lag, ett dam- och ett herrlag, från samma svenska fotbollsförening. Det insamlade materialet har bearbetats med induktiv kodning för att få fram kategorier till den analys som avslutar arbetet. I presentationen av analysen användes Tony Byrnes teorier om The parental involvement continuum för att dela in föräldrarna i olika fack baserat på deras nivå av delaktighet. Som ytterligare hjälp i teorin men också som ett ramverk för hela studien användes Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och begreppen regionsbeteende, roll, och fasad. Resultaten av arbetet visade på främst två typer av inverkan: press och stöd. Med undantag för en intervjuperson som märkbart kunde känna press från sin pappa så hade de flesta intervjuade upplevt någon form av nervositet inför sitt fotbollsutövande. En nervositet som ofta kunde spåras tillbaka till föräldrarna. Samtliga intervjuade kände dock ett stöd och hade aldrig stött på motstånd från föräldrarna när det gällde deras fotbollsutövande.

Studien syftade till att undersöka vilka nyckelfaktorer som behövs för att bedriva en elitverksamhet inom fotboll på en mindre ort samt granska hur en icke elitfotbollsförening i en mindre ort arbetar med dessa faktorer.   För att uppnå syftet användes metoden som Gratton och Jones (2010) beskriver som kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Som innebär att intervjuaren har en förberedd intervjuguide men ställer uppföljande frågor baserade på den dialog som intervjuaren och respondenten skapar genom nya frågor. De fyra föreningar som medverkade i studien var Degerfors IF, Vittsjö GIK, Mallbacken IF Sunne och IF Eksjö fotboll. Dessa föreningar valdes till studien på grund av hur stor befolkningsmängd föreningens geografiska ort har. Det som framkom i intervjuerna analyserades genom kategorisera den insamlade data utifrån de forskningsfrågor som ställdes i studien.   De tre faktorer studien undersökt är hur viktiga de statliga bidragen är för dessa föreningar, om föreningarna kunnat bedriva sina verksamheter utan stöd från det lokala näringslivet samt hur de byggt upp sina representationslag.   Studien visar vilka olikheter som finns i föreningarna med fokus på skillnaderna mellan de tre elitföreningarna och IF Eksjö fotboll, där studien visar de främsta skillnaderna mellan elit och icke elit föreningar byggt upp sina representationslag.     Nyckelord: Landsbygd, Bidrag, Näringsliv, Sponsring, Fotboll.