Denna studies syfte var att få mer kunskap om de erfarenheter som speciallärare undervisande i årskurs 4–9 har av att kartlägga, identifiera hinder och erbjuda stödjande insatser som främjar elevers matematikutveckling. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och 12 speciallärare i matematik deltog. Studiens resultat indikerade på att speciallärarna arbetade mångsidigt med kartläggning, identifiering av hinder och främjande av elevernas matematikutveckling. Samarbetet mellan speciallärare och lärare genom dialogtid ansågs vara en framgångsfaktor. Hinder som identifierades inkluderade organisatoriska utmaningar och svårigheter kopplade till elever och undervisning. Tidsbrist var en faktor som påverkade speciallärares arbetsuppgifter. För att skapa gynnsamma förhållanden för inlärning betonades vikten av en tillåtande och trygg lärmiljö. Resultaten visade att elever fick stöd på olika sätt, och att intensivundervisning var en effektfull insats. Ett gott samarbete mellan matematiklärare och speciallärare gynnade det gemensamma uppdraget, men tid var en begränsande faktor kopplat till organisatoriska utmaningar.

The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om specialpedagogens roll i förskolan. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare specialpedagogens roll i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att specialpedagogen kan bidra till att skapa en inkluderande verksamhet på förskolan? Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Databearbetningen gjordes genom en tematisk analys, med genomgående prägel från det relationella perspektivet. Resultatet visar till stor del att förskollärare beskriver specialpedagogens roll som främst stödjande och att specialpedagogen med sin särskilda kompetens vägleder pedagoger i utmanande situationer. Det finns en enighet bland förskollärarna som anser att specialpedagogen bidrar till att skapa en inkluderande verksamhet genom främst åtgärdandestödinsatser, i redan uppkomna och utmanande situationer. Däremot finns en önskan att specialpedagogen skulle vara närvarande även i förebyggande stödinsatser av inkludering, till exempel genom planerade besök som sker i proaktivt syfte. Detta skulle kunna ske genom att specialpedagogen gör återkommande besök i barngruppen men även genom att vara närvarande under pedagogernas avdelningsmöten. / The purpose of the study is to highlight preschool teacher’s perceptions of the role of the special educator in preschools. The purpose is addressed through the following questions: How do preschool teachers describe the role of the special educator in preschools? In what ways do preschool teachers believe that the special education can contribute to creating an inclusive environment in preschools? The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven active preschool teachers. Data processing was done through a thematic analysis, with a consistent influence from the relational perspective. The results largely show that preschool teachers describe the role of the special educator as primary supportive and that the special educator, with their specific competence, guides teachers in challenging situations. There is a consensus among preschool teachers that the special educator contributes to creating an inclusive environment mainly through remedial support measures in already occurring and challenging situations. However, there is a desire for the special educator to also be present in preventive support measures for inclusion, for example through planned visits that occur proactively. This could happen by the special educator making recurring visits to the children´s group but also by being present during the teacher´s departmental meetings.