Syftet med vår studie är att ge en fördjupad förståelse av hur elever i läs- och skrivsvårigheter lär in ett nytt och främmande språk som engelska. Studien syftar även till att belysa skillnaden mellan inlärningen av engelska hos en elev i läs- och skrivsvårigheter och hos en elev utan läs- och skrivsvårigheter. Litteraturgenomgången ger en bakgrund och en förståelse av problemområdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare och specialpedagoger som är väl insatta i läs- och skrivsvårigheter och hur språkinlärning går till för elever i och utan dessa svårigheter. Resultatet av studien visar att det är mycket svårt för elever i läs- och skrivsvårigheter att lära in ett nytt och främmande språk. Dessa elever behöver därför en anpassad undervisning där deras behov och förutsättningar tas i beaktning. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, som exempelvis datorn, är av stor vikt vid dessa elevers inlärning. Inlärningen bör också grundas på konkret material samt sånger, lekar och spel för att lärandet ska bli så lustfyllt som möjligt. Resultatet visar också att elever i läs- och skrivsvårigheter ofta behärskar talad engelska väl och att de i så stor utsträckning som möjligt bör få visa sina kunskaper på de sätt de behärskar bäst. Att variera och anpassa undervisningen så att alla elever nås är svårt men ingen omöjlighet.

The aim of the present study was to explore teachers’ experiences of student anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their experiences of what causes anxiety in their students and what strategies they have found work best in order to decrease speaking anxiety. The results showed that the anxious students are usually those with a high performance level and good English knowledge. All participants agreed that the reason for anxiety is that performing in speech is perceived as embarrassing. Students tend to see all speaking activities as tests of their knowledge and are afraid of what reactions they may receive. The most distinct way to identify anxiety turned out to spot students’ withdrawal from all speaking activities in English. The best strategy to reduce speaking anxiety according to all participants was careful formation of groups, since smaller groups with only the closest friends is the best way to work for these students. Interestingly, while all teachers mentioned the benefits of recordings and podcasts, only one teacher used this method exclusively instead of oral presentations. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärares erfarenheter av elevers oro inför att tala engelska i svenska gymnasieskolor. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras erfarenheter av vad det är som gör eleverna oroliga och vilka strategier som de har märkt fungerar bäst för att minska oron över att tala. Resultaten visade att de oroliga eleverna oftast är de som är högpresterande och har goda engelskakunskaper. Alla deltagare var överens om att anledningen till oron är att det uppfattas som pinsamt att tala. Elever ser alla muntliga övningar som prov på sina kunskaper och är oroliga över hur de andra ska reagera. Tydligaste sättet att identifiera oro visade sig vara att vara uppmärksam på undvikande-strategier från engelskaktiviteter. Den bästa strategin för att minska oron enligt alla lärare var att kontrollera hur grupperna formas, eftersom mindre grupper med bara de närmsta vännerna är det bästa sättet att jobba för dessa elever. Intressant var det även att se att, trots att alla lärare nämnde fördelar med att spela in muntliga diskussioner, var det bara en lärare som valt att använda sig av denna metod istället för muntliga redovisningar.

ICT (Information and communication technology) is a fundamental part of modern society and has been part of the educational systems across the world for a few decades. This essay focuses specifically on the relationship between ICT and the teaching and learning of English as a foreign language. ICT has been found to be pedagogically beneficial, but the transition towards and the handling of ICT is often challenging for schools and teachers. The aim of this study is to present and analyze Junior High School English teachers’ opinions regarding the use of ICT in their profession. The study identifies and discusses some of the advantages and disadvantages of ICT in education generally and in relation to the English subject specifically. The results are analyzed through a sociocultural perspective and the empirical foundation of this study is based on qualitative interviews with six English teachers. The results reveal that the interviewed teachers are optimistic towards the new technologies in their profession and that there is a will to further improve and learn more about the pedagogical benefits of ICT. Although there are obstacles hindering successful ICT integration in school, the possibilities and advantages that come with the new technologies make them indispensable. However, the results also reveal that there is still room for traditional materials in school and teachers seem to view ICT as a complement and do not wish to rely solely on modern technologies. / IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) är en grundläggande del av det moderna samhället och har varit en del av världens skolsystem sedan årtionden tillbaka. Denna uppsats är specifikt fokuserad på förhållandet mellan IKT och engelskundervisning i den svenska högstadieskolan. IKT har visat sig vara pedagogiskt fördelaktigt i flera avseenden men övergången mot och hanterandet av IKT är ofta en utmaning för skolor och lärare. Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera engelsklärares åsikter gällande användandet av IKT i deras yrke. Uppsatsen identifierar och diskuterar några av de fördelar och nackdelar som finns med IKT i skolan generellt och i förhållande till engelskämnet specifikt. Resultaten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och den empiriska grunden för uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare i högstadiet. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är optimistiska gentemot de nya teknologierna och att det finns en vilja att vidareutvecklas och lära sig mer om de pedagogiska fördelarna med IKT. Möjligheterna och fördelarna med IKT gör företeelsen oumbärlig, även om det finns hinder i vägen för ett framgångsrikt implementerande i skolan. Dock visar resultaten även att det fortfarande finns utrymme för traditionella läromedel i skolan och lärarna tycks betrakta IKT som ett komplement och önskar inte enbart förlita sig på de moderna teknologierna.