Syfte:Syftet med denna uppsats har varit att jämföra Aftonbladets nyhetsrapportering om IS i Sverige med den kunskap och de erfarenheter informanten besitter. Studien har även inkluderat ett genusperspektiv, detta för att reda ut hur vida kvinnor och män gestaltas olika i Aftonbladet. Metod:Det empiriska materialet i studien består av insamlad kvalitativ data genom en semikonstruerad intervju samt artiklar från Aftonbladet. Med framing som metod har ett ramverk skapats detta för att identifiera vad som står i de utvalda artiklarna samt för hur jag valt att gå tillväga i analysen av artiklarna. Slutsats:Resultatet av studien visar att Aftonbladet gestaltar IS och IS-krigare från Sverige negativt samt att informantens erfarenheter och kunskaper inom ämnet skiljer sig markant från hur tidningen beskriver det. Studien har också kommit fram till att kvinnor och män porträtteras olika i Aftonbladet när det handlar om IS i Sverige. / Purpose:The purpose of this study is to compare the news report from the swedish newspaper Aftonbladet about IS and IS-warriors with the knowledge and the experiences that the informant has. The study does also include a gender perspective, this to investigate how women and men frames differently. Method:The emperical material in this study comprises in gathering qualitative data existing of a semi constructed interview together with articles from Aftonbladet. I used the created framework as a method for analysing the articles. Conclusion:The result of the study show that Aftonbladet portrays IS and IS-warriors from Sweden in a negative way and also that the informants experiences and knowledge within the subject differ significantly from how the newspaper describes it. The study also shows that man and women are portrayed differently in Aftonbladet when the subject is IS in Sweden.

This study aims to survey and compare Swedish newspaper coverage relating to convicted terrorists Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov. The pivotal question of the study is whether this coverage differs depending on factors such as each perpetrator’s ethnicity and political beliefs. The source material has been gathered from Swedish national newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet. This study has utilised a mixed research methodology consisting of a quantitative digital text analysis combined with a qualitative frame analysis. The theoretical framework of this study mainly consists of media theories such as framing (as defined by Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 and more), construction of crime news and crime waves (Jewkes 2004, Fishman 1978) and news values (Häger 2014). Additionally, theories about orientalism, stereotyping, and ethnicity are applied (Dyer 1997:2006, Said 1978). Other research on the aforementioned topics is also touched upon.The quantitative part of this study has been conducted through the use of text analysis tool Textometrica. A total of 460 newspaper articles mentioning either perpetrator have been analysed. This has highlighted the framing, wording, and phraseology of said articles. The qualitative part of the study consists of an in-depth survey of frames found in a select number of these articles. It draws inspiration from frame research conducted by, among others, journalism professor Baldwin Van Gorp (2010).The results of this study show a noticeable difference in the portrayals of both perpetrators. While Aftonbladet tends to simplify stories, Svenska Dagbladet leans towards a more comprehensive coverage. In general, a certain degree of attention is given to elaborations on Behring Breivik’s personal life and youth to explain his wrongdoings. Akilov, on the other hand, is mostly just described through his foreign appearance and is more clearly conceptualised as a terrorist and as part of a larger network (the Islamic State). / Syftet med denna studie är att jämföra svensk nyhetsrapportering om de dömda terroristerna Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov. Studiens centrala frågeställning är huruvida denna rapportering skiljer sig på grundval av faktorer såsom respektive gärningsmans etnicitet och politiska tillhörighet. Källmaterialet har samlats in från de svenska nationella dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det metodologiska ramverket består av en kvantitativ digital textanalys i kombination med en kvalitativ framinganalys. Studiens teoretiska ramverk består främst av medieteorier, däribland gestaltningsteorin (definierad av Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 med flera) och konstruktionen av brottsnyheter och brottsvågor (Jewkes 2004, Fishman 1978). Dessutom appliceras teorier om orientalism, stereotypisering och etnicitet (Dyer 1997:2006, Said 1978). Tidigare forskning om ovan nämnda teorier inkluderas också.Den kvantitativa delen av studien genomfördes med hjälp av textanalysverktyget Textometrica. Totalt 460 nyhetsartiklar som nämner endera av gärningsmännen har analyserats. Detta har tydliggjort artiklarnas inramning, formuleringar och språkbruk. Den kvalitativa delen av studien består av en mer djupgående analys av gestaltningar identifierade i ett antal av artiklarna. Denna kvalitativa analys hämtar inspiration från gestaltningsforskning genomförd av, bland andra, journalistikprofessor Baldwin Van Gorp (2010).Studien visar en anmärkningsvärd skillnad i porträtteringarna av respektive gärningsman. Aftonbladet tenderar att förenkla skeenden medan Svenska Dagbladets rapportering är mer omfattande. Båda tidningarna uppmärksammar Behring Breiviks privatliv och uppväxt för att förklara hans ogärningar. Akilov å andra sidan beskrivs främst genom sitt utländska utseende och framställs tydligare som terrorist och del av ett större nätverk (den islamiska staten).