Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

<p>A cause des pillages et des ravages des Vikings dans plusieurs régions de la France et du fait qu’ils se sont installés finalement en Normandie d’une façon permanent, ils ont du laisser certaines traces dans la langue française, comme leurs descendants l’ont fait plus tard en Angleterre après l’invasion en 1066. Avant l’invasion de Guillaume le Conquérant, les peuples d’Angleterre parlaient des langues germaniques, mais aujourd'hui l’anglais consiste dans sa plus grande partie de mots romans. Il est évident que la langue scandinave n’a pas eu la même force d’impact sur la langue française que la langue française sur l’anglais, mais on peut s’attendre à retrouver quelques traces.</p><p>Dans ce mémoire, je vais examiner quel rôle a joué la langue scandinave et quelles en sont les traces visibles aujourd’hui. A-t elle eu un impact profond qui a laissé de grandes empreintes sur la langue française ou est-ce que cette période de présence scandinave est-elle passée imperceptiblement ? S’il y a des vestiges dans le français, quels sont-ils dans ce cas, et dans quelles régions, aussi bien géographiques que linguistiques, se trouvent-ils ?</p><p>Je me concentrerai d’abord sur l’influence qu’ont eu les Vikings et la langue scandinave en Normandie, puisque c’était là qu’ils sont restés le plus longtemps et, par conséquent, il doit être probable qu’il y a des traces évidentes les plus fréquents.</p>

<p>Le rôle de la langue française a beaucoup changé au cours des siècles. Dans ce mémoire, j’ai choisi d’étudier les changements dans le rôle de la langue française pour essayer d’en tirer des conclusions concernant l’avenir du français en Europe. Dans ce but j’ai commencé par décrire le développement de la langue française en bref en comparaison avec la situation présente et puis continué en présentant des théories concernant l’avenir de la langue française dans le monde, et plus particulièrement en Europe. Pour examiner comment le rôle de la langue s’est transformé, j’ai utilisé des sources factuelles mais aussi des rapports et textes de séminaires pour montrer les attitudes par rapport aux changements dans la langue. Je vais aussi présenter mon analyse et ma conclusion. Mes principales sources sont issues d’articles de journaux et de textes français sur les pages Internet de l’Académie et des organisations différentes de la francophonie. Le français est une langue issue des formes orales et populaires du latin, graduellement transformées par l’usage. Aujourd’hui près de 119 millions de gens dans le monde ont le français comme langue maternelle ou d’usage courant, 63 autres millions sont des francophones partiels et 82 millions de jeunes ou adultes apprennent le français, soit un total de 264 millions de personnes ayant le français en partage.</p><p>Depuis que l’Union européenne est élargie, la coopération entre les pays membres augmente, mais cela aussi eu pour conséquence une concurrence plus forte sur le plan politique et au niveau de la langue. La concurrence de l’anglais représente une réelle menace</p><p>pour le français, même dans la vie courante, et les importations anglo-américaines dans le lexique sont devenues trop massives. Par conséquent les autorités gouvernementales ont été amenées, depuis une trentaine d’années, à compléter le dispositif traditionnel de régulation de la langue. La promotion de la langue est une question prioritaire pour les pays francophones et il existe aujourd’hui des associations qui travaillent avec des problèmes concernant la diversité linguistique de la langue française, et essayent de réserver et de protéger la langue contre l’uniformisation que trop d’influence des mots anglais implique. Un plan pluriannuel pour le français à la conquête des nouveaux publics a aussi été lancé. Mais ce sont seulement quelques exemples des projets de promotion de la langue. Comme la situation dans le monde continue à bouger il est difficile de savoir quel rôle le français va jouer dans l’avenir, mais il est clair que c’est une langue forte et vivante qui est en développement constant.</p>

No description available.

<p>Denna studie fokuserar på bedömningen av muntlig kommunikation, steg tre i franska. Syftet är att analysera två lärares bedömning av muntlig produktion och jämföra resultatet med Skolverkets riktlinjer, som kommer till uttryck genom ett modelltest för nationella prov i muntlig språkfärdighet. Enligt dessa riktlinjer skall man vid betygsättning väga in både språklig korrekthet och förmåga till interaktion.</p><p>Analysen av Skolverkets panel visar två saker :</p><p>• Bedömningen berör i huvudsak två områden: interaktion och språklig korrekthet.</p><p>• Skolverkets panel har, naturligt nog, aktualiserat kursplanens kriterier och lagt störst vikt vid förmågan till interaktion.</p><p>Denna analys av paneldiskussionen har sedan använts för att kategorisera mitt empiriska material enligt samma kategorier. Mina frågeställningar är följande:</p><p>1. Vilka bedömningskriterier är de viktigaste för lärarna ?</p><p>2. Förekommer det några skillnader mellan lärarnas sätt att resonera eller mellan direktiven och lärarnas bedömning?</p><p>Studien visar att de aktiva lärarna, tvärtemot Skolverkets riktlinjer, lade störst vikt vid språklig korrekthet.</p>

<p> </p><p>Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.</p>

<p>The aim of this paper is to determine what kind of modifications of the French management style a french expatriated manager has to implement within his company when arriving in Sweden. The purpose is to analyze which role the culture plays in the interactions between the French manager and his Swedish employees. The paper is based on theories of intercultural management established by professor Hofstede but also on more recent studies on the particularities of Swedish management such as the constant seek to attain consensus and to manage by objectives. Other theories conserning french managment style and the intercultural manager have also been used. A deep qualitative study has been effected via interviews with French professionals working in Sweden. It has made it possible to understand which kind of changes in management style that had to be carried through by these expatriated managers in order to better manage in Sweden. The conclusion that has been drawn is that they had to adapt their French management style and in certain ways put in place a more Swedish leadership to better lead the French company in Sweden: the managment became a mix of a French and a Swedish style.</p>

No description available.

Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.

Denna studie har som utgångspunkt att analysera läroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att använda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptäcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid är begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjämt pågående process som är nära sammanlänkad med identitet, nationalitet och lärande. Därför är det relevant att studera läroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegångar kring uppdelningen av ”vi-och-dem” ser ut. I detta fall uppdelningen mellan vad som anses vara franskt, genom det som anses vara svenskt, då läroböckerna riktar in sig på elever i den svenska skolan. De analysperspektiv som valts ut i enlighet med denna uppsats syfte består av tre tematiska delar. Dessa består av att se hur kunskap förmedlas i kulturell vardagspraktik, hur kulturella artefakter samspelar med identitetsformering, samt hur de kulturella representationerna bygger upp en bild av verkligheten. Arbetet strävar efter att tydliggöra och problematisera de kulturella värderingar och representationer som finns i språket och i bilderna, och hur de samspelar med varandra för att dels bygga upp en avkodning av verkligheten, dels en tolkning av verkligheten. Detta för att möjliggöra elevernas egna kulturella identitetsskapande. Då språkundervisningen traditionellt och historiskt sett till stora delar vilar på det innehåll som ges i läroböckerna, är det viktigt att se vilka bilder som ges och hur mångskiftande de är.