No description available.

No description available.

<p>Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.</p><p>Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta.</p>

No description available.

No description available.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar. Alla lärare har visat sig engagerade att stötta elever som är i behov av stöd och har också visat på en vilja att tillgodose elevers intressen. Däremot, så har studien också visat, att vad gäller elevinflytande så har inte direktiv enligt Skolverket (2011) uppnåtts. Resultatet tyder på att elevinflytandet bör utvecklas till att inte enbart innefatta hur man arbetar utan också vad som ska ingå i undervisningen. Språket bör också ses i ett bredare perspektiv, socialt och kulturellt, och innefatta mer autentiska situationer utanför klassrummet för att motivera och stimulera elevers lärande och utveckla deras känsla för nyttan av ett nytt språk.

<p>L’objet de cet exposé est de traiter et puis de répondre aux questions suivantes :en affaiblissant l’Eglise, est-ce que la Révolution de 1848 a propulsé ou bien ruiné l’éducation populaire ? Est-ce que l’école de la République est une rupture avec les écoles du passé ? Que se passe-t-il dans l’école de la République d’aujourd’hui ?</p><p>Au cours de la complétion de cette analyse, mes enquêtes ont révélé à quel point la lecture et l´écriture ont été valorisées par toute l’histoire de France depuis le ΧVIe siècle et que l’alphabétisation constitue le corps de toutes connaissances linguistiques. Je suis obligé de limiter et de bien concentrer cette analyse à certains événements qui ont eu lieu après la Révolution de 1848 et qui ont formé l’école secondaire française telle que nous la connaissons aujourd’hui.</p>

Dans le cadre du projet de l’UE sur la formation tout au long de la vie, les écoles peuvent demander des subventions pour différents projets pédagogiques. Il y a beaucoup d’argent disponible. La fait d’accueillir un assistant Comenius á son école pour une période limitée est un projet possible. En Suède, 42 écoles ont reçu une subvention pour accueillir un assistant Comenius en automne 2009. Dans cette étude, nous cherchons à savoir si l’assistant Comenius peut aider les élèves à atteindre les objectifs de école. Pour des raisons d’ordre pratique nous nous sommes limitée à la compréhension orale  en langues vivantes. Porcher (1995, p. 46) note que la compréhension orale constitue une condition nécessaire à l’autonomie d l’élève et qu’elle doit être un souci dominant des enseignants et des programmes scolaires, Notre étude repose sur une enquête réalisée auprès des enseignants et des élèves dans des écoles qui ont accueilli un assistant. Toutes les phrases en italique sont notre traduction. Les commentaires des informateurs qui sont cités dans ce travail sont également notre traduction.

Abstract Literary translations can be done in different ways and from different principles. While some people are advocates of the free translation, others believe that a good translation should always be made as exact and as close to the original as possible. However, due to structural and cultural differences between the source language and the target language, it is not always possible to realize a translation that is altogether faithful to the original.  Changing translation principles can also be a reason to make a new, more exact translation of a novel that has already been translated. This was the case when the Swedish children’s book Pippi Långstrump, written by Astrid Lindgren, was the object of a new French translation. The first translation had been greatly criticised because of the many cuts and additions made by the French translator who had wanted to adapt the text to the presumed moral values of the French readers. This essay is a comparison between the two French translations of another book by Astrid Lindgren: Emil i Lönneberga. The book is somewhat difficult to translate due to, for example, the cultural phenomena mentioned in the text and the dialect spoken by the main character. The comparison revealed several big differences between the two translations, inter alia the handling of the dialect, but also the translation of the proper nouns and the narrative technique. The conclusion of the comparison was that the new translation was more accurate and faithful to the original than the first translation.

Syftet med uppsatsen är att studera användningen av läxor i franska ur ett lärarperspektiv.Studien fokuserar på ett svenskt undervisningssammanhang med franska som främmandespråk, och är inriktad på vilka syften och intentioner lärarna har med hemläxor, och vilkatyper av uppgifter de verkligen ger eleverna. En kvalitativ metod tillämpades. Materialetsamlades in genom semistrukturerade intervjuer. Lärarna som deltog bor på olika håll iSverige. Resultatet visade att lärarna har flera syften med läxorna och använder dem som ettpedagogiskt verktyg. Det som är gemensamt för alla lärare är att läxorna syftar till att befästakunskaper, bidra till bättre självförtroende och ökad motivation hos eleverna. Lärarna villäven utnyttja läxorna för formativ återkoppling och individualisering av undervisningen. Allavisar också hänsyn till likvärdighetsprincipen genom att alltid ha den obligatoriska delen avläxorna förankrad i undervisningen. Det som skiljer sig åt mellan lärarna är främst deras synpå hur man kan nå bättre likvärdighet. Några satsar mer på obligatoriska läxor, så att allaelever ska få bättre resultat och utveckla sitt språk ordentligt, medan andra föredrar att hamer frivilliga uppgifter. De som satsar på det andra alternativet försöker bekämpa enklichéartad bild av skolan som tvångsinstitution och bidra till ett ökat engagemang både iklassrummet och i hemmen som har en mer negativ inställning till skolan.