No description available.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning. I undersökningsdelen var målet att studera hur man bearbetar ord i ett antal läromedel i franska för årskurserna 7-9. Jag avsåg även att ta reda på om det fanns skillnader mellan böckerna i denna fråga. Resultatet av undersökningen visar att de läromedel jag har granskat bearbetar ordkunskapsuppbyggnad på olika sätt genom att olika typer av övningar och arbetssätt prioriteras.

A cause des pillages et des ravages des Vikings dans plusieurs régions de la France et du fait qu’ils se sont installés finalement en Normandie d’une façon permanent, ils ont du laisser certaines traces dans la langue française, comme leurs descendants l’ont fait plus tard en Angleterre après l’invasion en 1066. Avant l’invasion de Guillaume le Conquérant, les peuples d’Angleterre parlaient des langues germaniques, mais aujourd'hui l’anglais consiste dans sa plus grande partie de mots romans. Il est évident que la langue scandinave n’a pas eu la même force d’impact sur la langue française que la langue française sur l’anglais, mais on peut s’attendre à retrouver quelques traces. Dans ce mémoire, je vais examiner quel rôle a joué la langue scandinave et quelles en sont les traces visibles aujourd’hui. A-t elle eu un impact profond qui a laissé de grandes empreintes sur la langue française ou est-ce que cette période de présence scandinave est-elle passée imperceptiblement ? S’il y a des vestiges dans le français, quels sont-ils dans ce cas, et dans quelles régions, aussi bien géographiques que linguistiques, se trouvent-ils ? Je me concentrerai d’abord sur l’influence qu’ont eu les Vikings et la langue scandinave en Normandie, puisque c’était là qu’ils sont restés le plus longtemps et, par conséquent, il doit être probable qu’il y a des traces évidentes les plus fréquents.

Le rôle de la langue française a beaucoup changé au cours des siècles. Dans ce mémoire, j’ai choisi d’étudier les changements dans le rôle de la langue française pour essayer d’en tirer des conclusions concernant l’avenir du français en Europe. Dans ce but j’ai commencé par décrire le développement de la langue française en bref en comparaison avec la situation présente et puis continué en présentant des théories concernant l’avenir de la langue française dans le monde, et plus particulièrement en Europe. Pour examiner comment le rôle de la langue s’est transformé, j’ai utilisé des sources factuelles mais aussi des rapports et textes de séminaires pour montrer les attitudes par rapport aux changements dans la langue. Je vais aussi présenter mon analyse et ma conclusion. Mes principales sources sont issues d’articles de journaux et de textes français sur les pages Internet de l’Académie et des organisations différentes de la francophonie. Le français est une langue issue des formes orales et populaires du latin, graduellement transformées par l’usage. Aujourd’hui près de 119 millions de gens dans le monde ont le français comme langue maternelle ou d’usage courant, 63 autres millions sont des francophones partiels et 82 millions de jeunes ou adultes apprennent le français, soit un total de 264 millions de personnes ayant le français en partage. Depuis que l’Union européenne est élargie, la coopération entre les pays membres augmente, mais cela aussi eu pour conséquence une concurrence plus forte sur le plan politique et au niveau de la langue. La concurrence de l’anglais représente une réelle menace pour le français, même dans la vie courante, et les importations anglo-américaines dans le lexique sont devenues trop massives. Par conséquent les autorités gouvernementales ont été amenées, depuis une trentaine d’années, à compléter le dispositif traditionnel de régulation de la langue. La promotion de la langue est une question prioritaire pour les pays francophones et il existe aujourd’hui des associations qui travaillent avec des problèmes concernant la diversité linguistique de la langue française, et essayent de réserver et de protéger la langue contre l’uniformisation que trop d’influence des mots anglais implique. Un plan pluriannuel pour le français à la conquête des nouveaux publics a aussi été lancé. Mais ce sont seulement quelques exemples des projets de promotion de la langue. Comme la situation dans le monde continue à bouger il est difficile de savoir quel rôle le français va jouer dans l’avenir, mais il est clair que c’est une langue forte et vivante qui est en développement constant.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som tre svenska myndigheter använder vid översättning av femton systematiskt utvalda termer, från svenska till spanska och franska. Arbetet grundar sig därtill i Niskas och Frøilis (1992) sex strategier för termöversättning, anpassade för detta arbetes praktiska tillämpning: direkt/ungefärlig motsvarighet; översättningslån; parafrasering; direktlån; nybildning; och översättningsdubblett. Därutöver ställs hypotesen att antalet rotmorfem i en term inverkar på vilken strategi som används för dess översättning. Resultaten visar att fem av Niskas och Frøilis strategier, närmare bestämt alla utom nybildning, används för termöversättningarna. De totala resultaten avslöjar att den största andelen av dem använder direkt/ungefärlig motsvarighet, följt av översättningslån och parafrasering som har ungefär jämnstora andelar, vartefter översättningsdubblett och direktlån har betydligt mindre andelar, varav den förras är större än den senares. Hypotesen visar sig inte kunna bekräftas. Vad beträffar värdet av resultaten poängteras att variation i översättningsstrategier försvårar förståelsen av de spanska och franska måltexterna, vilket i sin tur motverkar det enkla, vårdade och begripliga språk i myndigheters kommunikation som svensk lagstiftning strävar efter.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet. Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006. Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men – ack, så traditionellt… Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002. Förhoppningsvis kan dessa båda tidskrifter och deras historia hjälpa oss att bättre förstå några intellektuella och journalistiska förutsättningar i ett par av Europas länder. «Skulle problemet med det franska språket, för en del, kunna förknippas med de skilda värden som erbjuds av frankofonin, respektive english-speaking world? Värden som från båda sidor har en naturlig tendens att uppfattas som en «diskursiv hegemoni – frågorna kan inte ställas på annat sätt»?

France has long had its foreign audiovisual material dubbed. If this is due to an attempt to conserve the French language, there should also be similar concern with foreign cultural references. This essay uses qualitative analyses of extralinguistic references to discover if a so-called domesticating practice is notable also in French subtitling. Sweden, however, is a smaller country, and may be considered more Americanized culturally. Swedish subtitling is used as the more globalized counterpart. This research cites instances in which extralinguistic references are made and how they are subsequently dealt with in the translated subtitles. The instances are singled out and then individually analyzed. Using four categories of translation methods for Extralinguistic Cultural References (ECRs), this study investigates whether translation norms differ between Swedish and French subtitles. This study‘s most important finding is that there do seem to be different norms for Swedish and French subtitles and that the francophone target audience is not required to move so far from its domestic reference frame as is the Swedish target audience. Another important finding is that while there are both quantitative and qualitative differences, there are also striking similarities on the statistical level, indicating that there are global norms that govern translation in general, and specifically subtitling. The results are interesting for the discussion around which ECRs are domesticated, but also for further sociolinguistic analyses of French domestication.

Nollanaforer är en vanlig form av referens i diskursen. I den här undersökningen granskas hur nollanaforer används i svenska och franska, med betoning på översättningar av skönlitteratur. Den undersöker hur användningen påverkas i översättningar samt studerar de mönster som finns för nollanaforer som inte översätts. Två parallellkorpusar har använts för insamling av data, en som innehåller en fransk roman med svensk översättning (Bombyx av Anne Rambach), samt en svensk roman med fransk översättning (Hypnositören av Lars Kepler). Undersökningen visar att det inte verkar finnas någon större påverkan på användningen av nollanaforer mellan källspråk och målspråk. Det är vanligare i svenska än i franska och påverkan blir därför inte särskilt stor. Undersökningen visar även att det finns fyra huvudsakliga anledningar till att nollanaforer inte översätts: Utsatt subjekt (subjektet står med i översättningen), gerondif (fransk verbform som gör nollanafor omöjlig), omformulering (översättningen har gjort att subjektspositionen försvinner och det finns därför ingen nollanafor), infinitiv (verbet knutet till nollanaforen står i infinitiv i översättningen).

According to the new curriculum that was applied in 2011, foreign languages in Swedish upper secondary/high schools should essentially be taught in the target language. However, many teachers, given that they find the students struggling to keep up with such education, consider themselves trapped between two opposing demands. Thus, the aims of the present study are to examine more closely the attitudes and experiences of students towards education in the target language. The study consists of qualitative interviews with a number of students of foreign language and complementary questionnaires. The results imply that all students, regardless of their level of understanding, would like to see an increased use of target language in class. However, especially lower level students wish that instructions would be complemented with translations into their first language, and that they can ask questions in their first language. The present study shows that students rarely use the target language unless it is explicitly demanded of them. This is mainly because of a fear of making mistakes and of being judged by other students or the teacher. This study suggests that the classroom environment is a determining factor of the students’ choice of language. Hence it is absolutely crucial that the teacher creates a tolerant classroom environment. Furthermore, the teacher’s choice of language is of greatest importance to what language the students choose to use in the classroom. Thus, the more the teacher uses the target language in class, the more inclined the students are to use the target language. / L’enseignement d’une langue étrangère au lycée en Suède devrait essentiellement se faire en langue cible, selon les instructions précises de Skolverket. Pourtant, beaucoup de professeurs considèrent cela  impossible, vue que les élèves peuvent avoir du mal à comprendre et à s’exprimer à une niveau de connaissances toujours assez bas. Alors, la présente étude se propose d’examiner de plus près les expériences et les points de vue de quelques lycéens en ce qui concerne l’emploi de la langue cible en classe. L’étude se base sur des interviews qualitatives avec quelques élèves de langue étrangère et sur              des enquêtes complémentaires. Le résultat montre que les élèves sont positifs vis à vis un plus grand emploi de la langue cible en classe. Cependant, les débutants surtout aiment garder la possibilité de recevoir des instructions, et de poser des questions dans leur langue maternelle. Dans la présente étude, les élèves n’emploient la langue cible en classe que si c’est explicitement exigé. S'ils ont le choix, ils préfèrent parler en leur langue maternelle, surtout à cause de leur peur de commettre des erreurs et de se faire critiquer par leurs camarades ou par leur professeur. Le résultat permet de tirer un certain nombre de conclusions d'ordre pédagogiqe. Entre autre, il faut souligner qu'une ambiance sécurisante et aimable en salle de classe est de première importance. En plus, il semble évident que le professeur peut influencer en grande partie dans quelle mesure ses élèves parlent la langue cible. Car, plus il le fait, plus les élèves sont inclinés à le faire aussi.

Uppsatsen redogör för resultatet av kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av en enkät i ämnet franska på högstadiet både i Sverige och i Norge. Syftet med undersökningen var att öka kunskap om hur ett urval av lärare inom franska både i Norge och i Sverige förhåller sig till formativ bedömning och hur de tillämpar av fem s.k nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisning. Studie innebar att ett urval av lärare skulle svara på vad formativ bedömning innebär för de och i vilken utsträckning de använder sig av de fem nyckelstrategierna. Vidare undersöktes vilka fördelar och utmaningar de inser med den metoden samt vilka resurser de saknas idag. Till sist behandlades också frågan om hur respondenterna uppfattar relationen mellan formativ och summativ bedömning. Resultaten från enkäten jämfördes och analyserades både kvantitativt och kvalitativt.    Resultatanalysen visar att både i Norge och i Sverige innebar formativ bedömning att föra lärandet framåt och att den mest använda strategin är att ge feedback till elever. I båda länder insågs att formativ bedömning har några fördelar såsom att elever presterar bättre, är mindre stressade och fokuserar mindre på betyg. Av de utmaningar som lärare upplevde var tidsbrist, storlek på grupper samt brist på kunskap om feedback de mest återkommande svaren. Lärare upplevde också att de skulle önska sig ha mindre grupper samt mer fortbildning inom formativ bedömning.  Undersökningen visade också att det var en större andel av norska respondenter än svenska respondenter som skulle vilja jobba bara formativt och inte behöva sätta betyg. Till sist menade de flesta respondenter i båda länder att det gick att kombinera både betygsättningen med det formativa bedömningen.