I detta arbete utforskar vi gymnasieelevers motivationsgrunder i moderna språk, utifrån de moment som förekommer under deras lektioner: kommunikation (lyssnande, tal, läsning och skrivande), samt grammatik och översättning. Metoden som använts är kvantitativ undersökning genom elevenkäter till elever som tidigare studerat franska på högstadiet och fortsatt med det på gymnasienivå.Huvudsyftet med undersökningen var att utreda vad elever önskar sig av en fransklektion, för att förse språklärare med indikationer om hur lektioner kan läggas upp på ett sådant vis att elever motiveras, fullföljer sina studier i målspråket och inte hoppar av. Vi jämför också elevernas önskningar med Skolverkets direktiv, samt forskning om såväl studiemotivation som främmandespråksinlärning. Vår tes är att vi genom att fånga elevernas perspektiv på lektionerna kan stärka deras motivation att lära sig språket.Vår slutsats är att elever motiveras av ett högt fokus på kommunikation, framförallt muntlig produktion, men att grammatik och översättning ändå har viktiga roller att spela i undervisningen.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.

Abstrakt   Skolan har, enligt Skolverket och läroplanen, ett uppdrag som går utöver undervisning och kunskapsförmedling. Våra elever ska även lära sig att känna igen och kritisera normer i samhället och motverka traditionella könsroller. En stor del av verksamheten i skolan utgår från läroböcker i olika ämnen. Om dessa läroböcker enbart reproducerar gamla normer och könsroller så blir det svårt för läraren att uppfylla uppdraget som ges i läroplanen.       Syftet med den här studien är att granska ett av alla läromedel som används i skolan utifrån hur det reproducerar eller kritiserar normer, framför allt normer som rör kön och genus.      I fokus för studien står ett läromedel i franska för årskurs 6–9: Chez nous. Utifrån en diskursteori och diskursiv metod granskar jag hur normerna kring kön och genus ser ut i samhället och hur dessa normer reproduceras i det här läromedlet. Analysen visar att läromedlet snarare befäster normer än kritiserar dem. Flickor har andra kläder än pojkar, kvinnor arbetar med andra saker än män, män och kvinnor rör sig i delvis skilda arenor, män är tillsammans med kvinnor och kvinnor är tillsammans med män. Texterna är inte bakåtsträvande men inte heller normkritiska.      Slutsatsen blir att det faller på läraren och hens kompensatoriska strategier att uppnå målen från Skolverket. Läraren måste fylla i det som saknas, presentera alternativ och anlägga ett normkritiskt perspektiv.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier. De behöver dock ett aktivt stöd under en längre tidsperiod för att förändra sina arbetsmetoder bestående.

Studien undersöker i hur stor utsträckning de skandinaviska översättarna använder samma metoder när de översätter. För att kunna studera detta undersöks den danska, norska och svenska översättningen av den franska romanen L’élégance du hérisson med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958/1977) metodologi. I studien kommer också översättarna till tals om de situationella faktorer som kringgärdat översättningsprojektet. Det största fokuset ligger på de indirekta översättningsmetoderna, eftersom det är dessa som visar på de största skillnaderna. Resultaten visar att översättarna väljer samma metoder i 42 % av den totala översatta textmassan. Resultaten visar också att den danska översättningen har störst användning av indirekta översättningsmetoder och därmed också är den måltext som avviker mest från källtexten, medan den norska måltexten är rik på så kallad traduction littérale och ligger närmast källtexten. / The study investigates to what extent the Scandinavian translators use the same methods when translating. The Danish, Norwegian and Swedish translations of the French novel L’élégance du hérisson are analyzed using Vinay and Darbelnet’s (1958/1977) methodology. In the present study the translators are also questioned about so called situational factors that might have influenced the translation process and its outcome. There is a major focus on the methods that are characterized by indirect translation, since these in a clear way indicate differences. Results show that the translators use the same methods in 42 % of the cases in the analyzed material. Results also show that the indirect translation methods are widely used in the Danish target text and it hence also distances itself the farthest from the source text, whereas the Norwegian target text is rich in litteral translation and closest to the source text.

<p>Swedish learners of French often experience large difficulties in understanding spoken French. Words that the learners know very well when written or when pronounced separately are often hard to recognize in the speech flow. The aim of this study is to examine Swedish learners’ perception of French speech in order to identify the problems.</p><p>The thesis consists of two parts. The first part provides an introduction to the perception of a second language. It also describes the phonological structures of Swedish and French and gives an overview of studies of the perception of spoken French.</p><p>The second part of the thesis contains a presentation and an analysis of four perception experiments conducted with Swedish learners of French. The results show that the learners often confuse phonological contrasts that do not exist in Swedish. It is furthermore found that the phonological processes of <i>schwa deletion</i>, <i>liaison</i>, <i>enchaînement</i> and <i>voicing assimilation</i> contribute to the perception problems. However, although <i>liaison</i> may complicate word recognition the results indicate that the so-called <i>potential liaison</i> does so to an even greater extent. In a listening test using nonsense words, the learners seem actually to expect liaison when perceiving a word that can be linked to a following nonsense word. In fact, sequences like <i>un navas</i> and <i>un avas</i> are both perceived as <i>un avas</i>. Paradoxically, liaison thus seems to be most problematic when it does not occur.</p><p>As to schwa deletion, the results show that word recognition is delayed when the schwa in the first syllable is deleted, as in <i>la s’maine</i>. In addition, the learners make a large number of errors due to schwa deletion. This phonological process sometimes completely prevents word recognition, especially when combined with a voicing assimilation. Schwa deletion thus seems to strongly complicate Swedish learners’ word recognition in spoken French.</p>

Swedish learners of French often experience large difficulties in understanding spoken French. Words that the learners know very well when written or when pronounced separately are often hard to recognize in the speech flow. The aim of this study is to examine Swedish learners’ perception of French speech in order to identify the problems. The thesis consists of two parts. The first part provides an introduction to the perception of a second language. It also describes the phonological structures of Swedish and French and gives an overview of studies of the perception of spoken French. The second part of the thesis contains a presentation and an analysis of four perception experiments conducted with Swedish learners of French. The results show that the learners often confuse phonological contrasts that do not exist in Swedish. It is furthermore found that the phonological processes of schwa deletion, liaison, enchaînement and voicing assimilation contribute to the perception problems. However, although liaison may complicate word recognition the results indicate that the so-called potential liaison does so to an even greater extent. In a listening test using nonsense words, the learners seem actually to expect liaison when perceiving a word that can be linked to a following nonsense word. In fact, sequences like un navas and un avas are both perceived as un avas. Paradoxically, liaison thus seems to be most problematic when it does not occur. As to schwa deletion, the results show that word recognition is delayed when the schwa in the first syllable is deleted, as in la s’maine. In addition, the learners make a large number of errors due to schwa deletion. This phonological process sometimes completely prevents word recognition, especially when combined with a voicing assimilation. Schwa deletion thus seems to strongly complicate Swedish learners’ word recognition in spoken French.

This essay explores a previously rather unexplored part of Swedish military history in the form of a Swedish volunteer in the great war named Sven Blom. The essay focuses on his mindset and thoughts regarding the war, his part in it as a combatant, and how these experiences changed his mindset regarding the war over time. Sven Blom, a Swedish man in his 30s, who lived in France at the outbreak of hostilities, chosed to side with his new countrymen and enlists as a volunteer in the French Foreign Legion. His enthusiasm and patriotism regarding the war changed slowly through his combat experiences. After he sustaines a serious case of frostbite throughout one of his feet, he is sent to recover at a hospital. He recovers, but does not enlist again. His mindset regarding the war is changed forever. The main source material of this essay is the two war-diaries written in Swedish by Sven Blom starting right before the declaration of hostilities to the time when he was discharged from the French foreign Legion. To analyze the material several books are used. Such as Svenskar i Krig, by Lars Gyllenhaal and Lennart Westberg, Det första världskriget by John Keegan, Ivan Lönnberg by Sören Björklund, Eldens återsken by Lina Sturfelt and Fallen Soldiers written by George L. Mosse.

<p>France has long had its foreign audiovisual material dubbed. If this is due to an attempt to conserve the French language, there should also be similar concern with foreign cultural references. This essay uses qualitative analyses of extralinguistic references to discover if a so-called domesticating practice is notable also in French subtitling. Sweden, however, is a smaller country, and may be considered more Americanized culturally. Swedish subtitling is used as the more globalized counterpart.</p><p>This research cites instances in which extralinguistic references are made and how they are subsequently dealt with in the translated subtitles. The instances are singled out and then individually analyzed. Using four categories of translation methods for Extralinguistic Cultural References (ECRs), this study investigates whether translation norms differ between Swedish and French subtitles.</p><p>This study‘s most important finding is that there do seem to be different norms for Swedish and French subtitles and that the francophone target audience is not required to move so far from its domestic reference frame as is the Swedish target audience.</p><p>Another important finding is that while there are both quantitative and qualitative differences, there are also striking similarities on the statistical level, indicating that there are global norms that govern translation in general, and specifically subtitling.</p><p>The results are interesting for the discussion around which ECRs are domesticated, but also for further sociolinguistic analyses of French domestication.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur inlärare av franska (främmande språk) går tillväga för att förstå text samt hur tvärspråkliga och inomspråkliga lexikala likheter, inlärarnas kompetensnivå och tillvägagångssätt påverkar läsförståelsen. De 21 deltagarna har olika kompetensnivåer i franska: nybörjare, mellan- eller avancerad nivå. Inlärarnas läsförståelse utvärderas framförallt genom en översättningsuppgift medan deras tillvägagångssätt observeras med hjälp av tänka högt-metoden. Tillvägagångssätt omfattar inlärarnas strategier, teknik för att förstå texten samt deras reaktioner på textens innehåll, översättningsuppgiften samt förmågan att genomföra den.</p><p>Resultat från den här studien visar på att tre av de tolv vanligaste tillvägagångssätten inbegriper hantering av inomspråkliga eller tvärspråkliga likheter mellan texten och tidigare kunskap i franska, svenska och engelska. Inlärare uppmärksammar i större utsträckning lexikala likheter mellan målspråket och deras modersmål än franska ord som påminner om varandra. Den inomspråkliga och tvärspråkliga texthanteringen är vanligare hos inlärare med lägre kompetensnivå i franska än hos avancerade inlärare. Avancerade inlärare använder i större utsträckning tillvägagångssätt som inte bygger på jämförelse av liknande ord än inlärare med lägre kompetensnivå. En parallell kan urskiljas mellan en bättre läsförståelse och en mer effektiv hantering av inomspråkliga och tvärspråkliga likheter då dessa kombineras med andra tillvägagångssätt.</p>