Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan. De mer ängsliga eleverna upplever att deras förmåga är lägre än de icke ängsliga eleverna. Därutöver framkommer att det framförallt är att svara på oförberedda frågor, och att läsa högt och tala inför klassen som framkallar ängslan hos eleverna. Slutligen visar det sig att majoriteten av deltagarna önskar arbeta med muntliga aktiviteter i par eller mindre grupper, och gärna med lekfulla uppgifter, med dialoger eller med skådespel. Avslutningsvis nämns vikten av att uppmärksamma fenomenet språkängslan. De pedagogiska implikationerna av upptäckten diskuteras kortfattat, och förslag till framtida forskning presenteras.

Lärarens uppdrag är mångsidigt: hen ska ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap samtidigt som att hen ska ha ett jämställdhetsuppdrag. Beroende på vilka ämnen man undervisar är man knuten till en viss ämnestradition när det gäller läroboksanvändning. Denna studie fokuserar på två läromedel (Génial 1 och Escalade 1) som används i ämnet franska på gymnasiet. Dessa läromedel analyseras ur ett genusperspektiv för att undersöka om lärobokens innehåll följer läroplanens jämställdhetsmål. För att kunna besvara en sådan frågeställning presenteras en forskningsbakgrund med definitioner av centrala begrepp som är relevanta för denna studie. En kvantitativ innehållsanalys som metod är grunden till hur analysen ska gå till väga. Resultaten är tydliga: inget av de analyserade läromedlen uppnår läroplanens jämställdhetsmål. Jämställdhetsarbetet anses vara obefintligt eller otillräckligt för att nå det som Skolverket förordar.

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. </p><p>I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning. I undersökningsdelen var målet att studera hur man bearbetar ord i ett antal läromedel i franska för årskurserna 7-9. Jag avsåg även att ta reda på om det fanns skillnader mellan böckerna i denna fråga. Resultatet av undersökningen visar att de läromedel jag har granskat bearbetar ordkunskapsuppbyggnad på olika sätt genom att olika typer av övningar och arbetssätt prioriteras.</p>

<p>Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, & Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner & Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson & Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva?</p><p>Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan.</p><p>Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva.</p><p>I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast.</p><p>Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.</p>

No description available.

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, &amp; Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner &amp; Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson &amp; Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva? Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan. Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva. I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast. Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden. Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta.

<p>Restid är idag en stor del av många arbetande människors vardag. Storföretagens många omorganisationer har lett till att anställda har längre resor till sina arbetsplatser idag än tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats är att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens järnvägars, trådlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en väl genomtänkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att få för företaget likviditet. Effekterna beskrivs dock av SJ som ringa och hela investeringen beräknas kunna finansieras med befintligt kapital. Således söker SJ inte ytterligare kapital för genomförandet. De svårbedömda faktorerna som det är svårt att sätta värden på är SJ medvetna om. SJ har valt att inte kalkylera på några positiva eller negativa svårbedömda effekter. Detta kan således sammanfattas som att SJ har en neutral ställning till de svårbestämda effekterna. SJ har noggrant tagit ställning till de alternativa uppkopplingsmöjligheter deras kunder erbjuds. SJ har studerat och utvärderat sina konkurrenter och gjort jämförelser med andra hotspot-lösningar. Faktorer som egna 3G-kort i datorn, priset, driftsäkerheten, hastigheten, uppgraderingsmöjligheten och säkerheten för tjänsten är bara några faktorer som SJ diskuterat fram och analyserat som avgörande faktorer i framtiden. SJ har använt en nuvärdesmetod som är en allmän vedertagen kalkylmodell och väl lämpad för investeringsbedömning. Den risk som investeringen innebär för SJ har kalkylerats utifrån SJ sedvanliga kalkylränta som används till alla SJs investeringar. SJ har bestämt sig för att investeringen skall betala sig helt själv. Utöver de kalkylerade intäkterna har de svårbedömda synergieffekterna i form av ökat resande ej tagits i beaktande. I framtiden är det möjligt att SJ kommer att kunna åtnjuta ett ökat resande som indirekt kan härledas till det mervärde som denna investering medför.</p><p>Den huvudfråga som denna uppsats skall besvara; Har SJ gjort en väl genomtänkt ITinvestering? Vår uppfattning att den investering SJ gjort är väl genomtänkt. SJ har följt samtliga steg genom investeringsprocessen på ett välstrukturerat och väl genomarbetat sätt. Hänsyn till betalningskonsekvenserna har tagits samt SJ avkastningskrav. De tekniska aspekterna har även övervägts och saknar enligt vår bedömning större begränsningar för framtiden.</p>

No description available.

No description available.