I denna studie studerades effekten av minneskedjemetoden på svenska studerandes förvärv av ordförråd. Ett experiment genomfördes med 19 elever i två klasser för 14 franska ord. Den ena klassen instruerades att använda minneskedjemetoden, medan den andra fick instruktioner om att använda listmodellen. Grupperna testades efter en vecka. Resultatet visade att minneskedjegruppen presterade bättre på åtta av de totalt tolv orden på ordtestet en vecka senare. Detta resultat motsvarade inte resultaten från liknande studier utförda av Wang et al. (1992) och Carney & Levin (1998). I analysen diskuteras aspekter som kan ha påverkat resultatet. En undersökning genomfördes också med frågor om vilka minnesstrategier eleverna använde före experimentet. Resultatet från undersökningen visade att den vanligaste strategin bland studenterna var listmodellen. Slutsatserna är att minneskedjemetoden var effektiv för svenska gymnasieelever och att skapa en interaktiv mental bild inklusive nyckelordet och översättningsordet är avgörande för metodens effektivitet. / The aim of this study was to analyze the impact of the keyword method on Swedish student’s vocabulary acquisition. An experiment was conducted with 19 students in two classes for 14 French words. One class was instructed to use the keyword method, while the other was instructed to use the rote rehearsal method. The groups were tested after one week. The result showed that the keyword group performed better on the word test one week later. This result did not correspond with the results from similar studies conducted by Wang et al. (1992) and Carney & Levin (1998). In the analysis, aspects are discussed that may have affected the result. A survey was also conducted with questions about which mnemonic strategies the students used before the experiment. The result from the survey showed that the most frequent strategy among the students was the rote rehearsal method. The study demonstrates that the keyword method was more efficient for Swedish high school students and that creating an interactive mental image including the keyword and the translation word is crucial for the effectiveness of the method.

Fanfiction är en relativt ny textgenre som kan användas i klassrumsundervisningen. Mig veterligen finns ingen svensk forskning om användandet av fanfiction som undervisningsmetod på högstadiet i något av de moderna språken. Ett projekt med fanfictionskrivande har därför genomförts i två klasser med moderna språk i årskurs 9. Sex elever som läste franska och tolv elever som läste tyska har deltagit i hela projektet, som pågick i tre veckors tid. Eleverna fick fritt välja genre och ämne för sin fanfictiontext, som inte behövde ha någon anknytning till målspråkets kultur.  Eleverna informerades först om fanfiction och fick därefter bekanta sig med ett fanfictionforum på målspråket. Efter att ha brainstormat gruppvis påbörjades skrivprocessen, där kamratbedömning var ett stort inslag. I detta arbete redovisas i detalj vilka kommentarer de olika eleverna gav till varandra. Det framgår även hur eleverna korrigerade sina texter efter att ha fått feedback från kamraterna. Metod: Blandade metoder användes i denna studie: kvantitativa metoder har använts i form av två enkäter samt kvalitativa metoder såsom deltagande observationer och öppna intervjuer med fokusgrupper. Deltagandet var helt anonymt och elevernas namn har kodats. Deltagande skedde efter inhämtande av elevens och i förekommande fall båda vårdnadshavares samtycke. Resultat: Studien antyder att elever som läser moderna språk i årskurs 9 är kapabla till att ge positiv feedback åt kamraters texter, avseende innehållet. Den indikerar även att de flesta elever, oavsett kunskapsnivå, utmanas av fanfictionskrivande. Eleverna tyckte om att få välja eget ämne, men hade svårigheter att komma i gång med skrivandet. Flera uppgav spontant att det var kul. Eleverna klagade aldrig över kamratbedömningen, men var inte heller särskilt förtjusta i den. De var inte helt på det klara med att även den positiva feedbacken ingick i kamratbedömningen. Anmärkningsvärt många blev klara med sina texter, trots att bara ett fåtal av dem dessförinnan uppgett sig ha tyckt om att skriva egna texter. Endast tre elever i franskaklassen antog det erbjudande till anonym publicering av texten på en fanfictionsajt på målspråket som gavs. Flera elever, varav något fler elever i franskaklassen än i tyskaklassen uppgav sig vara stolta över sin text.

The demographics of the French speaking world is rapidly changing, with a majority of the worlds French speakers now residing in African countries with a colonial history with France and Belgium. While the Swedish curriculum for modern languages only specifies that the education should treat areas where the language is spoken, many of the textbooks remain firmly rooted in a Franco-French perspective. Parallel to this development, the Swedish school system is increasingly diverse, while interest in studying French is declining, raising questions on the perceived personal and professional gain in studying French courses where non-Western French-speaking countries remain peripheral. This essay aims to investigate how, and to what extent, French-speaking nations and areas outside the West are represented and construed in the series of Swedish textbooks in French Escalade 1-4.The theoretical basis for this study is in critical text analysis based on a model by Hellspong & Ledin (1997), which uses the framework of systemic functional linguistics to analyse texts through the interplay between the textual, ideational and interpersonal structure with the social context and dynamics that form them, to which they also contribute. Furthermore, postcolonial theory is used to understand the historical context and discourses that have formed during and after France’s colonial empires.The study finds that the textbooks overwhelmingly centre around France and other Western French-speaking countries, while the rest of the French-speaking world remains peripheral, with Sub-Saharan Africa being particularly neglected in relation to its French-speaking population. The representation of the French-speaking world that is construed places metropolitan France at its centre, mirroring the image of the former colonial empire. Furthermore, no clear definition of which countries and areas outside the West should be considered French-speaking emerges, with various textual and semiotic representations conveying different interpretations of where French is spoken in the world. The scarce representations of French-speaking countries and areas outside the West that exist generally have a country of geographical region as their main theme, while the often point out their continued relationship with France. France’s non-European territories on the other hand, are mainly portrayed as exotic paradises, ideal for tourism. The representations of people and characters from these countries and areas construed are also heavily reliant on their connections with France. People from the Maghreb-region are often construed as French immigrants, with the incompatibility of Islam and French identity being a reoccurring theme.

När man lär sig ett främmande språk visar forskning att uttal är betydelsefullt både för att kommunikationen ska fungera och för bedömningen av den enskilde talaren. I muntlig kommunikation är det nödvändigt att tala och därmed också att uttala ord på det främmande språket på ett så tydligt sätt som möjligt, vilket betyder att uttal är något som bör övas på inom ramen för språkundervisning. I denna studie av skolämnet moderna språk, med fokus på franska, undersöks tre olika läromedel avseende på uttal i övningar i årskurs 6 och årskurs 9 genom en innehållsanalys. I den kommunikativa ansats som finns i språkundervisning idag verkar uttalsundervisning ha hamnat i bakvattnet och genom en analysmodell baserad på uttalsmetoder i GERS (Europarådet, 2001) studeras i denna studie övningsutbudet med fokus på uttalsövningar, kategoriserade i receptiva, produktiva och teoretiska övningsformer. Resultatet visar att övningar kopplade till uttal återfinns i samtliga tre läromedel i varierande grad, men sällsynt om man ser till explicita uttalsövningar i förhållande till andra övningsformer, som grammatik, översättning och ordkunskap. Ett av läromedlen visar, trots låg andel av uttalsövningar, ett tydligare uttalsfokus genom att tillhandahålla övningar också i den teoretiska kategori där uttal tränas explicit.

Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.

Föreliggande studie syftar till att jämföra, å ena sidan teorier om litterär reception, med som huvudbegrepp de av Iser er Jauss, och å andra sidan, utnyttjandet av litterära texter i fyra läroböcker i franska som andra språk. Målet är att bestämma vilken del av texter och aktiviteter som är förenliga med läsarens sökande efter mening, vilket föreslås av teorierna om litterär reception. Denna analys belyser den begränsade användningen av litteratur i främmande språkklasser. Litterära texter används främst för att svara på praktiska uppgifter om grammatik, ordförråd eller debatter om de nämnda ämnena. Vissa spår tillåter läsarens subjektiva sökande efter mening, men det är i allmänhet upp till läraren att utveckla aktiviteter för att uppmuntra en personlig tolkning hos läsarna.

Juridisk översättning är ett komplicerat område som kräver kunskaper både inom lingvistik och juridik. Detta översättningsområde omfattar olika typer texter, allt från juridiska dokument på nationell nivå till dokument på EU-nivå och dokument som har en global påverkan. Eftersom denna typ av texter, som exempelvis lagar och domslut, har en påverkan på samhällen och människors liv är det viktigt att översättningen blir så lik originalet som möjligt. I denna uppsats diskuteras svenska översättningar av Europadomstolens domslut. De svenska översättningarna jämförs med domsluten på franska, vilket är ett av Europadomstolens två officiella språk. Dessa domslut är vägledande för medlemsländerna i Europarådet och påverkar därför lagar och förhållningssätt i de olika medlemsländerna. Skillnader mellan domsluten på svenska och franska diskuteras liksom de potentiella konsekvenser skillnaderna skulle kunna få.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS – Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen. Resultatet blev att eleverna i sjuan inte hittade några av de felaktiga meningarna. Eleverna i åttan löste i de flesta fall meningarna genom att hänvisa till grammatiska regler. Eleverna i nian använde sig inte i lika stor utsträckning av regler som åttorna utan vägleds mer av sin språkkänsla. Slutsatsen är att åttorna och niorna är mottagliga för en grammatikundervisning som bygger på regelförklaringar. Sjuorna har än så länge läst för lite franska för att undersökningen skulle vara verkligt meningsfull i denna årskurs.

Uppsatsen handlar om lärares undervisning om språkliga strategier i ämnet franska på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur några lärare undervisar om strategier och vilken betydelse man anser att strategieundervisningen har. Med utgångspunkt i ämnesplanen för moderna språk definieras ett antal områden där språkliga strategier på olika sätt figurerar. Dessa är reception (läs- och hörförståelse), interaktion och skriftlig och muntlig produktion, samt inlärning i form av språklig medvetenhet och ordinlärning. Dessutom undersöks alltså vilken betydelse lärarna tillmäter strategiundervisningen. I uppsatsen ges en bild av begreppet strategi som det används inom andraspråksinlärningen, dess bakgrund, och hur man kan klassificera strategier. En presentation av hur man kan arbeta med strategier i undervisningen ges. Resultat från en studie av elevanvändning av strategier presenteras. Med kvalitativ intervju som metod undersöks hur sex informanter, alla lärare i franska med lång erfarenhet av yrket, undervisar om strategier inom de områden som nämnts. Ett resultat är att man arbetar mycket med att försöka medvetandegöra eleverna på olika plan. Det handlar till exempel om medvetandegörande om varför man gör en specifik uppgift och vad som kan vara viktigt att tänka på när man gör den, men också om vad det övergripande syftet med undervisningen är. Ett annat resultat är att lärarna i undersökningen har lite olika syn på strategiundervisningen, kanske som ett resultat av hur studiemotiverade eleverna är. Samtliga lärare anser att strategierna har en viktig plats i undervisningen, eftersom de bland annat synliggör målen för inlärningen. Vissa lärare tycker också att strategierna är viktiga för att många elever idag inte är beredda att lägga tid på sina språkstudier. Strategikunskapen hjälper sådana elever att ändå kunna kommunicera.

Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare år som fokus och hur lärare kan motivera elever att tala franska men också hur elever kan motiveras att välja att lära ett modernt språk. Syftet med studien är att söka kunskap i vilka metoder och tillvägagångssätt några fransklärare använder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras inställning är till elevernas förmåga att uppnå muntlig färdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De är: Intressera elever för franska, Motivation till lärande, Lärares inställning till franska språket,arbetssätt i undervisningen samt Vision. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna är djupt engagerade i sitt ämne och besitter en hel arsenal med olika metoder och tillvägagångssätt för att intressera och motivera elever att tala målspråket. Inställningen till hur lärare kan motivera elever att tala franska i skolan har betydelse för den muntliga färdigheten. Idag finns ett vikande intresse för språkstudier och det faktum att de moderna språken inte är obligatoriska slår hårt mot utsikterna att tillgodose behoven av språkkunniga människor i framtiden. Slutsatsen blir att lärarna kämpar för att lära eleverna tala franska och att forskning inom området för det vikande intresset för de moderna språken är önskvärd.