The main focus of this study is to explore Swedish soldiers’ experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces. All of them have participated in international service missions. The results of this study show that the soldiers experience barriers to care during the transition back to everyday life in Sweden. What emerged is that they are experiencing mental depression and a need for a recovery period. It’s also revealed that the stigma surrounding mental illness in the military and in society precludes a good reintegration into everyday life. The study concludes that more research is needed on what support soldiers need when they return home, and that the responsibility for veterans support efforts need to be clearer between all responsible parties in Swedish society.

This research paper examines the advantages of deployment of naval forces in peace support operations. The study has been undertaken because the research on this subject is fairly limited. The research tends to be normative and traditional strategists are often focusing on the effect of naval force in terms of war. None of the writers on the subject dispute the use of naval force moreover, they tend to highlight the advantages of a naval force.   The purpose is to analyse the usefulness of a naval force in peace support operations. This has been achieved by testing Till´s theory of the inherently advantage of a naval force in a study of two cases, Operation Sharp Guard in the Adriatic Sea during the conflict in former Yugoslavia and the Swedish contribution to UNIFIL MTF448 in Lebanon. These two cases were selected in order to ascertain to what extent Till´s theory can explain the effect of naval force. Results of this analyse demonstrate the existence of sound arguments for the use of naval force in peace support operations and the empirics of the two cases are valid evidence for that. Naval force can sometimes even work as an enabler for ground troops and air force. The analysis shows furthermore that flexibility and strategic mobility was the two most distinguishing features of a naval force in both cases.

Detta är en studie av inställningar till militärt våld i fredsfrämjande syfte inom FN och bland personer i Sverige med anknytning till FN. I dagens säkerhetspolitiska läge dödas ett stort antal civila i beväpnade konflikter varje år och FN kritiseras ofta för att inte ingripa i konfliktområden där civilbefolkningen år efter år utsätts för olika typer av humanitära brott. Mot denna bakgrund anser jag det intressant att undersöka hur det resoneras kring möjliga fredsfrämjande metoder. Jag har valt att fokusera på fredsfrämjande militära insatser då jag vill undersöka hur det resoneras kring den möjliga motsägelsen i att använda våld för att motverka våld. Undersökningen utförs mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier om pacifism, socialt handlande, legitimitet och moral. Utifrån dessa har officiella FN-dokument analyserats utifrån kritisk hermeneutisk metod och semistrukturerade intervjuer har analyserats hermeneutiskt. I resultatet presenteras en huvudtolkning där FN:s fredsfrämjande militära insatser liknas vid en internationell polisstyrka. De inställningar som finns kring fredsfrämjande militärt våld liknar en i folkmun vanlig inställning till den svenska polisen; den skall styras utifrån väl genomtänka regler och principer och vid missbruk av våld och vapen skall rättsliga konsekvenser tillämpas.

Oavsett vilken stridskraftstillhörighet ett förband har kommer det alltid att finnas utmaningar för chefen i ledarskapet, speciellt under förhållanden som upplevs som stressade. Det har skett en ökning av förband i internationella insatser under de senaste 10 åren i och med försvarstransformationen i början av 2000-talet. Flygvapnets transportflygförband har upplevt en signifikant ökning av sitt deltagande i internationella insatser i och med Sveriges internationella åtaganden under denna tid. Det är därav intressant att undersöka hur ledarskapet upplevs av transportflygförbandets anställda, och utefter det dra slutsatser på hur ledarskapet kan utvecklas för att bli tydligare och effektivare. Flerfallstudien i undersökningen genomfördes på en fredsfrämjande och på en humanitär insats för att studera upplevelsen av ledarskapet i dessa delvis skilda miljöer. Resultatet visar att, med stress som en övergripande variabel, upplever de underställda variablerna beslutsfattande, chefskap och ledarskap som överlag väl fungerande i insatserna. Ledarskapet kan utvecklas och bli bättre när det gäller ledningens egna förberedelser inför insatser som sätts in med kort varsel. Utbildning av chefer när det gäller stressreaktioner, ökad självkännedom och kunskapsspridande föreläsningar ökar chefens förberedelse och minskar den psykiska reaktionen. Genom utbildning i ledarskap och ökad självkännedom samt med erfarenhetsuppbyggnad kan chefen få insikt i sina känsloreaktioner.