This essay explores a previously rather unexplored part of Swedish military history in the form of a Swedish volunteer in the great war named Sven Blom. The essay focuses on his mindset and thoughts regarding the war, his part in it as a combatant, and how these experiences changed his mindset regarding the war over time. Sven Blom, a Swedish man in his 30s, who lived in France at the outbreak of hostilities, chosed to side with his new countrymen and enlists as a volunteer in the French Foreign Legion. His enthusiasm and patriotism regarding the war changed slowly through his combat experiences. After he sustaines a serious case of frostbite throughout one of his feet, he is sent to recover at a hospital. He recovers, but does not enlist again. His mindset regarding the war is changed forever. The main source material of this essay is the two war-diaries written in Swedish by Sven Blom starting right before the declaration of hostilities to the time when he was discharged from the French foreign Legion. To analyze the material several books are used. Such as Svenskar i Krig, by Lars Gyllenhaal and Lennart Westberg, Det första världskriget by John Keegan, Ivan Lönnberg by Sören Björklund, Eldens återsken by Lina Sturfelt and Fallen Soldiers written by George L. Mosse.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå. Vid dessa intervjuerhar vi fört diskussioner kring problemämnet och fått en förståelse för vilken ställningdessa två aktörer kommer att ta inför avskaffandet. Vi har i uppsatsen varit noggrannamed att nå en hög validitet så att vårt resultat som vi kommer fram till stämmer överensmed verkligheten.När ett företag ansöker om kredit kontrollerar banken vissa punkter för att kunna göra enbedömning om företagens återbetalningsförmåga. Det blir inte lika lätt för banken dårevisionsplikten avskaffas och om företaget väljer att inte längre ha kvar revision. Vi harfört diskussioner med våra respondenter då vi bland annat har diskuterat hur bankerkommer att ställa sig inför avskaffandet samt vilka alternativregler till revisionen somrevisionsbyråerna kommer att erbjuda.Banker kommer i framtiden fortsätta att kräva någon form av granskning, om inte fulltreviderade räkenskaper som tidigare så kan man tänka sig att man kommer att ställa kravpå till exempel alternativ som ett skriftligt intyg. Men vi har också pratat om andra olikaalternativ som våra respondenter tror skulle kunna vara lösningar när den idaglagstadgade revisionen tas bort.Resultatet av vår empiriska undersökning visar att både banker och revisionsbyråer ärövertygade om att många av företag som berörs av förändringarna kommer ändå att viljaha kvar revision i företaget och därmed kommer man förmodligen att välja revisionfrivilligt. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.</p>

<p>MITTUNIVERSITET</p><p>Institutionen för Socialt Arbete</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Ämne: Socialt arbete, C-kurs</p><p>Handledare: Ingrid Byberg</p><p> </p><p> </p><p>Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt. Röda Korsets ledmotiv är att vara en obunden och opåverkad organisation utan påverkan från staten men i takt med att samhället allt mer räknar med den frivilliga insatsen i det sociala arbetet och därmed ger bidrag för att vissa insatser skall starta blir denna obundenhet något begränsad.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>NYCKELORD: Socialt arbete, Frivilliga Organisationer</p><p>Röda Korset, Avantgarde, Ersättning, Alternativ och</p><p>Komplement</p><p> </p><p>TITEL: Röda Korset – en analys av socialt arbete utifrån Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersättning och alternativ</p><p><strong><em> </em></strong></p><p> </p><p>FÖRFATTARE: Tuva Öste</p><p> </p><p> </p><p>DATUM:           April 2010</p>

<p>Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna. </p><p>Syfte: Syftet är att identifiera och systematisera styrproblem kopplade till frivilligarbete i ideella organisationer med externa mål. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes i Linköping, och baserades på åtta intervjuer med personer som är eller har varit engagerade i svenska ideella organisationer. </p><p>Resultat: Ett 30-tal styrproblem har identifierats och indelats i kategorierna brist på vägledning, motivationsproblem respektive personliga begränsningar. Vissa av dessa är problem som beror på bristande kunskap eller uppmärksamhet från ledningens sida, medan andra beror på de ideella organisationernas särdrag och frivilligarbetets karaktär. Den analysmodell som framtagits för identifiering och systematisering av styrproblem är av sådan generell karaktär att den skulle kunna appliceras även utomlands.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ha arbetat i u-land genom organisationen Läkare utan gränser. Studien genomfördes som en intervjustudie baserad på semistrukturerade frågor. Fyra sjuksköterskor som under de senaste två åren arbetat i u-land deltog i studien. Resultatet visade att viljan att rädda liv i kombination med spänning och äventyr motiverade sjuksköterskorna att arbeta. Innan uppdragen fick sjuksköterskorna gå en förberedande kurs genom Läkare utan gränser. De tyckte att det var bra att ha yrkeserfarenhet innan uppdragen. Arbetsuppgifterna handlade mycket om att utbilda och handleda lokalbefolkningen samt att organisera arbetet och det stämde inte alltid överrens med sjuksköterskornas förväntningar. Alla upplevde någon form av stress och frustration. Gemensamt var stressupplevelsen av att ha ett stort ansvar. Rädsla för smitta vara inget som förekom bland sjuksköterskorna då de använde sig av basala skyddande medel. Mötet med den nya kulturen och befolkningen upplevdes som både positivt och negativt. I studien framkom positiva upplevelser av att göra någonting för folket ute i världen. Negativa aspekter i volontärarbetet var bristen på resurser, det stora ansvaret och känslan av att inte räcka till. Sjuksköterskorna som deltog i studien rekommenderade intresserade sjuksköterskor att arbeta i u-land. Det är viktigt att som person vara flexibel, ödmjuk och ha människokärlek och man växte som människa.</p>

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna. Syfte: Syftet är att identifiera och systematisera styrproblem kopplade till frivilligarbete i ideella organisationer med externa mål. Genomförande: Studien genomfördes i Linköping, och baserades på åtta intervjuer med personer som är eller har varit engagerade i svenska ideella organisationer. Resultat: Ett 30-tal styrproblem har identifierats och indelats i kategorierna brist på vägledning, motivationsproblem respektive personliga begränsningar. Vissa av dessa är problem som beror på bristande kunskap eller uppmärksamhet från ledningens sida, medan andra beror på de ideella organisationernas särdrag och frivilligarbetets karaktär. Den analysmodell som framtagits för identifiering och systematisering av styrproblem är av sådan generell karaktär att den skulle kunna appliceras även utomlands.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.

MITTUNIVERSITET Institutionen för Socialt Arbete         Ämne: Socialt arbete, C-kurs Handledare: Ingrid Byberg     Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt. Röda Korsets ledmotiv är att vara en obunden och opåverkad organisation utan påverkan från staten men i takt med att samhället allt mer räknar med den frivilliga insatsen i det sociala arbetet och därmed ger bidrag för att vissa insatser skall starta blir denna obundenhet något begränsad.       NYCKELORD: Socialt arbete, Frivilliga Organisationer Röda Korset, Avantgarde, Ersättning, Alternativ och Komplement   TITEL: Röda Korset – en analys av socialt arbete utifrån Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersättning och alternativ     FÖRFATTARE: Tuva Öste     DATUM:           April 2010

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ha arbetat i u-land genom organisationen Läkare utan gränser. Studien genomfördes som en intervjustudie baserad på semistrukturerade frågor. Fyra sjuksköterskor som under de senaste två åren arbetat i u-land deltog i studien. Resultatet visade att viljan att rädda liv i kombination med spänning och äventyr motiverade sjuksköterskorna att arbeta. Innan uppdragen fick sjuksköterskorna gå en förberedande kurs genom Läkare utan gränser. De tyckte att det var bra att ha yrkeserfarenhet innan uppdragen. Arbetsuppgifterna handlade mycket om att utbilda och handleda lokalbefolkningen samt att organisera arbetet och det stämde inte alltid överrens med sjuksköterskornas förväntningar. Alla upplevde någon form av stress och frustration. Gemensamt var stressupplevelsen av att ha ett stort ansvar. Rädsla för smitta vara inget som förekom bland sjuksköterskorna då de använde sig av basala skyddande medel. Mötet med den nya kulturen och befolkningen upplevdes som både positivt och negativt. I studien framkom positiva upplevelser av att göra någonting för folket ute i världen. Negativa aspekter i volontärarbetet var bristen på resurser, det stora ansvaret och känslan av att inte räcka till. Sjuksköterskorna som deltog i studien rekommenderade intresserade sjuksköterskor att arbeta i u-land. Det är viktigt att som person vara flexibel, ödmjuk och ha människokärlek och man växte som människa.